Flickus flackus flum

Jacobs tankar om och med kvalitet

Entries tagged “visioner”

Tankar om framtiden

written by jacob, on Jun 19, 2014 8:34:45 PM.

Jag har en vision om en framtid där alla människor har sina grundläggande behov tillfredsställda. Där fattiga länder har utvecklat ett sådant välstånd att alla människor där har mat, bostäder, utbildning, adekvat sjukvård och trygghet för sin person. I visionen ingår att det samma ska gälla för alla människor även i rika länder, som Sverige.

Vi ligger ganska nära visionen i Sverige, åtminstone när det gäller de materiella komponenterna, men jag tror att vi är på väg bort från visionen snarare än på väg mot den. Jag tror inte att den stora ungdomsarbetslösheten är ett symptom på en lågkonjunktur, och att jobben kommer bara de ekonomiska hjulen snurrar fortare. Jag tror att den beror på att jobben försvinner permanent.

Många arbetstillfällen, främst inom enklare tillverkningsindustri, har flyttat till Kina och andra låglöneländer, men det är också många jobb som försvinner på grund av en högre automatiseringsgrad.

Vi ser redan att antalet butiksbiträden minskar i takt med att livsmedelsaffärerna inför självskanningskassor. Banktjänstemännen blir färre när vi kan utföra allt fler ärenden på nätet. Kvalificerade industriarbeten utförs i allt högre grad av robotar. Spärrvakterna i tunnelbanan är ersatta av biljettmaskiner och automatiserade spärrar.

Under de närmsta åren kommer ett dramatiska antal yrken att automatiseras bort på liknande sätt. Företag som Google och Volvo kör redan förarlösa bilar, lastbilar och bussar på allmän väg. Åkare. taxichaffisar och bussförare kommer att inom en snar framtid att behöva hitta nya sysselsättningar. IBM har idag en superdator som är programmerad att titta på röntgenbilder. Den har bättre träffsäkerhet på att hitta lungcancer än en specialiserad läkare. Datorer kommer inom några få år att diagnosticera nästan alla sjukdomar bättre än doktorerna. Kirurgirobotar finns redan och kommer att bli mer och mer oberoende av mänskliga insatser. Maskiner som tar blodprov har nyligen introducerats på marknaden och kommer att göra mängder av sjuksköterskor överflödiga.

Enligt en rapport från Reforminstitutet, beställd av Stiftelsen för Strategisk Forskning kommer 53% av alla idag existerande jobb i Sverige att vara bortautomatiserade. Det gäller såväl industrijobb som högre tjänstemannapositioner och administratörer. De enda yrkesområden som är helt förskonade är de kreativa yrkena och de som verkligen kräver en människa. Präster och psykologer är fortfarande svåra att ersätta med maskiner.

Medan Reforminstitutets analys av vilka yrken som kommer att försvinna känns rimliga så är deras slutsatser om konsekvenserna minst sagt usla. Stefan Fölster, som är huvudförfattare till rapporten var tidigare knuten till Timbro, som i allt väsentligt är Moderaternas tankesmedja. Slutsatserna talar om högre tryck på sänkta löner för lågutbildade och ett större krav på innovation i Sverige. Man pratar om att arbete kanske inte kan vara den bästa skattbasen för framtiden och man säger att det kommer att krävas mer tillväxt för att klara välfärden.

Reforminstitutet tror att det är Business as Usual, men det är det inte. När jobben i jordbruket försvann så fanns det fabriker som skrek efter arbetskraft. När produktionsjobben började flytta ut så växte IT-branschen och slukade stora mängder personal. Medicinska framsteg och ett allt mer komplext samhälle har ökat behovet av personal i sjukvård och förvaltning. Den här gången finns det inte några nya produktiva jobb att gå till.

Det gör att vi står inför enorma utmaningar. Vi kommer att ha ett samhälle där hälften av den arbetsföra befolkningen inte arbetar. Många kommer att sakna kvalifikationer för att få något arbete över huvud taget, men det kommer också att finnas många arbetslösa som är kvalificerade, eller överkvalificerade, för ett av de arbetstillfällen som kommer att finnas.

Det framstår som rätt självklart att vi måste ge alla resurser nog för deras grundläggande behov. Lika självklart är det att den delen av befolkningen som är nödvändig för utbyggnad och förvaltning av all automatik måste ha en ersättning för den tid de lägger på sitt arbete och det ansvar de tar. Allt där emellan är inte det minsta självklart. Ska den som inte kan få ett arbete ha mer än till sina grundläggande behov. Ska man t.ex. ha råd att åka på Thailand-semester som icke arbetande? Ska den som är kvalificerad för ett arbete ha mer ersättning än den som inte är det? Ska den som utför ett arbete ha mer ersättning än den som inte gör det (den som inte gör det kanske vore mer än villig att göra jobbet)? Ska den som utför arbete för en ideell verksamhet ha mindre pengar att röra sig med än den som jobbar i privat eller offentlig sektor? Hur ersätter vi människor som lägger sin tid på kulturgärningar? Hur värderas kapital i den nya samhällssituationen?

Alla de här frågorna får annorlunda svar än idag, när mer än halva den arbetsföra befolkningen inte jobbar. Om vi kan diskutera oss fram till bra svar så har vi ändå bara nått en bit på vägen.

Om vi har en målbild dit vi vill nå, så måste vi hitta en väg som för dit. Det är en uppgift som är ännu svårare än att definiera målet, och det finns ingen som ens har en idé om hur det ska gå till.

De stora politiska partierna borde ha visioner och vara ledande, men Moderaterna sitter fast i sin arbetslinje och Socialdemokraterna försöker skydda de jobb som finns mot utländsk konkurrens. Centern och Folkpartiet tror att de kan skapa nya jobb ur tomma intet. Vänstern och Miljöpartiet tror att arbetstidsförkortning löser problemet och att jobben kan omfördelas, så att vi alla jobbar lite grand. SD skyller bristen på jobb för lågutbildade på invandringen. KD saknar helt visioner.

Jag tror att Piratpartiet för närvarande är det enda partiet som har förmågan att ha visioner för det postindustriella samhället. Jag tror att om vi kan utveckla visionen och ge svar på några av de frågor jag har ställt här så kan vi övertyga svenska folket om att vi är framtidens parti.

För att nå dit måste vi ha en öppen och livaktig debatt om vad vår vision är. Det här är mitt bidrag. Vad är ditt?

Avsaknad av visioner

written by jacob, on May 4, 2014 3:07:44 PM.

Göran Fröjdh skriver om hur partiernas visionslöshet gör att valkompasserna levererar fel resultat. Jag ska här illustrera att han både har rätt och fel. Partierna är visionslösa, men samtidigt så är konstruktörerna av valkompasserna minst lika enkelspåriga och okunniga.

Jag har hunnit med att medverka i två paneldebatter och jag har följt vad som händer i den politiska debatten i sociala medier och gammelmedia. Det är slående att budskapet från alla partier utom Piratpartiet är rösta på oss - vi vill vara med och påverka i EU. Vårt budskap är rösta på oss - vi har en agenda att driva i EU - mänskliga och medborgerliga rättigheter, stopp för övervakning, reformerad upphovsrätt, en rättvis värld med fri rörlighet. Det är skrämmande att den politiska majoriteten i Sverige saknar visioner för vart de vill att EU ska ta vägen. Deras systerpartier ute i Europa har definitivt visioner, men talet om att vara med och påverka förefaller mer vara en eufemism för att få vara med i rummet när de stora elefanterna dansar.

Att Piratpartiet verkligen har en agenda bekräftas av en undersökning som statsvetaren Svend Dahl har genomfört (jag saknar tyvärr referens, lämna gärna en kommentar om du kan ge mig en källa). Enligt honom så är det bara två partier som aktivt har drivit den politik de utlovat och åstadkommit resultat - Piratpartiet med Christian Engström och Amelia Andersdotter och Miljöpartiet med Isabella Lövén. PP har levererat resultat på områdena mänskliga och medborgerliga rättigheter och MP inom fiskeripolitik.

Men samtidigt som partierna är visionslösa så är valkompasserna och frågorna som ställs i paneldebatterna illa konstruerade. De ger inte utrymme för någon större differentiering och är allt för starka förenklingar av verkligheten. Jag deltog i en debatt på Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan, där PP, C, V och S var representerade. Debatten blev pinsamt dålig eftersom alla partier var överens i nästan alla frågor som ställdes av moderatorerna och eleverna. Det är faktiskt väldigt stor skillnad på vad du får om du väljer en Piratpartist i stället för en Socialdemokrat till EU-parlamentet. Om en debatt inte uppdagar det så har moderatorerna inte gjort sitt jobb ordentligt.

Jag ska illustrera det med en specifik fråga - ska EU ha mer eller mindre makt. Där svarar SD att EU inte ska ha någon makt alls. De vill lämna samarbetet. FP vill flytta mer makt till Bryssel, även om de undviker att säga det rent ut. Övriga partier säger att de vill flytta makt från EU till nationer och lokala beslutsorgan. Sedan svarar de på varje annan fråga på ett sätt som skulle överföra mer makt till EU. Det är ingen, förutom Piratpartiet, som tar upp att makten inom EU är felfördelad. Det direktvalda parlamentet har för lite inflytande i förhållande till ministerrådets ovalda tjänstemän och kommissionärerna, som utses på ett sätt som gör det näst intill omöjligt att utkräva ansvar. På det hela taget så är det rätt frågor som beslutas på EU-nivå, men ordningen där kommissionen kan sätta sig och förhandla bort ett nej från parlamentet är högst odemokratisk.

En smartare frågeställning skulle tydligare demonstrera skillnaderna mellan partierna och ge ett tydligare utslag i valkompasserna. Hur EU styrs är faktiskt viktigare än exakt vilka frågor som hanteras på EU-nivå.