Det ruttna patentsystemet, del 3
I del 2 av den här serien talade jag om hur de flesta patent åker snålskjuts på samhällets vilja att skydda vissa viktiga investeringar. Nu ska jag i ett antal inlägg beskriva hur patentsystemet fungerar och varför det går att åka snålskjuts.
En patentansökan består av två huvuddelar - en beskrivning och ett antal patentkrav. De senare är det som egentligen definierar vad man har skyddat, medan beskrivningen används när man behöver hjälp att tolka patentkraven. Beskrivningen är nästan alltid nödvändig för att någon annan ska kunna återskapa uppfinningen. Det beror på att patentkraven är skrivna på ett sådant sätt att patentet ska bli så heltäckande som möjligt. Jag har på måfå valt ut patent SE520343 för att illustera hur det kan se ut. Patentet kan enkelt slås upp på Internet, t.ex. hos Nordiska Patent. Så här ser de 2 första av sammanlagt 18 patentkrav ut:
1 . System för grenprediktion, kännetecknat av2. System enligt krav 1, kännetecknat av organ för att scanna det exekverade programmet efter ytterligare villkorliga greninstruktioner och påbörja registrering under ett nytt tidsintervall när det föregående tidsintervallet har förflutit.
- organ för att under ett tidsintervall registrera antalet gånger, som en villkorlig greninstruktion i ett exekverande program tas respektive inte tas och
- organ anslutna till de registrerande organen för att sätta en grenprediktionsbit i instruktionen eller en extra bit i instruktionsminnet till ett värde som beror på antalet gånger grenen i instruktionen eller inte togs under registreringstiden.
Patentet avser ett sätt att få en mikroprocessor som kör program som ska vara igång väldigt länge (t.ex. i telefonväxlar) att utföra vissa val på ett snabbare och strömsnålare sätt. Det är fråga om ett patent på hårdvara och det är registrerat av Ericsson, med ansökan inlämnad 1998 och beviljad 2003. Patentkraven är rätt så begripliga, jämfört med de flesta patent jag har läst. Jag har arbetat med mikroprocessorer under många år och kan därför med möda räkna ut vad som menas. Jag är dock inte på det klara med vad som menas med "organ". Det är troligen ett sätt att generalisera beskrivningen och inte knyta den till en specifik hårdvara.
Det blir tuffare om man ska räkna ut vad alla 18 patentkraven innebär, och hur de relaterar till varandra, men jag skulle nog kunna göra det på 2-3 dagar. Patentadvokaterna som har formulerat ansökan har säkert lagt ned 10 gånger så lång tid på att räkna ut vilket fikonspråk som gör att det blir svårt att gå runt patentet, vilket gör att Ericsson med säkerhet har spenderat minst 200 000 kr enbart i advokatkostnader.
Registreringsavgiften är i det sammanhanget väldigt liten, det kostar 3 000 kr att ansöka om ett svenskt patent. Det går att söka svenskt patent utan att anlita en patentadvokat, men vill man söka ett Europeiskt patent måste man anlita ett registrerat ombud. I vilket fall, så är uppfinnare i allmänhet inte bevandrade i fikonspråket som används i patentkraven, så därför är det i praktiken obligatoriskt att lägga ut minst ett par hundra tusen kronor på juridisk hjälp.
Fikonspråket är i sammanhanget ett stort problem. Patentgranskare har väldigt lite tid på sig att granska ett patent (storleksordningen 15 timmar för all behandling av ett patent, inklusive överklaganden och liknande). Patentgranskare är i allmänhet mycket mindre erfarna än patentadvokater. Det är nämligen så att karriären går från att som nybakad ingenjör/jurist bli granskare, till att ta anställning på en patentbyrå och förhoppningsvis en dag bli partner i byrån. Det gör att massor av felaktigheter slipper igenom därför att granskarna inte har tid och kompetens att göra ett bra jobb.
Ännu värre är att patenten inte kan läsas av andra fackmän på området. Det finns ingen mekanism eller kontroll att ansökan faktiskt kan begripas av en genomsnittlig fackman och att vederbörande verkligen skulle kunna kopiera uppfinningen utifrån beskrivningen. Det är ju faktiskt det som är vad patenthavaren lämnar i utbyte mot sitt av det juridiska systemet skyddade monopol.
Den första bristen som gör att det går att registrera patent på icke skyddsvärda idéer är att vi ställer för låga krav på språkbruket i patenten. Vi borde kontrollera att ansökan är begriplig för ett representativt urval av fackmän.