Flickus flackus flum

XORBOT skriver att strikt tolkat så bryter Anna Troberg mot den kandidatförklaring som alla riksdagskandidater har skrivit under, när hon uttalar sig om bordningen av Ship to Gaza.

Jag håller inte med. I vårt principprogram står det:

Värnet om den enskildes privatliv är lagfäst i Sveriges grundlag. Ur denna grundläggande rätt springer flera andra viktiga mänskliga rättigheter som yttrande och åsiktsfrihet, informationsfrihet, rätten till kultur och rätten till personlig utveckling. Alla försök från den offentliga maktens sida att inskränka dessa rättigheter måste ifrågasättas och mötas av ett kraftfullt motstånd.

Jag tolkar paragrafen som att Pirapartiet tar ställning för de grundläggande rättigheter som fastställs i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och i de traktat som styr folkrätten. Om så inte är fallet vill jag be om att bli utesluten ur partiet, för om vi inte är för mänskliga rättigheter har vi ingen moralisk värdegrund att stå på. Informationspolitiken kan inte hänga i luften. Den måste utgå från principen om alla människors lika värde och alla människors rätt att söka lyckan på sitt sätt.

I enlighet med HAX uppmaning har jag skickat email till parlamentsmedlemmarna. Ett litet Python-script gör att var och en får ett personligt adresserat mail.

Dear Member of the European Parliament,

The MEPs Tiziano Motti and Anna Záborská are requesting that you sign the written declaration number 29, concerning extending the Data Retention Directive to cover search engine searches as well as the existing, far reaching regulations for the retention of personal data.

The Data Retention Directive is an expensive and inefficient tool that does very little to help preventing and solving crimes. Adding search engine data would make the directive even more expensive and even more wasteful.

The declaration claims that the reason for retaining search engine data would be to protect children from sexual crimes, but this reason rings very hollow. That a pedophile would use a search engine to try to locate illegal materials would be a very rare occurence, both in absolute numbers as well as in relation to the total number of searches being made. While saving children from sexual abuse is an urgent issue, we should do it in ways that produce the most effect for the money spent.

The Data Retention Directive, as it is, has been estimated to cost the citizens of Europe over one billion Euro annually. Adding search engine data to that will increase the bill by several hundred million Euro. This will not produce any desired effect of reducing sexual abuse against children. It may have some effect in pedophiles learning more techniques for hiding their tracks and learning more tricks for how to form anonymous rings for file sharing. The Internet provides a plethora of options, and as a developer of network applications since the early days of the Internet, I can assure you that the technical possibilities for hiding messages inside apparently innocent communication are limitless. As long as you allow people to connect to each other, they will be able to share information in an undetectable way.

Therefore, the only efficient way of protecting children against sexual abuse is to attack the source. Producers of materials showing abuse have to be identified as quickly as possible and brought to justice. Providers hosting illegal materials must be located as quickly as possible and brought to justice. If there are nations that do not cooperate or do not provide responses that are quick enough, the European Union should use its economic power to persuade them to change their ways. This is a much better use of the money that otherwise would be spent on retaining the private information of hundreds of millions of European citizens.

So, for the sake of the children, if you have not signed the written declaration, please refrain from doing so. If you have signed it, I hope that my arguments may persuade you to withdraw your signature. We must use our scarce resources where they do good, not where they are wasted.

Sincerely yours

Jacob Hallén

Timmen är sen och jag har en fullspäckad arbetsdag i morgon, men jag känner att jag måste skriva om helgens händelser innan de försvinner under horisonten. Först ska jag ta upp att vi körde flygbladsutdelning i Brunnsparken även denna lördag. Vi testade åter igen hur det går både utan och med flaggor. Vi fick även denna lördag en tydlig bekräftelse på att flaggorna betyder jättemycket. Nästa vecka ska vi börja experimentera systematiskt med placering, och se hur platsen vi står på påverkar hur många som tar emot flygbladen.

Den stora händelsen som jag ska rapportera om är Hammarkullekarnevalen. Piratpartiet hade informationstält i raden med etablerade partier. Alla var där utom Centern och SD. Dessutom fanns Rättvisepartiet Socialisterna och Sverikes Kommunistiska Parti på området. Jag tror att vi chockade våra kollegor i de andra partierna genom att mobilisera lika många aktivister som M och S. Fokus för alla partier var att dela ut flygblad, och där var vi långt mer framgångsrika än övriga partier. Med c:a 3 000 flygblad nådde vi visserligen inte alla som var där, men som jag skrev förra veckan så är det minst 10 personer som ser oss för varje flygblad vi delar ut. Vi syntes, vi var populära, vi väckte nyfikenhet.

Hammarkullekarnevalen är ett av de viktigaste evenemangen i Göteborg för Piratpartiet. Det kommer mellan 30 000 och 70 000 besökare varje år, alltså kring 10% av befolkningen i storgöteborg. Majoriteten är första eller andra generationens invandrare. Dessa människor har ofta upplevt vad brist på personlig integritet leder till för samhälle och de har därför en positiv syn på vår politik. Många av dem har inte tidigare röstat i svenska val, och det finns en stor möjlighet till mobilisering.

Det är många aktivisters förtjänst att evenemanget blev så lyckat för oss, och jag vill framföra mitt tack till er alla. Det har varit jättekul att få göra det här tillsammans med er. Speciellt vill jag tacka Olof Bjarnasson som har varit projektledare, Anne Kekki och Eva som oförtröttligt har bemannat tältet hela lördagen och söndagen, samt Nicolas Sahlqvist som är en fantom på att dela ut flygblad. Jag vill också framföra Piratpartiets tack till Adam Barakat som hjälpte oss att få plats på karnevalen.

Till sist vill jag bara nämna att vi pratade en del med våra grannar Moderaterna under fredagen, då det var kyligt och lite folk. De äldre damerna där tyckte att vi behandlas fisigt av media, som inte skriver om vår politik och som inte låter oss vara med i debatterna. De var nyfikna på om vi skulle ställa upp i de lokala valen och vad vi hade för politik där.

I lördags var det Göteborgsvarvet och Piratpartiet var ute och delade ut flygblad vid Brunnsparken. På grund av att stan var blockerad av löpare så kom jag lite sent till utdelningen, men jag hade två piratflaggor med mig. Flaggorna hade en intressant effekt. De ökade andelen av de passerande som tog emot flygbladen till ungefär det dubbla!

Det här är intressant av flera skäl. Det första är att det är viktigt att synas. Det andra är att folk är intresserade av just Piratpartiet. Genom att de passerande såg oss innan de kom fram till oss så kunde de ta ställning till om de ville ha vårt flygblad eller inte några sekunder i förväg. Vi fick många positiva kommentarer och väldigt få negativa, vilket bekräftar bilden av att allmänheten fortfarande vet för lite om vårt parti, och att det finns en nyfikenhet kring vad vår politik egentligen är.

Det är intressant också av skälet att vi gjorde en jämförelse och lärde oss något av den. Det är en av grundbultarna i framgångsrik marknadsföring. Pröva olika saker och mät skillnaden i framgång. Fortsätt med det som fungerar bäst och släpp det som fungerar dåligt. Vi kan naturligtvis inte mäta det verkligen viktiga utfallet - om flygbladen leder till att vi får röster i valet - så vi får nöja oss med att mäta ett substitut, och då är antal utdelade flygblad en ganska rimlig måttstock.

Förutom fördelen med att vi distribuerar fler flygblad om vi syns tydligt, så finns det mer att vinna på att visa upp sig med lila flaggor och i kläder med partifärger och partiemblem. För varje mottagare av ett flygblad så finns det minst 10 personer som har sett oss utan att ta emot ett papper. De påverkas också av vår närvaro. De påminns om att vi finns, även om de inte är intresserade av vår politik just nu. Att byta åsikt, eller att byta det parti man röstar på är en lång process för många människor. Det fösta steget är att känna till att vi finns. Det gör de flesta efter EU-valet. Nästa steg är att tro på oss som organisation. Det kräver att vi har en stabil existens och att det syns att det finns många människor som engagerar sig för partiet. Det uppnår vi med flygbladsutdelningen. I nästa steg uppkommer nyfikenheten på vilka vi är och vad vi har för politik. Det är då en del besöker våra valstugor, börjar prata med oss under flygbladsutdelningar och demonstrationer, eller går in på webben och börjar läsa vår hemsida och våra bloggar. I marknadsföringstermer så bygger vi "brand recognition".

Vi har en nackdel i vår marknadsföring i att vårt partinamn ger en hel del människor negativa associationer. Vi har en extra barriär att bryta igenom. Samtidigt så är det lite hippt och fräckt att inte ha ett partinamn som försöker på ett pedagogiskt sätt förklara vad man står för. Det går väl ihop med vår partifärg, som också signalerar att vi är udda och inte direkt main-stream. Den enda riktigt stora fördelen vi har i vår marknadsföring är våra aktivister. Genom att synas bland allmänheten och då vara trevliga och kunniga kan vi hjälpa folk i processen från upptäkt till förståelse.

Man kan alltid låtsas som att det är långt till valet tills dess man har något konkret som visar hur nära det är. Just nu ser det ut så här på mitt kontor:

Det är alltså en miljon valsedlar för Västra Distriktet till riksdagsvalet. De är förpackade i 62 kartonger om 16 000 valsedlar per kartong. En bunt om 1000 valsedlar ser ut så här:

Själv står jag på plats 14 på valsedeln som ser ut så här:

Det finns en ruta framför mitt namn. Om man kryssar i den när man lägger sin röst på Piratpartiet så har man personröstat på mig. Det är i och för sig osannolikt att det skulle ge mig en plats i riksdagen och placera någon annan utanför gruppen, eftersom vårt valsystem ger väldigt mycket makt åt partierna och väldigt lite makt åt väljarna, när det gäller vem som ska företräda ett parti i riksdagen. Ändå så tycker jag att du ska kryssa för mig, om inte annat för att det skulle ge mig en "warm fuzzy feeling".

Vi väntar fortfarande på valsedlar till region- och kommunvalen, men jag misstänker att det dröjer ett tag. De trycker nog alla gula valsedlar först. Övriga som väntar på valsedlar bör vara beredda. Jag fick 2 timmars förvarning innan det stod 2 pallar i korridoren utanför mitt kontor.

Det som börjar nu är en lång logistisk process, där vi ska se till att så många som möjligt av dessa valsedlar hamnar i valurnorna. Det kommer att kräva allt vad vi har i skicklighet, entusiasm och samarbete.

Piratpartiet i Göteborg deltog idag i Regnbågspromenaden, en del i HBT-festivalen som pågår i Göteborg just nu. Det var tusentals människor, både i tåget och åskådare som stod bredvid. Trots att vi bara var ett 10-tal personer så syntes vi väl med våra lila kläder och piratflaggor. Det var många som noterade att vi var där och det var många människor som fotograferade oss och våra flaggor.

Jag tror vi hittade precis rätt balans i vårt deltagande. Vi uteblev inte som SD och Moderaterna. Vi var inte anonyma som KD, Centern och Vänsterpartiet och vi försökte inte kapa paraden för våra egna syften som Rättvisepartiet Socialisterna.

Jag vill passa på att gratulera arrangörerna till ett väl genomfört arrangemang. Dock så hoppas jag att ni uppmanar fler att klä ut sig nästa år. Det var lite otydligt om vad klädkoden var, och jag tror att många skulle vilja klä sig lite mer uppseendeväckande för ett sådant här arrangemang.

Att ställa upp på sådana här arrangemang är jättelätt. Man behöver ett par flaggor och lite lila klädsel.Utbytet är stort. Folk gillar att se oss och de påminns om att vi finns. Leta efter andra evenemang där vi kan synas. Det är ett av våra billigaste sätt att nå ut!

För att hjälpa alla stackars väljare som har svårt att sammanfatta och se igenom retorikdimmorna har jag sammanställt en översikt över partiernas valprogram. Jag har gjort allt jag har kunnat för att destillera fram essensen av vad varje parti säger. Min slutsats är att Sveriges två största partier är enfrågepartier, i alla fall när det gäller retoriken. De har enligt min mening en fråga till på sina agendor, som de inte talar med väljarna om - att införa övervakingssamhället. I Alliansen måste småpartierna ha egna profilfrågor för att inte utraderas av Moderaterna. Frågorna som småpartierna driver är till intet förpliktigande. Likadant är det för Vänsterpartiet i den Rödgröna Koallitionen. De pratar integritet men har inget att sätta emot när Bodström ska införa Datalagringsdirektivet. Miljöpartiet har en lite bättre sits, för de verkar faktiskt för miljön och vågar förhandla sig fram till höjd bensinskatt. MP är därmed det enda äkta tvåfrågepartiet i riksdagen.

Utanför riksdagen står 3 partier med någon chans att komma in. Mobbing har blivit på modet under det senaste året, så SD visar fina siffror. Inte för att jag har begripit hur någon kan tycka att det är en bra politik att vara taskig mot invandrare och homosexuella, men det är kanske jag som är gammalmodig. Fi är ett äkta enfrågeparti, men Gudrun Schyman är ett gudabenådat PR-geni, så man ska inte räkna ut dem i förväg.

I detta framstår Piratpartiet som mångfacetterat - vi har 3 frågor som vi driver - 50% mer än näst bästa parti. Medan MP och V i viss mån pratar om integritet och det finns isolerade öar av integritetsvänner i de övriga riksdagspartierna, så är Piratpartiet ensamt om att ha ett genomtänkt program för att ändra kulturens och kunskapens villkor i Sverige. När det gäller integritet utklassar vi de övriga både i ord och handling. Det visas bland annat av vad Christian Engström åstadkommit i EU-parlamentet

Lyssna noga på vad partierna säger. Jag är övertygad om att du kommer att känna igen min kondenserade bild av svensk politik inför valet.

Andra har skrivit bra om första maj-tåget i Göteborg, så jag ska inte göra något långt reportage:

• http://fridholm.net/2010/05/03/forsta-maj-talet-jag-aldrig-holl
• http://mlokit.wordpress.com/2010/05/03/en-lyckad-1a-maj/
• http://gussesson.wordpress.com/
• http://olofb.wordpress.com/2010/05/02/alternativ-1a-maj/
• http://rickfalkvinge.se/2010/05/01/demonstration-i-goteborg/
• http://stefanflod.com/?p=549

Jag vill tacka alla som kom och gjorde det till en bra och annorlunda tillställning. Ett speciellt tack till dem som kom från långväga och exotiska platser som Värmland, Trollhättan och Borås. Ett stort tack till alla som klädde ut sig, det bidrog jättemycket till stämningen.

När vi gick upp och ned för Avenyn på väg till och från demonstrationen i piratdräkt och med flagga på axeln var det anmärkningsvärt många som vinkade och gjorde tummen upp. Vi har mycket att vinna på att synas på stan.

Till sist vill jag bara notera att det var täta moln över Göteborg och vänsterns demonstrationer under hela dagen, fram till 10 minuter innan vår demonstration började. Då drog molnen undan och vi tågade i solsken. Må det vara ett omen inför valet.

Jag bävade inför årsmötet. Det jag såg av höstens medlemsmöte gjorde mig mycket orolig, med alla ordningfrågor, pajkastning och oändliga diskussioner om petitesser. Floden av motioner gjorde mig också rädd att det skulle urarta till ren holmgång.

Tack och lov så infriades inga av mina farhågor. Det har bara varit enstaka tvivelaktiga ordningsfrågor. Debatterna runt motioner har varit sakliga och måttfulla. Presidiet har gjort ett hästjobb med att hålla mötet rullande, och bara gjort enstaka misstag. (Stor applåd!)

När det gäller besluten i sak, har det rått ganska stor enighet. Det är få beslut där det har varit jämt mellan förslagen. I nästan alla fall har jag befunnit mig på majoritetens sida. Personligen hade jag gärna sett att Olof Bjarnassons förslag om att skriva in ett starkare skydd för mänskliga rättigheter i principprogrammet hade vunnit bifall. I övriga fall där jag stod på den förlorade sidan bryr jag mig inte så mycket, men just när det gäller mänskliga rättigheter tycker jag att Piratpartiet med hög och klar röst ska ta ställning.

En annan faktor som har varit jättebra är att årsmötet har varit välbesökt. Jag tror inte en enda omröstning har haft under 100 deltagare och i första omgången av styrelsevalet var det c:a 500 personer som röstade. Fler än någonsin!

Några viktiga beslut på årsmötet

• Vi har fått en ny styrelse. Farmor Gun's förslag vann med förkrossande majoritet över valberedningens. Det är tydligt att medlemmarna ser det som viktigare att ha Christian Engsröm i styrelsen än att vi undviker en eventuell jävssituation, som var valberedningens farhåga. Jag hoppas att vi kan lägga det här bakom oss snabbt, med ännu en lärdom i bagaget.
• Vi har fått nya stadgar. Organisationsgruppens förslag har accepterats med 83% av avgivna röster.
• Inga andra voteringar som skulle ha ändrat stadgan har uppnått erforderliga 75% av avgivna röster.
• Det har småpillats i principprogrammet. Inga av de stora förändringarna, som att tillåta narkotika eller att göra sig av med kravet på avskaffande av patent, har accepterats.
• Mötet har lagt ett antal uppgifter på styrelsen. Hur lokalt partistöd ska hanteras har blivit reglerat, organisationsgruppen blir permanent, partiets infrastruktur ska flyttas till fri mjukvara, styrelsen ska ta fram ett styrdokument för partiets forum, hemsidan ska handikappanpassas, styrelsen ska föra röstningsprotokoll på sina möten och publicera dessa, styrelsen ska producera riktlinjer för framtida valberedningar för ökad öppenhet.
• Vågmästarstrategin har fått en ny formulering.
• Inga av de motioner som syftat till att begränsa styrelsens beslutskraft vad avser riksdagslistor, uppförandekoder eller förhandlingsmandat vid en eventuell regeringsförhanding, har fått medlemmarnas gillande.
• Mötet har beslutat att styra verksamheten enbart med verksamhetsplanen och har inte fastställt någon budget.

Något som kan bli problematiskt är motion C25 Motion om följande av principprogram om allas rätt till lika deltagande vid tillsättande av tjänstemän, eller vid val. Den accepterades av mötet med liten marginal. Problemet är att den är extremt luddigt formulerad, och hänvisar till principprogrammet. En fri tolkning skulle vara att styrelse och funktionärer inte får använda någon form av kvotering vid skapande av valsedlar eller tillsättande av tjänstemän. En striktare tolkning är att kvotering bör undvikas och en bokstavlig tolkning är att eftersom principprogrammet inte säger något om särbehandling vid tillsättande av tjänster och val, så har motionen ingen effekt. Det här beslutet bör rivas upp vid nästa medlemsmöte och ersättas med ett som inte kan misstolkas.

Äntligen slut på den inåtvända fasen

Genom vettiga beslut på årsmötet går vi stärkta in i valrörelsen. Vi kan lägga allt fokus på att kommunicera utåt. Det kommer att behövas, för trots att vi har en större kärna i partiet idag än för ett år sedan, så kan vi inte räkna med den draghjälp som TPB-domen gav oss i EU-valet. Vi måste skapa vår egen uppmärksamhet och lyfta över 4% i opinionsundersökningarna ganska snart. Lyckas vi med det har vi en chans att bli vågmästare.

Ja, Rick uttryckte sig lite dumt. Naturligtvis kan han inte förbjuda navelskådning och org-pill hur mycket han än vill.

Att starta ändlösa diskussioner och göra utspel om hur odemokratisk organisationen är leder ingen vart. Det är mycket bättre att säga som Martin Ljung i en militärsketch: "Det där var väldigt dumt sagt, men jag blev inte arg för det."

Mitt råd är därför: "Ta och kamma er." "Tagga ner." Grabben har rätt i sak, även om den här gången lyckades trycka in hela foten i käften. Ni som vill diskutera intern organisation, vänligen leta upp ett tyst hörn där ni inte stör oss som vill rekrytera aktivister och övertyga väljare.