Flickus flackus flum

Jacobs tankar om och med kvalitet

Entries tagged “patent”

En ny vinkel på patent och fria marknader

written by jacob, on Aug 13, 2012 6:39:00 PM.

Ante Wessels från FFII skrev nyligen om det omoraliska i att mediciner är patenterbara. Jag håller i stort med om sakargumenten, men jag ser en stor svårighet i att få patent på mediciner förbjudna internationellt. Det kräver bland annat att TRIPS-avtalet måste omförhandlas, vilket är en stor och svår sak att genomföra. I dagens politiska klimat betraktar jag det som omöjligt.

Det innebär inte att vi med en suck ska ge upp. Vi måste hitta på kreativa lösningar som ändrar förutsättningarna inom de ramar som finns.

Förutom en liten klick längst ut på vänsterkanten har samhället och de politiska partierna accepterat att en fri marknad är det effektivaste sättet att producera varor och tjänster. Man har sett att prisregleringar i nästan alla sammanhang är av ondo, men att det i speciella situationer går att använda reglering som ett styrmedel. T.ex. får din leverantör av elnät inte ta hur mycket som helst betalt, eftersom de har ett lokalt monopol. Det finns en myndighet som fastställer hur mycket pengar varje nätleverantör får ta ut från sina kunder. Detta sker i en dialog mellan myndigheten och energibolaget, utifrån bolagets förutsättningar när det gäller investeringsbehov och liknande.

Jag skulle vilja att vi tillämpar en likande prisreglering på varor vars monopolställning skyddas av patent. Vi tillsätter en regleringsmyndighet (t.ex. en ny avdelning inom Patentverket) med uppgift att övervaka företagens nyttjande av patent. Skyddade produkter får bara generera ett visst överskott som relateras till produktionskostnad plus direkt investeringskostnad.

Det här löser naturligtvis inte det grundläggande problemet, men det gör affärsmodeller där man tar 100 gånger produktionspriset omöjliga. Det kan innebära att vi får en minskning av antalet patent, eftersom man inte längre får göra sin prissättning fritt om man har en monopolsituation som baseras på patent. Det kan leda till en billigare och mer aktiv licensiering av patent, om vi erbjuder mildare reglering för den som tillåter konkurrens.

Det fina i kråksången är att vi har mycket större frihet att göra sådana här regleringar än vad vi har möjlighet att ändra patentsystemet. Vi har visserligen överenskommelser inom EU om en fri rörlighet för varor och tjänster, men det finns undantag för sådana områden där det inte finns fungerande konkurrens.

Piratpartiet vill enligt sitt principprogram avveckla hela patentsystemet. Det är en bra långsiktig målsättning. Att belägga patent med prisreglerande bestämmelser vore ett bra sakpolitiskt steg på vägen.

I patentens trasiga värld

written by jacob, on Jun 13, 2012 5:15:01 PM.

Mjukvarupatent förhindrar att andra producerar bättre produkter och konkurrerar ut ägaren till ett patent. Den teoretiska underbyggnaden för patent är att andra skulle kunna producera lika dana produkter och konkurrera ut patentägaren. Det inträffar inte i mjukvaruvärlden. Du måste skriva dina egna program om du ska kunna sälja dem och det tar ofelbart mindre tid att göra sina innovationer från grunden än att ge sig ut i världen för att söka andra som man kan kopiera.

Det gör mjukvarupatent till en broms på teknisk utveckling.

Jag läste idag en mycket gripande skildring om hur patent handgripligen påverkar en familj. Du kan läsa den här.

Nu är ett fall inte en garanti för att systemet är ruttet, men det behövs anekdoter för att människor som inte är insatta i problematiken ska förstå konsekvenserna av det system vi har. En fyraåring riskerar att mista sin enda möjlighet att kommunicera för att patentsystemet är ruttet på alla de sätt som jag har skrivit om tidigare på den här bloggen.

Köp aktier i Maffian

written by jacob, on May 29, 2012 4:54:48 PM.

I dagens Svenska Dagblad finns det en artikel om hur Technicolor dissekerar elektronikprodukter i jakt på patentintrång. Det framgår väldigt tydligt av artikeln att tillverkarna av produkterna inte är medvetna om att de gör intrång. Artikeln säger nämligen att man skickar över bilder på vad man hittat för att det “ska tränga in” att man gör patentintrång.

Artikeln säger också att den nya, aggressiva patentstrategin har väckt liv i aktien igen. Det som händer är alltså att andra företag har kommit fram till samma lösningar som Technicolor, helt på egen hand. Technicolor, som tappat sin egen uppfinningsförmåga, idkar traditionell beskyddarverksamhet mot elektronikföretagen. Staten stödjer detta med sitt våldsmonopol, och du kan stödja och tjäna på verksamheten genom att köpa aktier i den.

Det är hög tid att förändra patentsystemet. Om flera verksamheter oberoende av varandra kommer fram till samma lösning så visar det att lösningen saknar verkshöjd och aldrig borde beviljats något patent. Om vi över huvud taget ska ha något patentsystem kvar så måste kraven på uppfinningshöjd sättas mycket högt. Långt över dagens nivå.

The Economist klandrar USA:s patentsystem

written by jacob, on Aug 3, 2011 6:18:00 PM.

The Economist är den mest inflytelserika veckotidningen som förmedlar nyheter från världen. Den är känd för sina skarpa analyser och väl genomarbetade reportage. Såväl politiska ledare som industrledare läser den och lyssnar på dess åsikter.

Det är därför anmärkningsvärt när en av deras redaktörer i ett ledarliknande blogginlägg framför skarp kritik mot det amerikanska patentsystemet, med en släg av sleven mot tillämpningen av upphovsrätt.

Opinionsbildningen mot patent har pågått i ett decennium vid det här laget, men det är först nu som vi ser tecken på att vi når main-stream.

Patent och illojal konkurrens

written by jacob, on Aug 19, 2010 2:14:41 PM.

Piratpartiet har en medlem som energiskt argumenterar för att vi ska ändra vår syn på patent, och endast kräva att systemet ska reformeras - inte avskaffas. Han använder sig av pseudonymen Rutros och hans främsta argument är att patent hindrar illojal konkurrens. Det är ett relevant argument och jag tänkte diskutera det i det här inlägget.

Den strikta definitionen på illojal konkurrens är att en medarbetare eller en grupp medarbetare i ett företag lämnar det och tar med sig kunder och/eller företagshemligheter, antingen för att gå till en konkurrent eller för att starta egen verksamhet. I vissa branscher är det väldigt vanligt att man gör så.

Idag har vi en väldigt svag lagstiftning när det gäller att hindra medarbetare från att ta med sig ett företags mest värdefulla immateriella tillgångar till en ny anställning och därför utgör patent ett skydd för tekniska uppfinningar. Däremot saknas skydd mot att en medarbetare tar med sig kunder och uppdrag, beroende på att lagar som reglerar anställning sätter möjligheten att skriva konkurrensbegränsande avtal ur spel. Det saknas balans i lagstiftningen - något som jag själv har upplevt, både ur arbetsgivarens och arbetstagarens perspektiv. Jag har kunnat ta med mig ett konsultuppdrag hos en kund och utan konsekvens kunnat lämna min anställning. Jag har haft anställda som skickats ut på konsultuppdrag och sedan rekryterats av min kund. Det har i samtliga fall satt den ursprungliga arbetsgivaren i en problematisk sits.

Det är därför befogat att ändra lagstiftningen kring anställningar, så att arbetsgivaren i mycket högre grad är skyddad mot illojal konkurrens. Det är ganska enkelt. Det krävs bara att man explicit gör konkurrensbegränsande klausuler, inom rimliga gränser, giltiga i anställningsavtal. Det skulle med lätthet täcka det område som idag skyddas av patent.

Jag kan i och för sig tänka mig att Rutros inkluderar en annan form av konkurrens i sin definition av illojal konkurrens. Det är när ett annat företag plagierar en produkt som som ett företag har lagt ned stora resurser på att ta fram. Här tror jag att Rutros överskattar värdet av ett sådant skydd. Den som har lagt ned resurserna på att utveckla en produkt har en kunskapsmängd som är mycket större än den som kopierar. Han har också ettFirst-mover advantage som nästan alltid väger upp nackdelen av att ha behövt göra en stor investering.

Man måste också överväga de darwinistiska effekterna av patentskydd. Med skyddet så överlever långsamma och klumpiga företag som har en stor stab av advokater och där man skapar nya produkter i sävlig takt. Utan patenskyddet får vi adaptiva och snabbfotade företag som direkt reagerar på förändringar i marknaden och på vad konkurrenterna åstadkommer. Rutros skulle kanske inte våga investera i långa projekt i en sådan miljö, men jag är övertygad om att det finns så mycket kapital som måste investeras att det inte skulle ske någon större förändring i tillgången på riskvilliga pengar.

Det ruttna patentsystemet, del 11

written by jacob, on Jul 27, 2010 6:17:20 PM.

I den här delen i serien ska jag behandla problemen med läkemedelsindustrin. Något man måste vara medveten om är att den har vuxit fram under de senaste 60 åren, från att ha varit en liten bransch där apoteken stod för en stor del av tillverkningen av kundernas läkemedel, till dagens storindustri som spyr ut mänder av piller och som bygger på både teoretisk och empirisk forskning. (Empirisk betyder att man gör experiment och tittar efter vad resultatet blev, teoretisk forskning innebär att man börjar med en hypotes om hur världen fungerar och sedan försöker bevisa att det är så.) Läkemedlesbranschen har inrättat sig efter de villkor som världens nationer har satt upp, i form av patentskydd för substanser och processer för att producera substanserna och i form av ett regelverk för hur mediciner godkänns och förskrivs. Reglerna för godkännande och förskrivning har utvecklats enormt under de senaste 60 åren, medan skyddet för preparaten i stort sett har varit oförändrat.

Det har lett till ett system där läkemedelsindustrin tar fram de läkemedel som är lönsammast och inte de läkemedel som skulle göra störst nytta. Därför har vi idag fler preparat mot högt blodtryck än vad som behövs och vi har storsäljare som sänker människors kolesterolvärden. De flesta som äter kolesterolsänkare skulle kunna ersätta dessa med en måttlig dos daglig motion.

Vi behöver därför metoder för att styra om läkemedelsbolagens forskning mot sjukdomar som drabbar mänskligheten hårdare. Jag kan se 2 vägar att gå. Den ena är att fortsätta med den rena marknadsmodell som vi har idag, men där man knyter skyddet till den redan existerande godkännandeprocessen. Eftersom det tar olika lång tid att ta fram och kliniskt pröva olika läkemedel kan man därför anpassa skyddstiderna så att läkemedelsbolaget får en rimlig period att tjäna in vad utvecklingen kostat, utan konkurrens från generika. Den andra vägen är mer radikal. Vårdgivare (landsting i Sverige, Ministry of Health i Storbritannien, försäkringsbolag i USA) sätter upp priser för framtagandet av nya mediciner mot viktiga sjukdomar, där forskningsresultaten blir vårdgivarens egendom. Tillvekning av läkemedlet sker sedan enligt ett licensförfarande. En kombination av de två vägarna skulle troligen vara det mest effektiva.

Patent är idag en viktig del av läkemedelsbolagens lönsamhetsekvation. Vill vi påverka bolagen att ta fram mediciner som vi behöver bättre måste vi ändra på den ekvationen. Därför måste vi skrota patent för läkemedelsutveckling och ersätta patenten med andra skyddsformer.

Det ruttna patentsystemet, del 10

written by jacob, on Jul 2, 2010 12:48:02 AM.

I mitt förra inlägg i den här serien beskrev jag hur patent bidrar till att storföretag gynnas på bekostnad av mindre företag. Samma mekanismer gynnar rika nationer på utvecklingsländernas bekostnad.

TRIPS kräver att samtliga medlemsländer skyddar patent på lika villkor för inhemska och utländska sökande. Tyvärr är det rätt sällsynt att uppfinningar skapas i U-länder, eftersom det inte finns tillräcklig infrastruktur för att kunna gå från idé till produkt. I de få fall där det händer så kan man fortfarande inte ta patent på sin uppfinning, för det finns inte inhemska patentbyråer som kan hjälpa dig formulera patentet. För övrigt så har du troligen inte de ekonomiska resurserna som krävs för att söka patent till att börja med.

Under de senaste 100 åren så har vi sett ett antal länder gå från att vara fattiga till att vara välmående. Japan har gått från att vara utarmat efter andra världskriget till att vara en av jordens rikaste nationer. SIngapore, Korea och Kina har följt i Japans fotspår. Indien, Indonesien och i viss mån Brasilien har kommit en bra bit på väg. I samtliga fall har man kunnat plagiera teknik från rikare länder, eftersom det inte har funnits några nationella skydd för patent i dessa länder under den tid som deras ekonomier har byggts upp. Det har framför allt gjort att man har kunnat tillfredställa inhemsk efterfrågan till rimliga priser, men har även givit möjlighet till export, speciellt i skedet då man går från att vara billig massproducent till att producera attraktiva kvalitetsvaror. Denna väg är nu stängd, i och med TRIPS-avtalet. I-länderna hotar med tullmurar och andra handelshinder om något land skulle få för sig att lämna TRIPS för att slippa patentskydd.

Situationen är inte bra för vare sig I-länder eller U-länder. De enda som vinner på den är patentinnehavarna. På grund av de usla ekonomiska förhållandena i U-länderna flyr folk därifrån. De som ger sig iväg är de bäst utbildade och de människor som har störst initiativkraft. Till Sverige får vi läkare, ingenjörer och lärare från Irak, Kenya och Thailand. Här får de jobb som diskare eller truckförare, om de får något jobb alls.

Ska vi få en hållbar lösning på flyktingproblemet så måste de sociala och politiska förhållandena i de länder som folk flyr ifrån bli drägliga. Dagens patentsystem stänger den enda väg till ekonomisk utveckling som vi har lyckats hitta, och permanentar därmed problemen. Naturligtvis finns det massor av länder som har andra problem som måste lösas innan de skulle kunna påbörja en utveckling mot välstånd, men samtidigt så finns det en stor grupp länder som har alla förutsättningar utom friheten att plagiera.

Ett annat problem som är knutet till välståndsutveckling är tillgången till mediciner, speciellt mot HIV/AIDS. Läkemedelsbolag i I-länder har utvecklat utmärkta bromsmediciner, vilka man säljer till höga priser över hela världen. I U-länderna har man inte råd att betala vad bolagen kräver i ersättning och inte heller kan man plagiera medicinerna, eftersom det finns patent registrerade i varje land. Det här har fått förödande effekter.

Jag bodde under åren 1970-1973 i Zambia i det inre av Afrika. Min far jobbade som biståndsarbetare och jag gick i skola. På den tiden hade man en bruttonationalprodukt per capita på c:a $1000 i dagens penningvärde. Trots diktatur och misskötsel av landets resurser steg BNP per capita under 1970- och början av 1980-talet till c:a $1500. Sedan dess har en AIDS-epidemi härjat landet. I vissa områden är 30% av befolkningen smittad! Trots att landet har haft en vettig regering som gjort mycket för att utveckla landet så har BNP per capita fallit och ligger idag på samma nivå som för 40 år sedan.

Stora företag har som enda mål att gynna sina aktieägare och dagens patentsystem ger dem alltför mäktiga vapen att göra det - även på bekostnad av stora och uppenbara samhällsintressen. Ska vi kunna förbättra världen måste TRIPS rivas upp och ersättas med något som ger U-länderna en möjlighet att skapa välstånd.

Det ruttna patentsystemet, del 9

written by jacob, on Jun 28, 2010 12:29:24 AM.

Tidigare i den här serien har jag analyserat vad som är fel med patentsystemets regelverk och hur det hanteras av patenverk och domstolar. Att det är trasigt kan vem som helst se, och det finns en stor medvetenhet bland patentexpertisen om hur dåligt det är. Jag har sedan avsnitt 8 i den här artikelserien hunnit läsa ytterligare 10 intervjuer i EPOs framtidsundersökning, och bilden blir ännu tydligare. Alla talar om de problem jag har behandlat tidigare i min serie.

Tyvärr så är det inte bara mekaniken i patentsystemet som är ett problem. Patenten skapar problem på en makroekonomisk nivå, både mellan olika företag inom en nation och mellan nationer. Jag ska fokusera på problemet mellan företag i det här inlägget och sparar nationsproblemet till ett senare inlägg.

Ett grundläggande problem med det moderna industrisamhället är att det gynnar storföretag. Det finns en massa skalfördelar som helt enkelt gör det oerhört mycket mer lönsamt att göra vissa saker i stora företag. Volvo, med en årsproduktion på över 300 000 bilar anses vara för litet för att kunna uppnå lönsamhet på egna ben. Liknande skalfördelar uppnås i olika grad med kläder, hamburgare, mobiltelefoner... En av de faktorer som gör att det är mer lönsamt att vara stor är patentsystemet. Stora företag har egna patentavdelningar och de har en systematiserad process för att söka patent. Det är för ett stort företag en löpande, regelbunden affärskostnad som kan budgeteras och planeras. Till och med kostnaden för att slåss i domstol kan budgeteras till en stor del. Det är förutsägbart och nästan aldrig ett problem. Enstaka gånger kan det skapa överraskningar, och då blir det stora rubriker i tidningar som trycks på rosa papper.

För ett litet eller medelstort företag är patentkostnader en källa till osäkerhet. Kostnaderna för att söka patent måste noga analyseras och budgeteras. Resultatet måste följas upp av företagsledningen. Det blir snabbt ett av ledningens och styrelsens viktigaste fokusområden. Att råka ut för att någon kommer och kräver licenspengar, eller stämmer företaget för patentintrång är en affärsmässig katastrof. All energi i företaget kommer att fokuseras på att lösa krisen och det kommer inte att finnas några resurser över för att driva företagets utveckling framåt. Det här händer ständigt i det samhälle vi lever i idag, men det skapar inga rubriker, eftersom det inte går att mäta hur många arbetstillfällen som inte kom till för att direktör Pettersson spenderade 3 år med att slåss mot ett patent.

För att begripa patentsystemets skadeverkningar kan vi inte bara se på vad som händer, vi måste också studera det som inte händer.

Det är säkert en och annan som undrar över vad det är för fel med att gynna storföretag, men det är ett ämne som är stort nog för en egen serie blogginlägg. Om intresse finns kan jag tänka mig att skriva en sådan serie.

Den här ekonomiska skevheten uppkommer oberoende av det nuvarande patentsystemets brister, men naturligtvis förstärks effekten av att kraven på uppfinningshöjd är för låga, att granskningen är för dålig etc. För att kunna utvärdera om den nytta som patentsystemet genererar (ja, jag håller med kommentatorerna att det finns situationer där patent genererar en viss samhällsnytta) uppväger de skador som systemet åstadkommer, måste vi få bort de tekniska problemen. Först då kan vi med säkerhet säga om hela patentsystemet måste bort, eller om det går att rädda delar av det.

Det ruttna patentsystemet, del 8

written by jacob, on Jun 21, 2010 3:48:16 PM.

I mitt senaste inlägg om Det Ruttna Patentsystemet så avslutade jag min behandling av processen för att få ett patent beviljat. I en kommentar till ett av inläggen så lämnade Rutros en länk till en utredning för EPO's räkning angående framtiden för patentsystemet. Den gjordes inför Alain Pompidou's tillträde som president för EPO och publicerades 2005. I utredningen gjordes 150 intervjuer med människor i och kring patentsystemet, såväl patentkramare som kritiker. Jag har hittills bara hunnit läsa 10 intervjuer, men vad jag finner väldigt intressant är att jag får medhåll för någon av mina kritiska synpunkter i varje intervju jag hittills läst, och då har jag bara haft med en person som vill minska eller avveckla patentsystemet i mitt urval.

Det jag har läst är framför allt intervjuer med höga chefer inom patentsystemet, professorer inom immaterialrätt och en redaktör för en immaterialrättslig tidskrift. De flesta formulerar sig i termer om att patentsystemet är föråldrat, och att om det ska få acceptans hos allmänheten måste det reformeras. Några dristar sig faktiskt till att ifrågasätta om patentsystemet verkligen kan finnas kvar. Det är tyvärr lite dåligt med kreativiteten kring vad som skulle kunna ersätta patentsystemet och väldigt dåligt med analys av samhällskonsekvenserna av patent. Det kan naturligtvis bero på att fokus i intervjuerna har varit snävt, men det kan också vara så att experterna inte förmår lyfta blicken från mekaniken i patentsystemet till de makroskopiska konsekvenserna av hur systemet fungerar - något som jag har tänkt behandla i nästa inlägg i den här serien.

Det är i vilket fall glädjande att det finns en medvetenhet om problemen i patentkretsar. Jag ska läsa fler intervjuer och se om det finns några guldkorn att vaska fram.

Det ruttna patentsystemet, del 7

written by jacob, on Jun 17, 2010 3:54:00 PM.

Tidigare i den här serien har jag använt patent SE520343 som kan slås upp hosNordiskaPatent som exempel. Jag har framhållit att patentet inte har tillräcklig uppfinningshöjd, och några kommentatorer har sagt att det med stor sannolikhet finns "prior art".

För just det här patentet fanns det möjlighet att lämna en invändning inom 9 månader från att det beviljades, utan annan kostnad än för eget arbete. Det är nämligen ett svenskt patent och inte ett Europapatent.

För ett Europapatent kostar det 705 Euro att lämna in en invändning. Det är en bidragande orsak till att det registreras få svenska patent och många Europapatent med Sverige som designationsland. Inom främst IT-området så är det många som på ideell basis utvecklar produkter och tjänster som konkurrerar med kommersiella aktörer. De har inga pengar att spendera på invändningar. Likadant är det för små startupföretag som bygger på ny teknologi. De har extremt ont om kapital och har inte råd att driva invändningar mot alla försök att patentera sådant som företaget har utvecklat.

Om man anser att ett patent felaktigt har beviljats så finns det möjlighet att i Sverige få det prövat i allmän domstol och hos EPO få det prövat i "Board of Appeal". Dock så är det extremt kostsamt, eftersom man måste anlita juridiska ombud och det i båda fallen handlar om en regelrätt domstolsförhandling. Om man förlorar i svensk domstol riskerar man dessutom att få betala patenthavarens omostnader. Hur det är i EPO vet jag inte. I vilket fall så är det här något man tillgriper först när man har fått ett krav från patenhavaren att antingen upphöra med utnyttjandet av patentet, eller att betala mer än man har råd med i licens. Även om man har rätt är risken därför stor att man sitter i en rävsax. Att försvara sig kostar för mycket och att betala licenskostnaden är också för dyrt.

Både de här faktorerna gör att patentsystemet blir extremt orättfärdigt. Den som har finansiella muskler kan köpa sig rätt medan den som är fattig får ta smällen och leta efter något annat att ägna sig åt.

En brådskande reform är att göra det helt gratis att lämna invändningar mot patent i alla sammanhang, såväl svenska som EPO- och internationella patent. För upphävande av beviljade patent bör det finnas en en billigare och enklare procedur i de fall där det är uppenbart att granskarna missat "prior art".