Flickus flackus flum

Jacobs tankar om och med kvalitet

Entries tagged “utbildningspolitik”

Ledarskap i skolan

written by jacob, on Jul 15, 2015 12:08:28 AM.

Piratpartiet har antagit att vi ska ha obligatorisk ledarskapsundervisning för alla skolans lärare. Det var jag som skrev motionen och det är kanske den inverkan på Piratpartiet som jag är mest stolt över. Det kan kännas lite abstrakt med vad ledarskap i skolan verkligen betyder, och det var därför en stor glädje när jag hittade en artikel som illustrerar en aspekt av vad ledarskap i skolan innebär.

Artikeln beskriver hur man i några amerikanska skolr har ändrat hanteringen av elever som har störande beteende i skolan. I stället för bestraffningar eller att ignorera beteendet samtalar med eleven om strategier för att förändra beteendet. Man hjälper elever med humörsvängningar att kontrollera sig själva. Man hittar strategier för elever som inte kan sitta still så de kan koncentrera sig längre och längre stunder. Man går till botten med problem som elever har i sin hemmamiljö.

När jag gick i skolan var den ganska dålig på att hantera sådana här problem. Jag tror att den har blivit sämre, samtidigt som antal elever med problem har ökat. Genom att vi förser lärarna med rätt verktyg för att hantera problemen kommer vi tillrätta med dem och kan ägna mycket mer tid i skolan till verkligt lärande.

Det här är inte den enda aspekten av ledarskap som är värdefull i skolan. Även välanpassade elever mår bra av att få hjälp med motivation och att få en lustfylld upplevelse av skolarbetet. Med rätt utbildade lärare kan man faktiskt få eleverna att längta efter måndagen, då man får gå till skolan och uppleva en ny härlig vecka med överraskningar och nya kunskaper.

En lösning på skolans problem

written by jacob, on Jun 28, 2014 5:37:00 PM.

Svenska försvaret för 35 år sedan

När jag ryckte in för att göra militärtjänst, i maj 1977, befann sig Försvarsmakten i kris. Soldaterna var i allmänhet extremt omotiverade. Många maskade och det förekom även sabotage mot verksamheten.

Det var ett resultat av att försvaret inte hade följt med i samhällsutvecklingen. Vietnamdemonstrationer och den auktoritetsfientliga tidsandan efter 1968 gjorde att de inryckande ungdomarna ifrågasatte militärens rigida system. Resultatet blev underkända soldater och odugliga förband, ungefär som att skolan idag har stora mängder elever som går ut utan godkända betyg.

Någon gång, c:a 1975, kom någon i försvarsmakten på att man var tvungen att förändra sig. Man studerade omvärlden och kom fram till att det israeliska försvaret hade exceptionella resultat. De berodde inte bara på att rekryterna hade en grundläggande motivation som var högre än i Sverige. Man arbetade fokuserat med trupputbildning och ledarskap grundat i vetenskaplig forskning. Svenska försvaret inledde ett samarbete med några av de främsta israeliska forskarna och två år senare började resultaten införas på bred front i det svenska försvaret. Först ut var en handbok i trupputbildning och jag hörde själv till den första kullen som fick lära sig utbilda enligt nya metoder. Sedan följde Handbok Ledarskap och kursen UGL (Utveckling av Grupp och Ledare). Just UGL blev en stor framgång och körs både civilt och i försvaret än idag. Efterhand tillfördes nya komponenter, baserade på erfarenheter som byggts upp efter hand.

Resultatet lät inte vänta på sig. Redan i början på 1980-talet så hade de värnpliktigas uppfattning om försvaret ändrats. Sabotagen var försvunna och stora delar av årsklassen var faktiskt nöjda med sin tjänstgöring. Man upplevde tiden som lärorik, effektiv och allt som oftast stimulerande. Jag hade själv ganska mycket med försvaret att göra under den här perioden och såg förändringarna på nära håll. Jag gick igenom reservofficersutbildning och hörde till de första som gick igenom UGL. Jag gjorde repövningar och jag var ute i FN-tjänst vid två tillfällen. Jag arbetade dessutom som instruktör på KA4 i Göteborg under ett stort antal somrar, med ansvar för allt från kustjägare till malajer. Jag såg med egna ögon hur situationen förbättrades år från år. Det var naturligtvis inte alla gamla befäl som klarade att anamma det nya tänkesättet, men efterhand som vi utbildade nya instruktörer så ökade vår förmåga att engagera och motivera våra värnpliktiga. Väl godkända personliga betyg blev norm snarare än undantag och det inträffade nästan aldrig att ett färdigt förband blev underkänt och inte kunde krigsplaceras.

Skolan idag

Det finns många likheter mellan den svenska skolan av idag och försvaret för 35 år sedan. Eleverna är, på många ställen, inte motiverade att verkligen lära sig saker och de upplever skolan som otidsenlig och meningslös. De vet att det de läser i skolan inte kommer att ge dem jobb och det krävs yttre motiverande faktorer för att få unga människor att skaffa sig kunskaper för kunskapernas egen skull. Jag växte upp i ett akademikerhem, där bildning var en del av identiteten och jag hade en farfar som var en av de mest aktiva tillskyndarna av folkbildningsidealet i Sverige. Ungdomar från hem om inte har de traditionerna behöver få sin motivation från skolan.

Ur lärarnas perspektiv så är situationen ganska förfärlig. Att leda en ganska stor grupp ungdomar som är mitt i en mognadsprocess, med elever i många olika stadier av den processen, är ett av de tuffaste ledarskapsuppdrag som finns. Till på köpet så ser man inte gruppen mer än några timmar per vecka, trots att gruppen är samlad under stora delar av den övriga tiden. Det gör att det hinner hända en massa saker i relationerna mellan gruppmedlemmarna mellan gångerna. På de flesta skolor sker det ingen kommunikation mellan lärarna om vad som händer i varje klass, så varje lärare har bara en liten bit av det sociala pusslet.

Som lärare har man väldigt lite ledarskapsutbildning. Det ingår som ett moment på lärarhögskolan idag, men det är ganska litet och rent teoretiskt. För att bli en duktig ledare måste man ha en aktiv feedback-loop. Man läser teori, tillämpar det man har lärt sig i sin arbetsmiljö och utvärderar sedan resultatet. För utvärderingen behöver man åtminstone ibland en duktig mentor som hjälper till. Speciellt är man i behov av externt bollplank i början av sin ledarskapskarriär.

Vi vet, genom erfarenheterna från försvaret, att en gedigen ledarskapsutbildning kan förändra attityder och motivation i en hel organisation. Det är dags att tillämpa den erfarenheten på bred front i skolan.

Något som är häpnadsväckande i sammanhanget är att vår utbildningsminister, major Björklund, själv har gått igenom hela ledarskapspaketet - med väldigt gott resultat enligt många som har haft honom som instruktör. Ändå så gör han inte kopplingen mellan gott ledarskap och bra resultat i skolan. I stället slåss han och vänstern om när det är lämpligt att börja dela ut betyg, som om det skulle ha någon signifikant inverkan på resultatet, över huvud taget.

Jag tycker att Piratpartiet ska driva att alla lärare i skolan ska få en fortbildning i ledarskap, kopplat med en praktisk uppföljning med mentor för att lära sig tillämpa kunskaperna i klassrummet. Vi bör också driva att ledarskap får en större och mer praktiskt inriktad roll i lärarutbildningen. Satsningen ska börja där problemen är som störst - i högstadiet, för att sedan gå vidare till gymnasium, mellanstadium och lågstadium.

Mot en utbildningspolitik för Piratpartiet

written by jacob, on Jan 16, 2012 4:49:43 PM.

I Storbritannien har The Royal Society publicerat en omfattande rapport om IT-kunskap och datalogi i skolundervisningen. För den som inte vet det så är The Royal Society världens kanske främsta akademi för vetenskap. Bland dess medlemmar har funnits Isaac Newton, Charles Darwin, William Thomson (Lord Kelvin) och Alexander Fleming, för att bara nämna några.

Det är därför väl värt att studera deras 122 långa och grundligt genomarbetade rapport. De skiljer på Datalogi, IT-kunskap och grundläggande IT-färdighet, men säger att alla delarna måste finnas i en modern grundläggande skolutbildning. Datalogi, med kunskap om algoritmer, komplexitetsanalys och programmering bör ingå som ett ämne redan i grundskolan. Dels på grund av att datorer omfattar så många aspekter av våra liv, men också genom att studium av datalogi gör oss bättre i problemanalys och förståelse av hur världen fungerar. Medan man inte uttryckligen talar om Fri Programvara i rapporten så finns det en underton av att det är ett viktigt element i strategin. T.ex. föreslås konkret att Python vore ett lämpligt språk för undervisning i programmering.

Piratpartiets medlemsmöte har fastställt att partiet ska ha en utbildningspolitik. Den här rapporten kan fungera som inspiration och källa till sakpolitiska punkter på vårt hjärteområde i utbildningspolitiken. Läs och begrunda.

Utbildningspolitik och den politiska konferensen

written by jacob, on Dec 1, 2011 2:16:00 AM.

I helgen ska Ung Pirat hålla politisk konferens i Norrköping. Jag har tyvärr inte tid att vara med, så jag tänkte göra några reflektioner som jag hoppas konferensen tar med i sina diskussioner.

Det är nu 35 år sedan jag gick ut gymnasiet. Det är faktiskt rätt lite som har hänt i de pedagogiska metoder som tillämpas sedan dess. Chockerande lite, faktiskt. Samhället i övrigt har nämligen förändrats drastiskt, och det har skett en enorm pedagogisk utveckling på flera andra håll. Jag var själv med genom militärens omvälvning från ensidiga drillövningar till varierad och problembaserad inlärning. Jag har arbetat med utveckling av programvara som anpassar sig till elevens förutsättningar och som avlastar läraren från det omöjliga kravet att undervisa på en nivå som passar den främsta och sista eleven samtidigt. Jag har läst rapporter från forskning som undersöker vad som händer i våra hjärnor när vi lär oss nya saker. Den visar tydligt att de pedagogiska metoder som vi använder idag inte är de bästa. Ändå framhärdar skolan i att undervisa på samma sätt som den alltid har gjort.

Fördokumentet talar en del om pedagogisk utveckling, och det är bra. Jag tycker att man skulle kunna fördjupa Piratpartiets politik på området ytterligare, genom att fokusera på att forbildning av lärare ska leda till att vetenskapligt grundad modern pedagogik sprids i skolorna.

En annan reflektion som jag har gjort är naturligtvis över vilka delar av min utbildning som har varit nyttiga, vilka som har varit bortkastade och vad som saknades. En sak som slår mig är hur enastående viktigt kvaliteten på mina lärare har varit. Trots att jag tidigt började läsa ganska avancerade ämnen på egen hand så var lärarinsatserna helt avgörande för mina framsteg i skolan. Jag har haft turen att ha några lysande lärare som skapade entusiasm i klassrummet. Jag har haft några medelmåttor och jag klarade mig ifrån en riktig katastrof i 6:e klass, genom att vi efter 6 veckor med den nya läraren flyttade utomlands. Mina klasskamrater hade inte samma tur och fick genomlida ett helvetiskt skolår.

Så, vad har varit nyttigt från grundskola och gymnasium? Faktiskt har det mesta varit lite smånyttigt, men det tog alldeles på tok för lång tid att gå igenom materialet. Det tragglades svensk historia i flera varv, och jag saknade väldigt mycket ett helhetsperspektiv. Man fick aldrig ett sammanhang mellan vad som hände i vetenskap, handel, konst, musik, regentlängder och krig. Allting delades upp i slutna avdelningar, ungefär som att se en stad genom att bara åka tunnelbana. Man får öar av kunskap runt tunnelbanestationerna, men har ingen aning om hur de hänger ihop.

Jag blir nästan gråtfärdig när jag tänker på hur mycket tid vi lade på att lära oss främmande språk, och hur lite det gav i resultat. Jag arbetar just nu med att utveckla verktyg och en pedagogisk metod för undervisning i främmande språk. Där jag lade över 800 timmar på franska, kan vi nå bättre resultat på 60. Den tid som blir över kan användas till så mycket annat.

Det som jag genom livet har saknat mest är en gedigen grundutbildning i hushållsekonomi. När jag gick ut gymnasiet visste jag inte vad en bostadsrätt var och vad man har för rättigheter och skyldigheter som bostadsrättsägare. Likadant med hyresrätt. Mina föräldrar bodde i villa, vilket gav mig en hum om hur det fungerade.fungerade. Skolan gav ingen inblick i hur man lånar pengar i banken och hur räntesättning fungerar. Stora beslut, där jag har gått på några ganska dyra nitar innan jag lärde mig. Skolan gav nästan ingen insikt i arbetsrätt och avtalsrätt. Det läste jag många år senare på Chalmers, och det har varit en av de allra nyttigaste kurser jag har läst.

Något som jag lärde mig först på Chalmers var vetenskaplig metod och källkritik. Tyvärr är det massor av människor som aldrig får den insikten, och det är en viktig faktor i att vårt samhälle är så eländigt som det är. I min skola löper vetenskaplig metod som en röd tråd från första klass genom hela grundskolan och gymnasiet. Alla vuxna människor bör som en ryggmärgsreflex kunna säga om ett påstående är falsifierbart, eller inte. Det är lika viktigt som att kunna läsa, skriva och räkna.

Något annat som jag anser att skolan ska ha som obligatoriskt ämne är programmering. Alla medborgare bör ha grundläggande kunskaper i programmering för att kunna lösa vardagsproblem, som t.ex. att skrapa webbsidor efter information man behöver. Det är en pedagogsikt viktig poäng att man lär sig att skapa sina egna verktyg och inte blir beroende av andras produkter. Jag förväntar mig inte att alla ska kunna producera avancerade program, men att kunna skriva ett enkelt tycker jag hör till allmänbildningen.

Det för mig över på den mer filosofiska sidan. En gång i tiden hade Socialdemokraterna ett uttalat folkbildningsideal. Arbetareklassen skulle läsa, utöva konst och musik, med mera, för att på ett jämställt sätt kunna delta i kuturliv och politiskt liv, samt ha en personlig glädje av sina kunskaper. De har övergivit den linjen för länge sedan och har blivit ett rent ekonomiskt intresseparti. Inget annat parti har axlat manteln. Jag anser att Piratpartiet ska driva en folkbildningslinje för alla samhällsklasser. Det minskar klyftorna i samhället och är basen för en jämnare ekonomisk fördelning. Konkret för skolan innebär det att den ska uppmuntra och värdesätta studier av ämnen som inte direkt har en praktisk, arbetsmarknadsinriktad tillämpning. Jag läste Psykologi och Filosofi på Gymnasiet, vilket har varit till stor glädje för mig, även om det inte har varit till någon direkt nytta i något av mina jobb. Det hade varit ännu bättre om kurserna inte hade varit omoderna redan då. Det blev för mycket Platon och för lite Russel, Popper och Sartre.

När jag tänker på det så påminns jag en stor pedagogisk brist i flera ämnen - ordningen man läser dem. När man börjar med Filosofi så är det ofelbart de gamla grekerna som står först på schemat. När man läser historia så börjar man med stenåldern. Det här är inte direkt aktuella och spännande ämnen (fast stenålder och vikingar var lite coolt). Så nya, friska hjärnor som törstar efter kunskap serveras det som är äldst i stället för det som har mest bäring på dagens samhälle. Ofta så segar utbildningen, så man kan bli serverad Gustav Vasa tre gånger, men missar 1800-talets historia helt.

Till sist så vill jag påminna om vad Richard Stallman sade på Gnutiken. Skolan ska uppfostra barn till att bli goda samhällsmedborgare. För att göra det måste den vara ett gott föredöme. Det kan man inte vara om det inte går att ta isär programvaran man använder för att se ut hur den ser ut inuti. Det kan man inte vara om man inte lär ut att det är rätt att dela med sig. Det kan man inte vara om man inte ger alla elever goda förutsättningar för att bygga kunskaper för livet.