Flickus flackus flum

Jacobs tankar om och med kvalitet

Entries in the Category “Piratpartiet”

Äntligen

written by jacob, on Nov 14, 2009 7:23:00 PM.

Om man kan tro data från Times Labs så håller musikförlagen på att förlora sina intäktsströmmar. Det gör att deras makt kommer att brytas och vi kommer äntligen att få en öppen marknad, där det inte är ett fåtal aktörer som kontrollerar vems musik som sprids och spelas, och som kontrollerar marknadsföringskanaler, studiokapacitet och pressar.

Jag tror att det här kommer att leda till att vi kommer att få en fri marknad för musik, med 2 grenar. Dels en gren för live-framträdanden, dels en gren för licenser för publika framföranden - musiken som spelas i hissar, butiker, radio och TV. I båda grenarna kommer det att finnas utrymme för små specialiserade företag som stödjer musikproduktion - inspelningsstudios, ljudtekniker, roadies, promotors och så vidare. Artisterna kan välja själva i ett stort urval. det kommer att gynna hela musikbranschen såväl som konsumenterna. Livet blir tufft för dem som specialiserat sig på låtskrivande för fonograminspelning (CD-album t.ex.). Deras försörjningsmöjlighet kommer bara att finnas kvar i den licensierade musiken, eller genom att de sluter avtal med live-band.

Det finns folk som frågar sig hur nya atrister ska kunna finansiera sin lansering, men jag hyser förtröstan om att marknaden kommer att erbjuda en lösning. I stället för att bli uppköpta av skivbolagen med stenhårda slavkontrakt kan jag tänka mig att det uppstår en friare Venture-Capital-marknad, där musikintresserade och rika personer investerar pengar i någons artistkarriär. Precis som det finns affärsänglar så tror jag att det kommer att finnas gott om musikänglar. Det fina för en finansiär som gillar en artists musik är att investeringen aldrig är bortkastad. I sämsta fall har man fått en egen upplevelse för pengarna, i bästa fall tjänar man en hacka på det dessutom.

Piratpartiets filosof

written by jacob, on Nov 10, 2009 11:39:00 PM.

Det är nog inte många i Piratpartiet som känner till Karl Popper, men han är partiets filosof. Han är mest känd för sin utveckling av vetenskapsteori. Han har sagt att om ett påstående inte är falsifierbart (att det om det skulle råka vara falskt så måste det finnas en möjlighet att visa att så är fallet), så är det ur vetenskaplig synvinkel värdelöst. Det är ett synsätt som är viktigt att vi applicerar på politiska uttalanden också. Ett påstående är värdelöst om det inte finns går att hitta objektiva belägg för det.

Det är nu inte hans viktigaste insats när det gäller piratpolitik. För det är hans filosofi om det öppna samhället oerhört mycket viktigare. Det öppna samhället står i motsastförhållande till auktoritära samhällen och har en rad egenskaper som vi länge har tagit för givna, som t.ex. likhet inför lagen, att staten inte styr detaljer i våra liv, att vi har mötesfrihet, frihet att uttrycka vår mening, pressfrihet, insyn i statsledning och myndigheter, bekämpning av korruption, begränsning av korporativ makt etc. Karl Popper har skrivit två tjocka böcker om Det Öppna Samhället och dess Fiender. Tyvärr så ägnar han ganska lite tid åt att definiera det öppna samhället, och det är i detaljerna i hans försvar av det öppna samhället som hans filosofi beskrivs. Som fiender har han valt ut filosoferna Platon, Hegel och Marx (Karl Marx, inte någon av bröderna), och han ägnar sedan många sidor åt att smula sönder deras argumentation i de minsta detaljer.

Platons beundran av Sparta får sig en rejäl avhyvling, Hegel avfärdas som en diktators lydige lakej. Marx får en mildare behandling, där hans analys av 1800-talets ekonomiska system får en lysande recension, medan hans politiska åsikter får ett kraftfullt "IG". Det är oerhört skickligt och metodiskt gjort, men tyvärr så är det oerhört tung och träig läsning. Jag rekommederar ändå böckerna, för de ger en insikt i hur sårbart det öppna samhället är, och hur litet steget är från demokrati till diktatur. Avlyssning, drakoniska lagar för skydd av upphovsrätt, hårdare övervakning, korporativism och mäktig industrilobby är alla sådana faktorer som sänker skyddet för det öppna samhället. Allför få politiker och företagsledare begriper vad deras göranden och låtanden får för effekt i det långa loppet.

Styrelsen och kandidaturprocessen

written by jacob, on Nov 10, 2009 9:46:00 PM.

Det är intressant att se att det har kommit en massa kritik av styrelsens beslut om att förlänga perioden för att kandidera till Piratpartiets riksdagslista. Jag tror att de som kritiserar beslutet inte har funderat särskilt djup kring alternativen.

Det har kommit in för få kandidater i norr och det har kommit in för få kvinnor.

  • Ett alternativ är då att stänga kandidaturen och bygga listor av dem som har kandiderat. Detta ger listor som minskar vår attraktionskraft på väljare, och styrelsen skulle kritiseras för ett sådant beslut.
  • Ett annat alternativ är att utanför kandidaturprocessen handplocka personer till listorna. Styrelsen skulle kritiseras för korridormygel.
  • Ytterligare ett alternativ är att bara öppna för fortsatt registrering av kvinnor och norrlänningar. Styrelsen kritiseras för bristande jämlikhet.
  • Alternativet att hålla registreringen öppen för alla ytterligare en tid ger oss förhoppningsvis tillräckligt många kandidater, och ger dem som inte har bestämt sig ytterligare några dagar att fundera. Styrelsen får naturligtvis kritik för att ha frångått sina egna regler, men av de tillgängliga alternativen tycker jag att de har valt det minst onda.

Det är alltid lätt att kritisera andras beslut, om man bortser från konsekvenserna av andra alternativ som fanns att välja bland.

Även om styrelsen inte hade valt det bästa alternativet bör man vara försiktig med sin kritik. I Armens Taktikreglemente stod det "Obeslutsamhet och uraktlåtenhet att handla ligger en chef mer till last än misstag i fråga om val av medel." I modert språk betyder det att det är viktigare att fatta ett beslut än exakt vad beslutet är, bara det för verksamheten framåt.

Att sitta i riksdagen eller ens finnas med på riksdagslistan är inte en belöning för troget arbete. De som ger oss störst chans att komma in i riksdagen och de som ger oss störst möjlighet att påverka när vi väl är där, det är dem vi ska ha på våra valsedlar. Vi måste fokusera på målet. Så länge vägen dit kantas av god vilja och öppet sinnelag så är detaljerna i utförandet inte så väsentliga.