Flickus flackus flum

Jacobs tankar om och med kvalitet

Entries tagged “terrordåd”

Jag är tydligen farlig

written by jacob, on Aug 7, 2011 8:41:39 PM.

I sin vanlga stil har Beatrice Ask uttalat sig om åtgärder för att förhindra terrordåd, som det på Utøya i Norge. Hennes recept är att övervaka människor med extrema åsikter.

Jag tror att stackars Beatrice fick streck i betyget är hon läste logik på gymnasiet, om hon någonsin gjorde det. Om man skulle få betyg i vanligt enkelt bondförnuft är jag rädd att Beatrice också skulle få streck. Det är i och för sig sant att terrordåd begås av människor med extrema åsikter (eller i undantagsfall av sinnesjuka människor utan några speciella åsikter). Däremot är det inte sant att människor med extrema åsikter begår terrordåd. Att A implicerar B innebär inte att B implicerar A.

Faktum är att väldigt många människor hyser extrema åsikter. Det finns tiotusentals männskor i Sverige som är medlemmar i religiösa samfund som måste betraktas som extrema. Mormoner, Maranata, Hare Krishna, Jehovas Vittnen, Swedeborgare, Herrnhutare och Asatroende. Ovanpå detta har vi Wicca-rörelsen, hemliga ordenssällskap och djävulsdyrkare. Politiskt så finns det extremvänster, extremhöger, libertarianer, ultraliberaler och ultrafeminister, bara för att nämna några. Veganer, varghatare, trädkramare och pälsdjursaktivister är alla extrema på sitt sätt.

Själv har jag ett antal åsikter som säkert kan betraktas som extrema:

  • Jag vill stoppa allt fiske i Skagerak och Kattegatt i 5-10 år, så att torsk och annan fisk kan återhämta sig
  • Jag vill sätta en 10-knops hastighetsgräns för alla vatten innanför baslinjen, som inte är farled
  • Jag vill införa skatt på fula hus. Grannarna ska bestämma hur hög den ska vara
  • Jag vill införa valkungadöme i Sverige
  • Jag anser att USA är en fascistisk nation
  • Jag anser att det öppna samhället måste försvaras från dess fiender

Gör det här att jag måste övervakas? Är jag farlig och i så fall, för vem? Vem ska avgöra det? Hur många finns det som har mer extrema åsikter än jag? Ska all dessa övervakas? Hur ska vi ha råd med det, vi som inte ens har råd att låta polisen utreda stölder, bedrägerier och förskingring? Hur ska polisen klara ett så delikat uppdrag, när de inte klarar att förebygga våld i samband med fotbollsmatcher och midsommarfirande?

Nej du, Beatrice, du tänkte inte igenom saken. Du tror att allt kan bli bättre genom politiska åtgärder och mer övervakning. Det är ditt standardrecept för alla problem - men världen är full av problem som inte kan lösas. Det bästa vi kan göra för att slippa upprepningar av Utøya är att begränsa tillgången på stora vapenmagasin, för de behövs inte i legitim vapenanvändning - jakt och prickskytte. Det är nästan ingenting, men det är ganska lätt att inse att vår makt att göra något år försvinnade liten.

Du kan aldrig fånga alla vettvillingar innan de utför en attack. Att ens försöka fånga några genom extra övervakning är oerhört dyrt och du kommer att urholka medborgarnas trygghet på andra områden om du försöker. Att försöka skydda alla möjliga mål från en attack är lika ogörligt. Skolor, dagis, sjukhus, köpcentra, tåg, stationer eller gatumiljöer med mycket folk är lika goda måltavlor som flygplatser., ambassader eller myndigheter. Det finns helt enkelt för många för att alla ska kunna skyddas.

Det enda effektiva motmedel vi har är att få en potetiell angripare att inte utföra sin attack. Det gör man genom att under en kort tid sörja sina döda och sedan gå vidare, som om inget hade hänt. Det är så man tar bort drivkraften som gör att människor genomför terrordåd.

För ytterligare diskussion, läs gärna vad Bruce Schneier har att säga.

Media förhärligar våldet

written by jacob, on Jul 26, 2011 8:33:29 PM.

Vi har de senaste dagarna mötts av braskande rubriker om hur våldsverkaren i Norge minutiöst har planerat sin aktion, fullt med detaljer om hur han har gått till väga. Vad de inte säger något om är bristen i logik när en person försöker stoppa den påstådda islamiseringen av Europa genom att angripa Arbeiderpartiets ungdomsläger, eller det faktum att planen slutar i att bli fasttagen, ställd inför rätta och lämnad att ruttna i ett fängelse eller på rättspsykiatrisk klinik. Media bygger upp en bild av en slug men psykopatisk person.

Jag ser flera fel i detta. Det första är att det är vad gärningsmannen räknat med. En nyanserad rapportering som framhåller missdådarens brist på stategiskt tänkande skulle lyfta ned honom från den pidestal som komplett monster, som han försöker skapa åt sig själv. Det är en ömklig och förvirrad varelse som inte ens har lyckats skada dem han ser som sin huvudfiende.

Det andra är att det förhärligar våldsdådaren. Personer med klent omdöme eller bristade mognad förmår inte att själva se totalbilden. De ser bara ögonblicket av triumf i scenerna med döda och lidande människor. De ser inte den totala misär som utgör resten av våldsverkarens liv. De ser inte försakelserna och bristen på glädje som präglat tiden för förberedelserna.

Media bär ett stort ansvar när de förmedlar nyheter från den här typen av händelser. Eftersom vi alla vet att det skulle kunna vara vi själva, eller någon nära vän eller anhörig, som föll för missdådarens kulor så väcker det starka emotionella reaktioner. Därför så krävs det både balans och återhållsamhet i rapporteringen. Kvällspressen har i vanlig ordning brett på så mycket det går för att sälja fler lösnummer, men morgontidningarna kan inte heller ungå kritik. En mindre omfattande, mer sammanfattande och mer analyserande rapportering vore bättre. Som det är nu driver bygger man med varje dåd upp en bild hos sina läsare om att världen har blivit farligare och att något måste göras.

Världen har inte blivit farligare. Antalet terrordåd är ganska konstant. Det beror på att det inte finns speciellt många människor med så kraftiga personlighetsstörningar att de är beredda att ha ihjäl slumpmässiga främlingar för något tänkt högre mål. Dessa förvirrade individer har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Ibland kan de till och med fångas upp av någon rörelse, för att sedan nyttjas som förbrukningsvara.

Vi måste vänja oss vid att våldsmännen är en del av livets risker, precis som risken att dö i en bilolycka eller att drabbas av cancer. Trots att massor av människor dör i trafiken varje år så förbjuder vi inte biltrafik. Däremot så reglerar vi hastigheter och förbättrar säkerheten i bilarna. Trots att människor dör i lungcancer så förbjuder vi inte cigaretter. Däremot så varnar vi för riskerna och arbetar på att minska skadeverkningarna. På samma sätt måste vi behandla terrorrisken.