Flickus flackus flum

I bitande kyla har tusentals människor idag givit sig ut på Sveriges gator och torg för att protestera mot ACTA-avtalet. Visst känner man igen många från kampanjerna mot IPRED och FRA-lagen, men det finns minst lika många som var för unga då, som aktiverat sig idag.

Demonstrationen i Göteborg arrangerades av personer som gjorde det för första gången. De ska ha all heder av att ha skapat ett arrangemang som drog många hundra personer. Min egen roll inskränkte sig till att vara talare, och att plocka fram en nödlösning när kylan slog ut PA-anläggningen. Att bo 5 minuters gångväg från Götaplatsen och att ha ett batteridrivet PA far sina fördelar.

Det som slår en är att det är Piratpartister och unga människor som vet något om ACTA. Jag gissar att rapporterna från dagens demonstrationer är det första som nämner ACTA i svensk TV över huvud taget. Det krävs mycket opinionsbildning för att den breda allmänheten ska inse vad som beslutas i deras namn. Tack och lov har dagens demonstrationer visat att vi har engagerade människor som kan göra det och nog med tid att påverka utgången.

Nu är det bara resten av jobbet kvar. ;-)

Opinionsbildandet krävs, för det är opinionen som får politikerna att lyssa. Dels för att de flesta politiker faktiskt vill göra det som är rätt, men också för att de förlorar nästa val om de inte lyssnar på starka opinionsyttringar. Ovanpå detta måste vi bearbeta politikerna i riksdagen och EU-parlamentet, så att de förstår varför ACTA är så bedrövligt som det är. Deras mailbox, deras fysiska brevkorg och deras telefoner måste varje dag fram till omrösningarna påminna dem om att vi är upprörda och inte accepterar vare sig formerna för ACTA-avtalets tillkomst, dess innehåll eller dess konsekvenser.

Klarar vi det är mycket vunnet, men jag tycket vi ska spänna bågen ännu lite hårdare.

Så länge EU-kommissionens byråkrater kan bygga förslag som i praktiken blir lagstifning i hela Europa, utan att medborgare och folkvalda har insyn, så kommer det att med jämna mellanrum att komma förslag som är beställningsjobb från stora globala företag och intresseorganisationer. Vi måste starta en debatt om hur vi kan föra över mer makt och skapa mer insyn för våra folkvalda parlamentariker. Vi måste också föra en diskussion om att överföra en del makt direkt till EU:s medborgare. En tanke vore att hålla beslutande folkomröstningar i särskilt viktiga frågor i samband med valen till EU-parlamentet. T.ex. skulle ändringar i fördraget kunna beslutas genom enkel majoritet i folkomröstning omfattande alla medborgare i EU-länderna. Det finns säkert många bra tankar på området. Det viktiga är att vi hittar en väg ut ur positionen där vi måste försvara grundläggande mänskliga rättigheter gång på gång.

En sån här dag är det naturligtvis många som skriver. Här är ett axplock: Anne, Anna, HumbleBee, Christian, Futuriteter, Rick, Henrik Alexandersson.

Har du funderat över vad ett internationellt handelsavtal egentligen är?

Svaret är ganska enkelt - det är ett avtal för att underlätta handel mellan länder. Nästan all sådan handel utförs av företag. När privatpersoner köper saker utomlands så gör de det i allmänhet genom att besöka landet där de köper varan. Internethandel håller på att förändra den saken, men det kommer att dröja innan internationell privathandel kommer i närheten av handel mellan företag i olika länder.

Därför så är ett handelsavtal ett avtal som reglerar handel mellan företag i olika länder.

ACTA-avtalet innehåller till stor del paragrafer som reglerar länders lagstiftning vad avser enskilda medborgare. Det handlar om att man ska kunna beslagta kopior på märkesvaror som enskilda människor köpt för eget bruk, och som de för över en tullgräns. Det handlar också om straffsanktioner mot kopiering av upphovsrättsskyddat material för personligt bruk. Det här har över huvud taget inget med handel att göra.

Därför är ACTA inte ett handelsavtal. Det är en staffrättslig pakt. Eftersom avtalet begränsar framtida riksdagars handlingsfrihet att ändra lagstiftningen på området så är det att jämställa med att få avtalstexten inskriven i grundlagen. Det finns all anledning att ifrågasätta om Sveriges Riksdag har behörighet att ingå en sådan pakt utan att det behandlas som en grundlagsändring. För det ska det till två beslut med mellanliggande riksdagsval.

Äntligen börjar kritiken mot ACTA-avtalet ta fart. Många har framfört bra kritik mot avtalets innehåll så jag ska bara uppehålla mig vid en aspekt som ingen talat om hittills.

Anhängarna av avtalet hävdar att det inte förändrar något, och att vi bara behöver justera någon liten detalj i svensk lag.

Det här är en grov lögn! Även om avtalet inte ändrar på lagstiftningen (vilket det kommer att göra på flera punkter och med stora förändringar), så blir det en form av metaförändring. Avtalet tar nämligen bort riksdagens suveränitet. Så länge det är i kraft kan inte Sveriges riksdag stifta lagar som går emot ACTA-avtalets innehåll. Riksdagen skulle först tvingas frånträda ACTA innan lagarna som omfattas av avtalet kan ändras. Stora delar av avtalet kan dessutom inte frånträdas med mindre än att EU-parlamentet fattar beslut om det.

För att vi (Sverige och EU) ska sälja vår suveränitet måste det finns mycket starkt vägande skäl. Det skulle kunna vara skydd för europeiska produkter i andra ACTA-länder, eller mycket stora handelsfördelar. Nu är värdet av avtalet mycket ringa, för alla deltagare i avtalet har redan lagstiftning som ger ett ganska gott skydd mot piratkopior av produkter. Framför allt så är det få europeiska produkter som piratkopieras, så vi har inte de ekonomiska incitamenten på det området. På samma sätt så står det inga enorma ekonomiska värden på spel när det gäller hävdandet av upphovsrätt. Den europeiska nöjesindustrin skulle inte få ökade intäkter av staffskärpning för fildelning, för mängden pengar som folk kan spendera på underhållning är inte speciellt elastisk. Dessutom så kopieras inte europeisk film och musik i någon jätteutsträckning i andra ACTA-länder.

Ett handelsavtal ska bara ingås om det på ett balanserat sätt gynnar alla parter. Sverige och EU offrar sin suveränitet för något som ensidigt gynnar andra. Det är en usel affär.

HAX bloggar kort om att hemligstämpeln på Legal Services utlåtande om ACTA-avtalet har hävts av JURI-utskottet. Det är bra och parlamentet lever i det här fallet upp till sin roll som medborgarnas organ för att skapa öppenhet i EU. Utlåtandet och diverse andra dokument kring det finns här. Det är i det näst sista dokumentet som själva utredningen av frågorna ligger.

Jag ska inte referera dokumentet här, utan nöjer mig att lämna några kommentarer om vad som står i dokumentet, vad som kan utläsas och vad som inte står.

• EU har kompetens att fatta beslut om hela fördraget under förutsättning att man tillämpar paragraf 83(2) Treaty on the Functioning of the European Union (TFEU), men man måste då ta hänsyn till Storbrittanniens, Irlands och Danmarks fördragsundantag.
• Kommissionen kan välja att endast ratificera den del av fördraget som inte innebär straffrättsliga konsekvenser och lämna de straffrättsliga delarna till de nationella parlamenten att besluta om. Det är vad kommissionen har valt att göra i det här fallet.
• Man kan undra vad det får för konsekvenser för ACTA-avtalet att det i praktiken är 28 olika lagstiftande församlingar som ska besluta om det. Vad händer t.ex. om några nationella parlament förkastar den straffrättsliga delen?
• Lika så kan man tycka att det kan uppstå bekymmer om EU beslutar sig för att frånträda avtalet, eller om ett land beslutar sig för att lämna EU.
• Om parlamentet ratificerar ACTA-fördraget har det samma lagstiftande konsekvenser som att parlamentet fattar beslut om ett direktiv. Att det saknas gällande lagstiftning är inget hinder.
• Här ligger pudelns kärna. Parlamentsledamöterna har inte haft den påverkansmöjlighet som ett direktiv hade givit det. Kommissionen har förhandlat om ACTA utan att ge parlamentet något inflytande över processen. Om parlamentet ska slippa bli överkört i framtiden bör man sätta ned foten nu och visa att det inte går att kortsluta den demokratiska processen och skapa lagar genom att i hemliga förhandlingar med tredje part bestämma hur de ska se ut.
• ACTA-avtalet kommer att kräva ändring av befintlig lagstiftning, trots att kommissionen bedyrat att så inte är fallet.
• TRIPS har precedens över ACTA. När de två står i konflikt med varandra gäller det som står i TRIPS.
• Det här är en komplexitet som är riktigt oaptitlig. Dels för att det ger upphov till massor av tolkningsmöjligheter, vilket sänker rättssäkerheten och förutsägbarheten i i systemet. Dels för att det skapar en extremt komplex situation om vi skulle vilja frånträda eller omförhandla TRIPS. Det är inte ens säkert att det går utan att frånträda ACTA.
• Parlamentet har rätt att från fall till fall besluta om att publicera hemliga dokument som tillställts det, efter hörande av den myndighet som skapat dokumentet. Dock har man att ta hänsyn till den regel, som kräver att sådana dokument som kan undergräva allmänhetens intresse vad avser internationella relationer, inte får publiceras.
• Jag vill hävda att det är parlamentet som är högst beslutande organ för vad som är allmänhetens intresse. Parlamentet kan inte överträda denna paragraf.

Det här var en snabbanalys av dokumentet. Jag hoppas det är till hjälp för någon.

Flera bloggare har rapporterat om frågor som ställts i samband med EU-kommissionens "stake holders meeting" angående ACTA-avtalet, och visst är det intressant det som sagts där. Men ännu mer värt att reflektera över är att det över huvud taget hålls ett speciellt möte för personer, företag och organisationer som förväntas ha ett större intresse i frågan än vanliga medborgare.

Vid sådana här möten framförs synpunkter under de officiella sessionerna och dessa protokollförs noga. Genom att det är de speciellt intresserade parterna som finns där så genererar det en uppsättning synpunkter som stödjer den åtgärd som diskuteras. Andra synpunkter kommer aldrig fram, för det finns ingen "non-stake holders meeting" där alla som på generella principer eller med livserfarenhet i bagaget kan såga hål i förslaget. Det finns inte heller någon djävulens advokat som har i uppgift att genomskåda bristande resonemang och upptäcka konsekvenser som ingen tänkt på.

Så långt är en stake holders meeting bara en kass idé. När man sedan lägger på vad som händer i fikapauserna och på kvällen efter mötet så hittar man det verkliga hotet mot demokratin. Sådana här möten ger dem med ett speciellt intresse i en fråga (i allmänhet lobbyorganisationer) tillfällen att knyta direktkontakter med komissionen, dess tjänstemän och andra parter som deltar i mötet. Dessa andra parter är ofta representanter för nationella regeringar inom EU och en och annan parlamentariker. Det säger sig självt att kommissionen kommer att lyssna mer på vad representanten för IFPI säger, än vad faster Agda i Borås har för synpunkter, eftersom kommissionärer och tjänstemän har träffat IFPI's representant ett flertal gånger och känner vederbörande väl. Faster Agda vet de inte ens existerar. Likväl har faster Agda ett intresse i vad som händer med ACTA som är minst lika stort som IFPI's. Med en kommission som såg sig som allmänhetens tjänare så vore det här inget problem, men kommissionen ser sig som något helt annat - en självständig maktorganisation som vinner mer inflytande och makt genom att gynna lobbyorganisationerna.

Det enda hopp vi har som medborgare är att parlamentet fortsätter att visa kommissionen var skåpet ska stå.

I want to be a stakeholder in the ACTA agreement. I hold the stake while the parliament wields the mallet.