Flickus flackus flum

Jacobs tankar om och med kvalitet

Entries tagged “ACTA”

Kommissionen i rävsaxen om ACTA

written by jacob, on Jun 21, 2012 12:40:15 PM.

Med tydliga 19 röster mot 12 valde parlamentsutskottet för internationella relationer (INTA) att förkasta ACTA-avtalet. Det är ett välkommet steg som gör det ännu mer troligt att EU-parlamentet förkastar avtalet i sin session i början på juli.

Inför omröstningen bjöd Karel De Gucht, EU-kommissionär för handel och ansvarig i kommissionen för ACTA, in sig till INTAs sammanträde. Han framförde där att kommissionen inte kommer att anse att ACTA är dött om det förkastas av parlamentet i juli. Man kommer att vänta in utslaget från Europadomstolen och sedan återkomma med ett eventuellt reviderat förslag om ratificering.

Förutom den totala bristen på respekt för parlamentet som den enda folkvalda institutionen inom EU som det här visar, så tror jag att De Gucht har spelat oss i händerna. Vi har sett att ACTA har engagerat miljontals medborgare över hela EU. Europadomstolens utslag väntas dröja 2-3 år, dvs till efter nästa val till EU-parlamentet.

Det innebär att vi kan göra ACTA till en gränsöverskridande och samlande valfråga i EU-valet 2014. Det finns goda möjligheter att stärka ställningarna för Piratpartiet och de andra partierna som motsätter sig ACTA, på bekostnad av EPP (den kristdemokratiska gruppen, med M och KD från Sverige) och ECR (den konservativa gruppen utan svenska partier).

Det vore trevligt om det visar sig att De Gucht har skjutit sig själv i foten.

Att göra sin medborgerliga plikt

written by jacob, on Jun 9, 2012 11:10:00 PM.

Jag talade på demonstrationen mot ACTA i Göteborg idag. Det var ingen stor demonstration, för situationen i EU-parlamentet ser just nu ljus ut. Vädret var vackert och Göteborg lockade med massor av andra aktiviteter. På Andra Långgatan var det gatufest och granne med oss på Götaplasen var det startpunkt för Elfsborgsmarschen, bara för att nämna ett par exempel. Det gjorde nu inte så mycket att vi var en liten skara, för det viktiga var att vi var en del i en EU-omfattande protest mot ACTA-avtalet. Antalet demonstrationer sänder en minst lika viktig signal som numerären vid demonstrationerna. Vi har redan 2,5 miljoner namn insamlade, så vi har inte mer att bevisa när det gäller folkligt stöd.

I mitt tal idag så sade jag egenligen ingenting om ACTA i sig. Jag uppehöll mig däremot vid det som händer just nu. Det är våra protester, att vi stod på Götaplatsen i dubbla långkalsonger och 12 minusgrader i vintras, som gör att ACTA-avtalet inte är ratificerat än, och att vi har en god chans att fälla det. Vi, tillsammans med andra medborgare över hela Europa har fått EU-parlamentet att lyssna.

Att vi har kunnat påverka är ett tecken på att det finns en institution inom EU där demokratin fungerar - där man lyssnar på och intresserar sig för vad medborgarna verkligen vill. Att vi över huvud taget behöver kämpa mot ACTA-avtalet visar tyvärr att det finns andra institutioner - EU-kommissionen och ministerrådet - där man inte har en direkt länk till väljarna och där demokratins spelregler fungerar dåligt. De har låtit lobbyister från RIAA och MPAA sätta EU:s agenda i ACTA-förhandlingarna. Dessa organisationer har därmed haft inflytande på båda sidor bordet i diskussioenrna mellan USA och EU.

Jag gick sedan in på Piratpartiets nya EU-politiska ställningstagande, där vi kräver öppenhet och demokratiska reformer.

Till sist så förde jag ett resonemang om initiativtagarna till ACTA - RIAA och MPAA. Om vi ska slippa ytterligare försök att införa lagstiftning i stil med ACTA måste vi bryta den amerikanska nöjesindustrins kontoll över våra politiker så måste vi använda de enda medel vi har till förfogande. Vi måste skära ned på vår konsumtion av amerikansk musik och Hollywood-film. Att medvetet göra andra val. Det finns faktiskt bra europeisk film (och massor av häftiga filmer från andra länder i världen). Att avstå från musik som ges ut av Sony, EMI med flera vore inte heller någon stor försakelse.

Observera att jag inte förordar att vi ska fildela dessa alster för att undvika att betala för dem. Det svider mycket mer om vi helt avstår från deras skapelser, trots att vi skulle kunna dela dem sins emellan.

Vem kan man lita på

written by jacob, on Mar 4, 2012 1:04:14 AM.

Det är ingen slump att det här blogginlägget har samma titel som en låt av proggvänsterns portalband, Hoola Bandoola Band.

När vi för en vecka sedan genomförde den stora demonstrationen mot ACTA i Göteborg så talade representanter för MUF, Centerungdom, Piratpartiet, Grön Ungdom och Ung Vänster/Vänsterpartiet. För att följa upp demonstrationen och nå fler människor så skrev jag en debattartikel, som jag skickade ut till samtliga talare från partier och ungdomsförbund. Med begränsad tillgång på tid så översatte jag och modifierade lätt ett blogginlägg av Christian Engström. Jag var artig nog att fråga Christian om detta var ok, och fick ett snabbt svar att han gillade initiativet och gärna skrev under själv.

Jag fick snabb respons från Johan Zandin i Vänsterpartiet, som lovade att agera för en underskrift därifrån, och som aktivt föreslog att jag skulle bjuda in även de ungdomsförbund som inte varit med på demonstrationen. Något som jag direkt agerade på.

Detta ledde till svar från Alexander Lagerman i KDU som i och för sig gillade initiativet, men som hade synpunkter på innehållet. Han ansåg att det var viktigare att läkemedelsbolagen tjänar mycket pengar så de kan utveckla nya mediciner, än att fattiga människor kan köpa lagligt producerade generiska preparat. Han tyckte inte heller att det var rimligt att tala om att ACTA strider mot Europakonventionen om de Mänskliga Rättigheterna, utan ville se en mer urvattnad argumentation om medborgerliga rättigheter. Han hade dessutom missförstått punkten om produktförfalskning. Till Alexanders heder så levererade han i alla fall ett svar, och även om jag inte håller med honom i sak så får jag respektera hans ställningstagande.

Från övriga ungdomsförbund har jag inte hört ett pip.

Det här får mig att undra. Vad gjorde ni egentligen på demonstrationen? Vill ni verkligen stoppa ACTA? Jag gjorde det jätteenkelt för er att visa vad ni står för i ett bredare forum. Ni besvarade min inbjudan med total tystnad. Inte ens ett “nej tack”.

Är det så att ni var med på demonstrationen för några billiga poäng bland närvarande ungdomar? Vågar ni inte stå för era åsikter på ett sätt där det syns tydligt att ni har avvikande åsikter från moderpartiet (i MP är man emot ACTA, så där är den här frågan inte relevant)? Är det så att det vore dåligt för karriären att synas tillsammans med Piratpartiet? Är det viktigare att inte samarbeta med oss än att få stopp på ACTA?

Ni behöver anstränga er en hel del för att ni ska återfå mitt förtroende för er goda vilja.

Debattartikeln kan läsas i Göteborgspostens webbupplaga. Undertecknare är Christian Engström och Jacob Hallén från Piratpartiet samt Grith Fjeldmose från Vänsterpartiet. Det är värt att notera att artikeln inte innehåller någon argumentation kring upphovsrätt eller fildelning och att den är väl underbyggd med referenser till expertis på flera olika områden.

Jag vill tacka Johan, Mazdak, Grith och andra i Vänsterpartiet för det goda samarbetet. Det är genom handling man visar sitt engagemang.

Lyckad ACTA-demonstration i Göteborg

written by jacob, on Feb 26, 2012 2:43:00 AM.

Mellan 1500 och 2000 personer ställde upp och demonstrerade mot ACTA i Göteborg på lördagen. Det blev en mycket lyckad tillställning med artistuppträdanden och tal från olika politiska partier och grupperingar. Talande var att både MUF och Ung Vänster var representerade. Självklart var även Piratpartiet representerat, och undertecknad höll vårt tal.

I Göteborgspostens artikel om demonstrationen skrev man “Stoppa Acta, nu, nu nu!” Svårare än så var inte budskapet när mellan 1 500 och 2 000 motståndare till Acta samlades på Götaplatsen för att demonstrera på lördagsmiddagen.

För att läsaren av den här bloggen själv ska kunna bilda sig en uppfattning om hur avancerat budskapet vid demonstrationen var, så publicerar jag mitt tal från demonstrationen i sin helhet.

Vi är här idag för att protestera mot ACTA. Många av oss har stått här på Götaplatsen och protesterat mot FRA-lagen, IPRED, datalagringsdirektivet och andra påfund som inskränker människors frihet. Vi kan vara säkra på att vi kommer att behöva ge oss ut och protestera snart igen, för det är inte medborgarna som har makten i samhället. Det är globala företag och intresseorganisationer med en egen agenda. Vi kräver att makten i samhället återgår till folket.

  1. ACTA har förhandlats i hemlighet – inte ens riksdag och EU-parlament har fått påverka processen, än mindre svenska folket. För 30 år sedan, när ett brev tog 2 veckor över Atlanten, så var internationella avtal något som förhandlades långt bort av betrodda diplomater, men i internet-eran är inte Stockholm, Dehli eller Sao Paolo mer än 300 millsekunder bort för någon medborgare. Det gör att vi kan sätta oss in i aktuella frågor och komma med informerade kommentarer och vettiga förslag. Förutsättningarna för demokratin har förändrats, men politikerna har inte hängt med. Den representativa demokratin är nog fortfarande nödvändig när beslut ska fattas, men beredning av lagar både kan och ska göras i öppen diskussion.

    Vi kräver en ny nivå på transparens, där hela folket informeras och får möjlighet att lämna synpunkter under arbetets gång. Det ska inte bara vara utvalda remissinstanser som ska få säga sin mening.

  2. ACTA drivs hårt av EU-kommissionen. Vi kan observera att vi har ett stort demokratiskt underskott i EU. Kommissionärerna utses av regeringar, ungefär som de utser ambassadörer och verkschefer. De är teknokrater som tillåts ha en egen politisk agenda. Det är, som ACTA-avtalet visar. en oerhört farlig kombination, för vi medborgare har inte direkt kontroll över vem som sitter i kommissionen. Vi kan inte hota med att inte rösta på dem i nästa val, för vi har aldrig fått rösta på dem över huvud taget. Det märks, för attityden i kommissionen verkar vara ”Vi gör det som är bäst för er, och ni ska vara jävligt tacksamma. Vi har märkt att ni inte är så tacksamma som ni borde vara, men det är för att ni inte begriper bättre.” I en läckt promemoria från kommissionen har protesterna mot ACTA betecknats som odemokratisk påverkan.

    Vi kräver starkare demokratisk kontroll av kommissionen. Deras föslagsrätt måste begränsas och deras förhandlingsmandat måste inskränkas. EU-parlamentets ställning behöver ytterligare stärkas och dess kontroll över kommissionen behöver utvidgas.

  3. ACTA visar på en obalans i makt mellan riksdag och regering. Med dagens valsystem så blir riksdagsmännen i första hand representanter för sina partier och i väldigt liten mån ansvariga inför sina väljare. De sitter i riksdagen som röstboskap för en partiagenda. Om partiet tycker att ledamoten har tänkt för mycket själv under en mandatperiod så blir han eller hon petad i nästa val. Vi kan alla se symptomen i antalet riksdagsmän som uttalat sig i en fråga som fått tusentals människor att protestera på gatorna. Det är en handfull i en fråga som engagerar en stor del av svenska folket.

    Vi kräver en förändring av valsystemet så att det är vi som väljare direkt styr vem som ska representera oss och partierna i riksdagen. Det innebär konkret att spärren för personval ska tas bort och att partierna inte ska ha rätt att ranka sina kandidater. Det skulle ge oss mer självständiga riksdagsmän, som lyssnar mer på väljarna än på partipiskan. Med mindre piska skulle mer makt hamna i riksdagen och mindre hos regeringen.

  4. ACTA hotar rättsäkerheten! Ingen ska straffas utan att domstol, med korrekt bevisning och tillgång till försvarare har fällt dom. Three strikes, HADOPI och andra godtyckliga system kanske är acceptabla i brutala diktaturer, men de hör inte hemma i ett fritt samhälle. ACTA innehåller en mycket oroande skrivning om att främja samarbetet mellan rättighetsinnehavare och internetleverantörer för att hindra spridning av upphovsrättsskyddat material. Det är så mycket fel i detta att knappt kan beskrivas. Brottsutredning ska skötas av polisen och bara polisen! Det är den enda instans i samhället som ska ha tillgång till de tvångsmedel som krävs för utredning, och de är de enda som har någon kompetens att göra en saklig och någorlunda rättssäker utredning av ett brott. Att kräva att internetleverantörer agerar utredare och domare är vidrigt och rättsosäkert. Inte nog med att det skapar problem för kunderna – det skapar dessutom ett helvete för leverantörerna själva. De kommer att bli lika älskade som plitarna i ett fängelse.

    Vi kräver att rättssäkerheten alltid ska gälla. Det är en grundläggande mänsklig rättighet.

  5. Det kränker våra privatliv att internetleverantörerna ska övervaka oss. Lika lite som min elleverantör ska lägga sig i vad jag gör med min ström och lika lite som vattenverket ska lägga sig i vad jag gör med mitt vatten, ska min internetleverantör lägga sig i vad jag gör med mina bittar som passerar över nätverket.

    Vi kräver att den som bryter post- och telehemlighet (där internettrafik ingår), döms till böter eller fängelse i högst 2 år, precis som lagen föreskriver. Det ska inte finnas några undantag för internetleverantörer eller upphovsrättshavare.

  6. ACTA bryter mot svensk rättsradition. Avtalet kräver kompensation till upphovsrättshavarens rekommendade listpris, dvs pris till slutkund efter att varje led i kedjan fått sin marginal. Svensk rätt har givit skadestånd för konstaterad ekonomisk skada sedan tusen år tillbaka. ACTA-avtalet kräver dessutom utdömande av straffskadestånd. Något som inte heller förekommer i svensk rättstradition. Vi anser att den svenska modellen med måttliga skadeståndsbelopp är en viktig komponent i ett humant samhälle.

    Vi kräver att svensk rättstradition ska bibehållas. Modern girighet ska inte får övertrumfa generationers visdom.

  7. ACTA låser fast oss. Vi är mitt i den största samhällsomvandlingen sedan den industriella revolutionen. Den form som upphovsrätt, patent och varumärkesskydd har idag uppstod just under omvälvningarna som den industriella revolutionen innebar. Behovet av att anpassa våra lagar till informationsrevolutionen är redan akut och kommer med säkerhet att öka framöver. Att i det läget låta ACTA låsa oss vid rådande lagstiftning är huvudlöst.

    Vi kräver att ACTA-avtalet förkastas i sin helhet.

Att bygga in stagnation i systemet

written by jacob, on Feb 20, 2012 10:13:46 PM.

En kultur som förmår förändra sig i takt med att världen förändras överlever och frodas. En kultur som har stagnerat kolapsar när den möter utmaningar i form av människor som tänker annorlunda och handlar utanför de mönster som upphöjts till lag i den stagnerade kulturen.

Jag har lagt en hel del tid på att läsa texten till ACTA-fördraget på sista tiden. Fördraget är inte så långt, så själva läsningen tar inte så mycket tid. Det är funderandet över vad det står, varför det står där och vad det får för konsekvenser för samhället som tar lång tid.

Det förrsta som slår den som har läst många internationella fördrag är hur luddigt det här fördraget är skrivet. Vid en första anblick så är många av artiklarna i fördraget dispositiva, men om man sedan penetrerar vad som står, så försvinner disposiviteten. Man ska dessutom vara speciellt vaksam när det står “A Party may provide that…”. Det innebär nämligen en möjlighet för andra avtalsparter (läs USA) att idka påtryckningar för en hårdare lagstiftning.

Det andra som framstår som tydligt är att regeringens tal om att avtalet inte ändrar någonting är ihåligt. I Sverige har vi inte straffskadestånd. Vi har bara ersättning för verklig förlust och ideelt skadestånd (ersättning för sveda och värk). ACTA-avtalet säger uttryckligen att upphovsrättshavare ska kompenserara till värdet av deras rekommenderade listpris eller annan uppskattning som de själva gör. Jag tror läsaren själv kan dra slutsatser om hur mycket åt helevete det här är. Det är alltså målsägaren och inte domstolen som ska avgöra hur mycket skada som målsägaren har lidit.

Dessutom säger Artikel 9, paragraf 3 att straffskadestånd enligt en av 3 olika modeller skall utdömas. Det här ändrar svenks rätt. Regeringen kanske kommer undan på grund av att det inte kräver en uttrycklig lagändring. Det enda som behövs är en ändring av rättspraxis. Det är en tusenårig rättstradition som i så fall får stryka på foten.

Västvärlden har i princip 3 rättstraditioner. Den engelska, som är dominerande i Storbrittannien, USA och de gamla samväldesländerna, den franska (som till stor del är Napoleon Bonapartes verk), som förhärskar på kontinenten samt den nordiska, som fortfarande dominerar i Finland, Sverige, Norge, Danmark och på Island. Genom ACTA-avtalet kommer vi att sänka en av grundvalarna för den nordiska rättstraditionen i Sverige. Personligen tror jag att skadeståndsnivåerna har varit en förutsättning för samhällsutvecklingen och därmed välståndet i Sverige. Vi fokuserar mer på att producera resultat och komma överens än på att vinna i domstol. ACTA bryter den traditionen.

Det kanske är så att det är här vi har stagnerat och att stora skadeståndsmål i domstol är framtidens melodi. Själv så dör jag nog hellre än att ägna mig åt att tjäna pengar på att stämma folk i domstol.

Nej, jag tror att den stora stagnationen ligger i ACTA-avtalet i sig. Vi vet att vi lever i en brytningstid då immaterialrättens omfattning ifrågasätts, och då vi vet att vi måste förändra den på något sätt för att den ska passa in i framtidens samhälle. Att i det läget låsa regelverket till något som inte ens fungerar rimligt i dagens läge är att försätta sig i samma läge som de civilisationer som gick under, eftersom de inte kunde anpassa sig till en föränderlig värld.

Man kan inte roa sig med gladiatorspel och orgier när hunnerna går över Donau. Man kan inte stänga slottsgrinden och låtsas som om det regnar när Marseiljäsen sjungs på gatorna. Man kan inte tvinga folk att betala 180 kr för något som de kan kopiera själva för några ören.Stagnation leder till undergång.

ACTA är stagnation, eftersom avtalet cementrar gårdagens samhällsordning. Alltså leder ACTA till undergång.

Som nation har Sverige ett val. Antingen kan vi liera oss med USA, Japan, Korea, Australien och diverse etablerade nationer, eller så kan vi söka ett närmare samarbete med Brasilien, Argentina, Indien, Kina, Ryssland och snabbväxande afrikanska länder. Vilka av dessa länder kommer att generera mest nytt välstånd under de kommande 50 åren? Vilka kommer att vara dynamiska och anpassningsbara? Vilka kommer att berika vår kultur mest?

Ta några dagar på dig att fundera över dessa frågor. Om du kommer till samma slutsats som jag så ses vi på demonstrationen mot ACTA på Götaplatsen i Göteborg på lördag den 25 februari kl 14.00.

Hur uttyds förkortningen ACTA?

written by jacob, on Feb 9, 2012 10:48:56 PM.

Jag satt och funderade en stud idag kring förkortningen ACTA och kom fram till att det finns en hel rad bättre uttydningar än den som är officiell.

  • American Capitalists Take All
  • Anti Consumer Terrorist Act
  • Assuring Customers Truly Annoyed
  • All Creative Talent Aghast
  • Agreement Counter To Amenity
  • Acidic Corporations Totally Amaze
  • Arrogant Condescending Twits Around
  • Apparatchiks Created This Agreement
  • ACTA Causes Total Anger
  • Aloof Committee Taunts Activists
  • Absurd Corrupt Tinseltown Attack
  • Aberration Created To Aggravate
  • Avarice Caused This Agreement
  • Appalling Contract Terms Abound
  • Annoying Cabbage-Turnip Alliance
  • Arrested Citizens Taken Away
  • All Care Thrown Away
  • Absolutely Choleric Toxic Arguments
  • Assholes Control The Artists

Stolt och glad

written by jacob, on Feb 4, 2012 11:40:00 PM.

I bitande kyla har tusentals människor idag givit sig ut på Sveriges gator och torg för att protestera mot ACTA-avtalet. Visst känner man igen många från kampanjerna mot IPRED och FRA-lagen, men det finns minst lika många som var för unga då, som aktiverat sig idag.

Demonstrationen i Göteborg arrangerades av personer som gjorde det för första gången. De ska ha all heder av att ha skapat ett arrangemang som drog många hundra personer. Min egen roll inskränkte sig till att vara talare, och att plocka fram en nödlösning när kylan slog ut PA-anläggningen. Att bo 5 minuters gångväg från Götaplatsen och att ha ett batteridrivet PA far sina fördelar.

Det som slår en är att det är Piratpartister och unga människor som vet något om ACTA. Jag gissar att rapporterna från dagens demonstrationer är det första som nämner ACTA i svensk TV över huvud taget. Det krävs mycket opinionsbildning för att den breda allmänheten ska inse vad som beslutas i deras namn. Tack och lov har dagens demonstrationer visat att vi har engagerade människor som kan göra det och nog med tid att påverka utgången.

Nu är det bara resten av jobbet kvar. ;-)

Opinionsbildandet krävs, för det är opinionen som får politikerna att lyssa. Dels för att de flesta politiker faktiskt vill göra det som är rätt, men också för att de förlorar nästa val om de inte lyssnar på starka opinionsyttringar. Ovanpå detta måste vi bearbeta politikerna i riksdagen och EU-parlamentet, så att de förstår varför ACTA är så bedrövligt som det är. Deras mailbox, deras fysiska brevkorg och deras telefoner måste varje dag fram till omrösningarna påminna dem om att vi är upprörda och inte accepterar vare sig formerna för ACTA-avtalets tillkomst, dess innehåll eller dess konsekvenser.

Klarar vi det är mycket vunnet, men jag tycket vi ska spänna bågen ännu lite hårdare.

Så länge EU-kommissionens byråkrater kan bygga förslag som i praktiken blir lagstifning i hela Europa, utan att medborgare och folkvalda har insyn, så kommer det att med jämna mellanrum att komma förslag som är beställningsjobb från stora globala företag och intresseorganisationer. Vi måste starta en debatt om hur vi kan föra över mer makt och skapa mer insyn för våra folkvalda parlamentariker. Vi måste också föra en diskussion om att överföra en del makt direkt till EU:s medborgare. En tanke vore att hålla beslutande folkomröstningar i särskilt viktiga frågor i samband med valen till EU-parlamentet. T.ex. skulle ändringar i fördraget kunna beslutas genom enkel majoritet i folkomröstning omfattande alla medborgare i EU-länderna. Det finns säkert många bra tankar på området. Det viktiga är att vi hittar en väg ut ur positionen där vi måste försvara grundläggande mänskliga rättigheter gång på gång.

En sån här dag är det naturligtvis många som skriver. Här är ett axplock: Anne, Anna, HumbleBee, Christian, Futuriteter, Rick, Henrik Alexandersson.

Vad är ett handelsavtal?

written by jacob, on Jan 31, 2012 1:08:42 AM.

Har du funderat över vad ett internationellt handelsavtal egentligen är?

Svaret är ganska enkelt - det är ett avtal för att underlätta handel mellan länder. Nästan all sådan handel utförs av företag. När privatpersoner köper saker utomlands så gör de det i allmänhet genom att besöka landet där de köper varan. Internethandel håller på att förändra den saken, men det kommer att dröja innan internationell privathandel kommer i närheten av handel mellan företag i olika länder.

Därför så är ett handelsavtal ett avtal som reglerar handel mellan företag i olika länder.

ACTA-avtalet innehåller till stor del paragrafer som reglerar länders lagstiftning vad avser enskilda medborgare. Det handlar om att man ska kunna beslagta kopior på märkesvaror som enskilda människor köpt för eget bruk, och som de för över en tullgräns. Det handlar också om straffsanktioner mot kopiering av upphovsrättsskyddat material för personligt bruk. Det här har över huvud taget inget med handel att göra.

Därför är ACTA inte ett handelsavtal. Det är en staffrättslig pakt. Eftersom avtalet begränsar framtida riksdagars handlingsfrihet att ändra lagstiftningen på området så är det att jämställa med att få avtalstexten inskriven i grundlagen. Det finns all anledning att ifrågasätta om Sveriges Riksdag har behörighet att ingå en sådan pakt utan att det behandlas som en grundlagsändring. För det ska det till två beslut med mellanliggande riksdagsval.

Den stora lögnen

written by jacob, on Jan 29, 2012 2:39:00 AM.

Äntligen börjar kritiken mot ACTA-avtalet ta fart. Många har framfört bra kritik mot avtalets innehåll så jag ska bara uppehålla mig vid en aspekt som ingen talat om hittills.

Anhängarna av avtalet hävdar att det inte förändrar något, och att vi bara behöver justera någon liten detalj i svensk lag.

Det här är en grov lögn! Även om avtalet inte ändrar på lagstiftningen (vilket det kommer att göra på flera punkter och med stora förändringar), så blir det en form av metaförändring. Avtalet tar nämligen bort riksdagens suveränitet. Så länge det är i kraft kan inte Sveriges riksdag stifta lagar som går emot ACTA-avtalets innehåll. Riksdagen skulle först tvingas frånträda ACTA innan lagarna som omfattas av avtalet kan ändras. Stora delar av avtalet kan dessutom inte frånträdas med mindre än att EU-parlamentet fattar beslut om det.

För att vi (Sverige och EU) ska sälja vår suveränitet måste det finns mycket starkt vägande skäl. Det skulle kunna vara skydd för europeiska produkter i andra ACTA-länder, eller mycket stora handelsfördelar. Nu är värdet av avtalet mycket ringa, för alla deltagare i avtalet har redan lagstiftning som ger ett ganska gott skydd mot piratkopior av produkter. Framför allt så är det få europeiska produkter som piratkopieras, så vi har inte de ekonomiska incitamenten på det området. På samma sätt så står det inga enorma ekonomiska värden på spel när det gäller hävdandet av upphovsrätt. Den europeiska nöjesindustrin skulle inte få ökade intäkter av staffskärpning för fildelning, för mängden pengar som folk kan spendera på underhållning är inte speciellt elastisk. Dessutom så kopieras inte europeisk film och musik i någon jätteutsträckning i andra ACTA-länder.

Ett handelsavtal ska bara ingås om det på ett balanserat sätt gynnar alla parter. Sverige och EU offrar sin suveränitet för något som ensidigt gynnar andra. Det är en usel affär.

Utlåtande från Legal Services om ACTA

written by jacob, on Dec 20, 2011 12:06:32 AM.

HAX bloggar kort om att hemligstämpeln på Legal Services utlåtande om ACTA-avtalet har hävts av JURI-utskottet. Det är bra och parlamentet lever i det här fallet upp till sin roll som medborgarnas organ för att skapa öppenhet i EU. Utlåtandet och diverse andra dokument kring det finns här. Det är i det näst sista dokumentet som själva utredningen av frågorna ligger.

Jag ska inte referera dokumentet här, utan nöjer mig att lämna några kommentarer om vad som står i dokumentet, vad som kan utläsas och vad som inte står.

  • EU har kompetens att fatta beslut om hela fördraget under förutsättning att man tillämpar paragraf 83(2) Treaty on the Functioning of the European Union (TFEU), men man måste då ta hänsyn till Storbrittanniens, Irlands och Danmarks fördragsundantag.
  • Kommissionen kan välja att endast ratificera den del av fördraget som inte innebär straffrättsliga konsekvenser och lämna de straffrättsliga delarna till de nationella parlamenten att besluta om. Det är vad kommissionen har valt att göra i det här fallet.
  • Man kan undra vad det får för konsekvenser för ACTA-avtalet att det i praktiken är 28 olika lagstiftande församlingar som ska besluta om det. Vad händer t.ex. om några nationella parlament förkastar den straffrättsliga delen?
  • Lika så kan man tycka att det kan uppstå bekymmer om EU beslutar sig för att frånträda avtalet, eller om ett land beslutar sig för att lämna EU.
  • Om parlamentet ratificerar ACTA-fördraget har det samma lagstiftande konsekvenser som att parlamentet fattar beslut om ett direktiv. Att det saknas gällande lagstiftning är inget hinder.
  • Här ligger pudelns kärna. Parlamentsledamöterna har inte haft den påverkansmöjlighet som ett direktiv hade givit det. Kommissionen har förhandlat om ACTA utan att ge parlamentet något inflytande över processen. Om parlamentet ska slippa bli överkört i framtiden bör man sätta ned foten nu och visa att det inte går att kortsluta den demokratiska processen och skapa lagar genom att i hemliga förhandlingar med tredje part bestämma hur de ska se ut.
  • ACTA-avtalet kommer att kräva ändring av befintlig lagstiftning, trots att kommissionen bedyrat att så inte är fallet.
  • TRIPS har precedens över ACTA. När de två står i konflikt med varandra gäller det som står i TRIPS.
  • Det här är en komplexitet som är riktigt oaptitlig. Dels för att det ger upphov till massor av tolkningsmöjligheter, vilket sänker rättssäkerheten och förutsägbarheten i i systemet. Dels för att det skapar en extremt komplex situation om vi skulle vilja frånträda eller omförhandla TRIPS. Det är inte ens säkert att det går utan att frånträda ACTA.
  • Parlamentet har rätt att från fall till fall besluta om att publicera hemliga dokument som tillställts det, efter hörande av den myndighet som skapat dokumentet. Dock har man att ta hänsyn till den regel, som kräver att sådana dokument som kan undergräva allmänhetens intresse vad avser internationella relationer, inte får publiceras.
  • Jag vill hävda att det är parlamentet som är högst beslutande organ för vad som är allmänhetens intresse. Parlamentet kan inte överträda denna paragraf.
  • Det här var en snabbanalys av dokumentet. Jag hoppas det är till hjälp för någon.