Flickus flackus flum

Jacobs tankar om och med kvalitet

Entries in the Category “Piratpartiet”

Varför man inte kan outsourca känsliga data

written by jacob, on Aug 7, 2017 7:59:39 PM.

I Transportstyrelseskandalens efterdyningar är det många som aningslöst har uttalat sig om att det inte är något fel med att outsourca känsliga data. Värst av alla är nog Ann Kindberg-Batra, som har sagt att Det spelar väl ingen roll var servern står. Det är så naivt och okunnigt att man baxnar.

Det finns olika nivåer av känsliga data. Den högsta nivån är rena statshemligheter, av vilka Transportstyrelsens databas innehöll en del. Därunder finns persondata av känslig natur och affärshemligheter - både egna och andras. I den genomgång jag gör nu kommer jag att fokusera på statshemligheter, men det jag säger har bäring på andra känsliga data, även om man med de senare ibland kan acceptera kompromisser, där faktorer som kostnad och kompetens kan vägas in i beslutet om outsourcing.

Vi kan dela in hanteringen av en myndighets IT-tjänster i 3 olika fall. I det första har myndigheten alla datorer i en egen datahall, i det andra har myndigheten köpt tjänsten från en i Sverige lokaliserad leverantör. Data finns i en svensk datahall. I det tredje fallet har myndigheten köpt tjänsten från en leverantör som förvarar data i en datahall i utlandet.

Om vi börjar med det tredje fallet så uppstår genast några svårigheter:

  • Personalen som ska befatta sig med data måste säkerhetsklassas. Om det ska ske enligt svensk lag och svenska regler, hur får vi tillgång till information om personen i det land där vederbörande bor? En säkerhetsklassning använder sig av icke publik information. Om säkerhetsklassningen ska ske i samarbete med landets myndigheter, hur vet vi att deras klassning görs på ett ur svenskt perspektiv rimligt sätt?
  • Om det sker ett intrång, eller någon bryter mot avtalade säkerhetsbestämmelser, så ska brottet lagföras i det land där data lagras. Det innebär att det ska utredas av polis i det landet. Dessa personer saknar behörighet att befatta sig med svenska statshemligheter och är därför helt olämpade att genomföra utredningen. De utreder dessutom enligt en rättstradition som kan vara väldigt olik den svenska. I vissa länder är dessutom korruptionsnivån betydligt högre än i Sverige.
  • Svenska staten har inte kontroll över den lagstiftning som gäller i utlandet, och lagstiftning förändras över tid. Outsourcingavtal gäller ofta i tiotals år, och det som gällde vid avtalets början kan vara helt förändrat efter bara några år. Till exempel kan ett främmande land tvinga en leverantör att i hemlighet tillhandahålla trafik och data till landets underrättelsetjänst. Vi vet att USA redan idag har ett sådant regelverk på plats. Att svenska myndigheter skulle övervaka den utländska lagstiftningen kring outsourcing vore extremt dyrt och därför helt orealistiskt.

All outsourcing, oavsett om den är inhemsk eller utländsk, är förenad med ett antal infrastrukturproblem.

  • I min datahall styr jag vem som har access - oavsett om det är egen personal eller konsulter. I din datahall styr du över vem som har access. Förr eller senare kommer du att släppa in någon i strid med gällande avtal. Hur troligt är det att du berättar för mig när du har gjort bort dig?
  • I min datahall har jag kontroll över infrastruktur, som nätverk, routers och brandväggar. Jag kan gå in och följa kablar, jag kan koppla in diagnostikverktyg och jag kan köra levande tester på systemet. I din datahall gör du det arbetet och väljer vad du berättar för mig. Vad du ska berätta för mig styrs av ett Service Level Agreement, och jag har ingen möjlighet att förutse allt jag någon gång vill att du ska tala om för mig. Det som inte finns med får jag aldrig reda på.
  • Om det sker en incident i min datahall så bestämmer jag hur den ska utredas, och med vilka resurser. Jag kan löpande kontrollera och styra utredningsarbete och skyddsåtgärder. I din datahall är det du som väljer hur en incident utreds. Om incidenten direkt rör mig kanske jag får rapporter, men du har alltid möjligheten att mörka. Risken att tappa kontraktet i förtid finns alltid. Ju värre incident, dess större anledning att mörka.
  • I min datahall kan jag alltid strukturera om, lägga till nya tjänster och optimera för aktuell användning. I din datahall är jag styrd till det kontraktet säger. Vill jag göra förändringar måste avtalet förhandlas om. Vill jag lägga till omfattande tjänster måste jag gå ut i ny upphandling, och kanske få ytterligare en leverantör.
  • I min datahall gäller statsförvaltningens regelverk. Det innehåller redan bestämmelser om hantering av sekretessbelagda uppgifter, och kan enkelt utvidgas på området IT-säkerhet. I din datahall har jag allmän lagstiftning, vårt avtal, och dina interna bestämmelser som skydd. Om du är en kommersiell aktör så är dina interna bestämmelser en kompromiss - tillräckligt säkert för att locka kunder, men inte så säkert att det kostar en massa pengar.
  • I min datahall har jag kontroll över alla systemaspekter. Version av operativsystem, säkerhetsuppgraderingar och prioriteringar mellan olika arbetsuppgifter. I din datorhall bestämmer du prioriteringarna. Du har säkert fler kunder, och det är långt ifrån säkert att jag är högst prioriterad.

Så, Ann Kindberg-Batra, det spelar enormt stor roll var servern står. Rent tekniskt, för åtkomst till tjänsterna, så är det ingen skillnad, men under vems jurisdiktion systemen och tjänsterna tillhandahålls, och under vems kontroll arbetet på systemen utförs spelar all roll i världen.

Om vi inte får in kompetenta personer som förstår det här både på hög nivå i statsförvaltningen och på det politiska planet kommer Sverige att ha enorma IT-problem under överskådlig tid.

Betydande framsteg mot Daesh i Syrien

written by jacob, on Aug 6, 2017 11:10:00 PM.

Medan Irak laddar upp för nästa steg i kampanjen mot Daesh har både SDF och den Syriska regimen gjort stora framsteg.

Raqqa

SDF har framför allt haft framgångar i södra Raqqa, i stadsdelarna närmast floden Eufrates. I går lyckades man sluta gapet mellan trupperna som anfaller från väster och de som anfaller från öster. Det är ett mycket stort framsteg, för det gör att man nu har tillgång till en bred, fyrfilig, väg mellan den östa och västra sidan av staden. Tidigare fick all logistik göra en omväg på c:a en mil, vilket tar tid, sliter på fordon och personal, samt drar mycket bränsle. Bland annat distribuerar man varm, lagad mat till 17 000 man varje dag. Att man öppnat en front i söder gör också att man har en mycket större valfrihet kring var man sätter in sina styrkor. Med förbindelsevägen blir det lätt att omdisponera och kraftsamla på valfri punkt längs frontlinjen.

Daesh har nu kontroll över ett område som är nästan kvadratiskt och som är 1,5 km i fyrkant. Till det kommer en zon på c:a 250 meter på varje sida om fyrkanten, där strider pågår. Koalitionen uppskattar att det finns 2000 Daesh-krigare kvar i Raqqa, men jag tror att det är en överskattning. Med så många krigare på ett så litet område borde vi se mer av koncentrerade motanfall och större täthet med trupper längs fronten. Det borde också vara fler självmordsanfall, för det är mycket påfrestande att bara sitta och vänta på att anfallen ska komma till ditt kvarter.

Aleppo-fronten

Regimstyrkorna har tagit sig fram till Eufrates södra bank, och avancerar längs floden mot Deir Ezzor, där regimstyrkor fortfarande är belägrade av Daesh. Eufrates dalgång har en lång rad av byar och mindre städer, så avancemanget går ganska långsamt. Det lär ta minst en månad för styrkorna att nå Deir Ezzor.

Palmyra-fronten

Den här veckan intog regimstyrkorna staden as Suknah, som ligger mellan Palmyra och Deir Ezzor. Det är den enda staden längs vägen, och den ligger vid en korsning mitt ute i öknen. Staden har varit under Daesh kontroll sedan 2014. Regimstyrkorna kommer att ha ett val efter att man helt har säkrat as Suknah - antingen fortsätter man norrut, för att ansluta till Aleppo-frontens styrkor, och skära av förbindelselinjerna för Daesh i ett stort ökenområde, som sträcker sig nästan ända till staden Homs, mellan Aleppo och Damaskus - eller så fortsätter man österut, för att undsätta styrkorna i Deir Ezzor, och ta kontrollen över en större del av Eufrates. I båda fallen kan man räkna med en ganska snabb framryckning. Det är stora ökenområden med begränsade möjligheter för fordon och personal att gömma sig för de syriska och ryska flygstridskrafterna. Det är inte orimligt att man kan vara i Deir Ezzor på 2 veckor.

Ansvariga ministrar begriper inte sitt område

written by jacob, on Jul 25, 2017 5:35:52 PM.

Grunden till hela Transportstyrelsehärvan ligger i beslutet om att outsourca systemet. Det beslutet fattades av myndigheten som en konsekvens av den budget som den borgerliga regeringen gav myndigheten 2012. Det i sin tur var resultatet av en policy, där myndigheter i större utsträckning ska använda sig av standardprogramvara och outsourcing. Ansvarig minister, om jag är rätt informerad, var Annie Lööf.

Det är i sig inget fel i att outsourca IT-system, men man måste begripa vad man gör, och vad det får för konsekvenser. I det här fallet så har man beslutat sig för att outsourca ett system som innehåller statshemligheter. Något som man uppenbarligen aldrig ska ägna sig åt.

Det kanske är för mycket begärt att Annie Lööf ska begripa att man måste hålla statshemligheter så nära bröstet man någonsin kan, men det är hennes skyldighet att hålla sig med medarbetare som förstår det. Nu är departementsledningarna, som driver budgetprocessen, politiskt tillsatta och det finns väl inga centerpartister som förstår säkerhetsfrågor. Vi kan skönja ett systemfel, där den politiska processen inte säkerställer att vi får rätt kompetens i rikets högsta ledning.

Att det är ett systemfel kan vi se på grund av att Anna Johanssons departement inte upptäckte att Transportstyrelsen var på väg att outsourca statshemligheter. Budgetprocessen är årlig och statssekreterarna nagelfar varje rad i budgeten. Någon borde ha begripit vad Transportstyrelsens uppdrag är och vilken information de förvaltar. Den socialdemokratiska regeringen hade alltså inte heller rätt kompetens på rätt plats.

Det här hade inte behövt bli den fullständiga katastrof som det blev, om Transportstyrelsen hade följt reglerna för statlig förvaltning. Generaldirektören ska framför allt lastas för att hon inte konsulterade sin verksjurist innan hon bestämde sig för att bryta mot lagen. Jag har själv suttit i en medelstor statlig IT-upphandling och minns hur noga vi var med att kolla alla detaljer med vår jurist. Transportstyrelsens styrelse ska lastas för att man ignorerade larmet från internrevisorn. Revisorer har man av en anledning, och det är mycket klandervärt att styrelsen inte har reagerat.

Det är uppenbart att kompetensen kring IT-frågor i allmänhet och säkerhetsfrågor i synnerhet är usel, såväl i statsförvaltningen som i samtliga riksdagspartier. SD har sluppit visa färg i regeringsställning, men deras track record från partikansliet visar tydligt att de på inget sätt är bättre än sina riksdagskollegor.

Slutsatsen blir att IT-frågorna har en så stor betydelse för samhället att det behövs ett parti med speciell kompetens på området i riksdagen. Ett parti som får resurser att granska och nagelfara de förslag som kommer från regeringen, och den förvaltning som regeringen driver. Det partiet är Piratpartiet. Med sina 2 mandat i EU-parlamentet under förra mandatperioden visade partiet hur man genom att granska förslag och publicera konsekvenserna av dessa kunde påverka den politiska processen. Christian Engström och Amelia Andersdotter vara inte bara understödda av sina assistenter, de hade till sin hjälp ett stort antal aktivister, där många har djupa kunskaper kring digitala frågor. Den största framgången var att få med sig en majoritet i parlamentet i att fälla ACTA-avtalet, men påverkan var stor på en mängd andra områden.

Rösta in Piratpartiet i riksdagen 2018. Sverige behöver den kunskap som partiet besitter.

Kriget i Irak/Syrien - Fokus på två punkter

written by jacob, on Jul 19, 2017 7:45:47 PM.

Det pågår strider på många håll i Syrien och på ett par platser i Irak, men det är bara två ställen som har verklig strategisk betydelse just nu - Mosul och Raqqa.

Mosul

Trots att regeringen deklarerat kampen om Mosul som över finns det fortfarande betydande motstånd kvar från Daesh. Strider kring fickor blossar upp dagligen och risken att bli beskjuten i västra Mosul är betydande. Det är också många Daesh-krigare som har gått under jord och blandat in sig bland civilbefolkningen. Hur de irakiska myndigheterna hanterar situationen kommer att ha stor betydelse för hur fred och uppbyggnadsarbete kommer att utveckla sig framöver. Tyvärr kommer det många rapporter om övergrepp mot Daesh-krigare som har givit sig. Det är mycket vanligt att de summariskt avrättas på plats. Flera källor anger att de irakiska trupperna gör det på grund av korruption i fängelseväsendet. Det är lätt för en tillfångatagen krigare att muta sig ut ur fångenskap, och hellre än att fienden går fri så likviderar man dem.

Man ska aldrig acceptera krigsbrott, men man får ha en viss förståelse för de irakiska truppernas synvinkel. Counter Terrorism-trupperna, som har varit inblandade i de allra tyngsta striderna har enligt amerikanska dokument lidit 40-procentiga förluster i sårade och döda. Totalt har över 100 000 man varit inblandade på den irakiska sidan, och man har dödat över 10 000 Daesh-krigare. Betydligt fler än vad man räknade med skulle finnas i Mosul från början. Hur många civila som dödats har man inte kunnat uppskatta än. Mosuls gamla stad är helt förstörd, liksom ytterligare en central stadsdel. Totalt är mer än 5000 byggnader helt raserade. Lidandet bland civila har varit oerhört och det rapporteras om många människor, speciellt barn, som har enorma trauman efter Daesh ockupation och befrielsestriderna. Irak har sammanlagt 30 psykologer med PTSD som specialitet. En siffra som jag har läst är att 800 000 människor är i behov av behandling.

Raqqa

Belägringen av Raqqa har pågått i c:a 6 veckor. De första 3 veckorna bjöd på en ständig ström av framgång, men sedan har det varit trögt. Daesh har kämpat emot med självmordsbilbomber, drönare och krypskyttar. Man har vid ett par tillfällen gått till motanfall och tagit tillbaka terräng. Det har varit speciellt lätt i områden som har hållits av enheter ur Fria Syriska Armén (FSA), som är av betydligt klenare virke än SDF. De enheter inom SDF som verkar vara allra mest effektiva i stadsstrid är Manbij Military Council (MMC). Jag har skrivit om dem tidigare, när de kom in och bröt motståndet i Tabqa. I Raqqa-kampanjen har de tidigare opererat söder om Eufrates, och fullföljt inneslutningen av Raqqa. Häromdagen annonserades det att de flyttats till den västra fronten i Raqqa. Det dröjde sedan bara timmar innan SDF kunde meddela att en stor stadsdel, Yarmouk, befriats från Daesh. Idag meddelades att MMC befriat ett stort antal civila i stadsdelen ash-Shahada. MMC är en blandad styrka med kurder, araber och en del minoritetsfolk - alla frivilliga. Det är en erfaren styrka efter striderna om Manbij, och det är tydligt att de är bättre än någon annan styrka på strid i bebyggelse.

De amerikanska befälhavarna tror att striden om Raqqa kommer att ta många månader, men jag är mer optimistisk än så. Med MMC på rätt plats och med nytillförd amerikansk materiel, främst i form av lätta stridsfordon, tror jag att det kan gå mycket fortare. Daesh verkar ha ont om självmordsbilar och drönare, och måste därför förlita sig helt på krypskyttar. Eftersom de inte har mörkerkapacitet, vilket SDF har, så befinner de sig i ett ständigt taktiskt underläge. Antalet effektiva krypskyttar faller för varje dag, och när de blir för få kan SDF rycka fram mycket snabbare.

Afrin

I kantonen Afrin (alternativ stavning Efrin), angrips kurderna av Turkiet. Man skickar fram inhyrda syriska rebeller för markstrider och skjuter med tungt artilleri mot de kurdiska områdena. Beskjutningen har karaktär av terror mot civilbefolkningen, och man förorsakar mycket förödelse av egendom och dödar och skadar urskiljningslöst civila. Det finns oftast inga militära mål i närheten av de civila som träffas. Angreppen ser ut att sakna strategisk betydelse, för kurderna har slagit tillbaka alla markanfall och förorsakat stora förluster för de inhyrda trupperna.

Det är dags för EU att utkräva politiskt ansvar av Turkiet för de brott mot folkrätten som de gör sig skyldiga till. Jag vill se långt gående sanktioner mot Turkiet, vad gäller varor, tjänster, landningstillstånd, gränspassager, turism och liknande. Personligen har jag börjat bojkotta turkiska varor. Jag älskar t.ex. körsbär, men står det Turkiet som ursprungsland får de bli liggande i disken.

My precious

written by jacob, on Jul 8, 2017 6:49:49 PM.

Det var lite olika bud om när jag skulle få komma hem. Min nya njure var lite trög i starten. Prognosen ändrades från tisdag till fredag, för att sedan landa på onsdag. Rutinerna med provtagning fortsatte in i det sista, men allt såg bra ut. Jag har min normalvikt, lite lågt blodtryck, passerar vätska som jag ska, njuren har börjat filtrera slaggprodukter så smått. Blodsocker rusar efter måltid då och då, på grund av all kortison jag äter. Min blåsa har krympt under dialysperioden och jag måste kissa varje timme, dag som natt. Kortisonet har givit sig på kärl och slemhinnor i anus, så det gör jätteont att gå på muggen. Jag gör mitt bästa för att ignorera det besvärliga.

Innan jag får åka hem får jag gå till sjukhusapoteket och hämta ut mediciner för de kommande 3 månaderna. Det blir 2 stora kassar fulla. Tur att jag mötte Laura på vägen och fick hjälp att bära. Att gå ända bort till sjukhusapoteket är den längsta utflykten på en vecka och jag behöver en lång stunds vila innan jag orkar duscha och få mitt förband omlagt. Jag tackar vänligen men bestämt nej till sjukhuslunchen och efter 40 minuters väntan på sjuktransport så kommer taxin för en 10 minuter lång resa hem. Under andra omständigheter skulle jag kunnat gå hem på den tiden, men inte idag.

Väl hemma blir det dags för dagens andra promenad. Vi går till Sjömagasinet Lorensberg och äter långa till lunch. Efter den lätt tråkiga sjukhusmaten smakar det underbart. När jag kommer hem är jag helt slut och sover resten av dagen.

För att det inte ska strama för mycket i operationssåret har jag ett par träningsbyxor på mig. De vill inte sitta uppe, så i samband med lunch på torsdagen försöker jag köpa hängslen. Visar sig att vare sig H&M, Intersport, Tommy Hilfiger eller Oscar Jacobsson har sådana. Går på lunch och tappar byxorna 2 gånger medan jag bär min sallad till bordet. Äter makrill. Köper hängslen för 300 kr hos John Henric. För utmattad för att leta vidare. Sover större delen av torsdagen med.

Fredag är jag på Sahlgrenska 07:25. Tjugo minuter senare öppnar transplantationsmottagningen. Det blir vägning och provtagning innan jag tar min morgonmedicin. Därefter väntan i ett par timmar på provsvar. Genomgången med doktorn visar att jag kan trappa ned ytterligare lite på kortisonet och att jag behöver ta lite bikarbonat för att buffra upp mitt blod. Svar på om jag ska ändra immundämpande kommer senare, per telefon. Läkaren tycker att jag ska motionera mera och dricka vin. Omläggning av operationssåret och sedan hem. Sköterskan säger att jag har gått igenom en rutintransplantation. För mig var det verkligen inte rutin, men det beror på vilket perspektiv man har. Sover ett par timmar. Lunchar, vilar, tar tag i pappersexercis runt sjukresor, sjukintyg och annat. Analbesvären är fortfarande kvar, men börjar lätta. Lite av en paradox att detta ska vara det besvärligaste med att få en ny njure.

Idag är det lördag. Jag har varit till Konsum för att handla och köpa frimärken. Blev bara lite trött av det. Kan nästan gå i normal takt. Operationssåret är ömt, men gör inte speciellt ont längre, oavsett om jag går, hostar eller nyser.

Det kommer snabbt att bli ännu bättre de närmsta dagarna. Jag ska promenera mycket och göra utflykter till skärgården. Jag har återbesök måndag och torsdag under några veckor, innan de börjar trappa ned, först till en gång i veckan, sedan till varannan vecka. Om ingen avstötning sker blir jag överflyttad från transplantation till njurkliniken i slutet på september.

Redan nu planerar jag för en flerdagars tur i kajak strax efter mitten av augusti. Min längtan efter att guppa på havet är jättestark.

En ny njure

written by jacob, on Jul 3, 2017 12:29:00 AM.

  • “Hej, det är transplantationskoordinatorn från Sahlgrenska, du kanske anar varför jag ringer.”
  • “Ja, ni har en njure till mig.”
  • “Det stämmer. Du ska till avdelning 139. Du har 2 timmar på dig att ta dig dit.”
Så mycket längre än så var inte samtalet. Jag hade blivit väckt av telefonen under en tupplur efter dialys tidigare på dagen. Nu var plötsligt magen full av fjärilar. Vad behöver jag packa? Vem måste jag meddela? Kommer det verkligen att bli av den här gången? Om det blir av, kommer jag att överleva? Hur ska det gå för Laura om jag inte överlever?

Djupt andetag. En sak i taget. Väck Laura, berätta. Meddela jobbet och konsultuppdraget. Packa necessär, telefon, dator. Sms:a min bror, Carl. Han är på semester i England med sin familj. Vi passar deras katt. Laura kan hantera katten. Sahlgrenska är bara en kvart hemifrån. Packar regnjacka ifall det blir blött dagen jag ska hem.

Vi tar 16-bussen och är på Sahlgrenska en timme innan utsatt tid. Vi har tur och blir insläppta i vårdbyggnaden av en person som ska in, annars får man lirka sig in via akutintaget. Jag blir vägd och provtagen och det mäts blodtryck, puls, syresättning och diverse annat. Jag blir skickad på lungröntgen. Dusch med Descutan och omklädning till operationsskjorta. Det är fortfarande lite osäkert om matchningen mellan mig och njuren är tillräckligt bra, men operation planeras till kl 3 på morgonen. En undersköterska kommer och sätter på mig stödstrumpor. Visar sig vara en bekant från Spelets Hus. Världen är liten. Klockan är vid det här laget 10 på kvällen. Väntan börjar. En transplantationskirurg kommer förbi och undersöker mig. Kommer tillbaka en stund senare och ritar en pil på höger lår. Hon är ung men verkar mycket kompetent. Gissar att de kommer att hämta mig för förberedelser kring kl 2. Jag har en säng att ligga i, men Laura sitter på en pinnstol. Kl 2 passerar, jag slumrar då och då, men väntan är tuff. Det känns skönt att jag har Laura bredvid mig, även om jag känner hennes oro och brist på komfort.

Jag tror att klockan hann bli 8 på morgonen innan de kom och hämtade mig. Ett akut traumafall kom emellan. Sedan snurrar det på snabbt. Jag blir flyttad från sängen till ett operationsbord och inrullad i operationssalen. Det mesta jag ser av salen är en enorm operationslampa med en matris av ljuskällor. Den är släckt, och även om jag aldrig ser den tänd så är jag säker på att den lyste på min mage i flera timmar. Sköterskor och narkosläkare kommer fram och presenterar sig. Jag glömmer vad de heter i samma ögonblick. Jag blir arrangerad med mina armar utlagda på skenor. Höger för att vara ur vägen för kirurgerna, vänster för access med dropp och sövning. Får en nål i vänster arm. Första försöket misslyckas. Jag är svårstucken. Får syrgas. Får lokalbedövning. Får anestesi. Det svider ett kort ögonblick, men sedan är jag helt utslagen.

Jag vaknar utan att ha någon känsla av att tid har gått. Jag känner att jag har ett operationssår och något som ligger under det. Jag känner direkt att det har gått bra och känner lycka över det och över att ha vaknat. Jag har ont i halsen och är väldigt groggy, men mår bättre än väntat. Laura är där, jättetrött, men lättad. Jag är uppkopplad mot en maskin som kontinuerligt mäter EKG, temp och diverse annat. Jag tror jag ligger där ett par timmar. Jag glider in och ut ur medvetande, så det är inte lätt att hålla reda på. När jag blir rullad tillbaka till avdelningen är det ny regim som gäller. Munskydd och täckning med extra lakan. Jag har blivit fullproppad med immunosuppressiva mediciner och normala sjukhuskorridorer kan innehålla alla möjliga otäckheter.

Tillbaka på avdelningen börjar normala sjukhusrutiner. Temp, blodtryck, andning, blodsocker, mätning av urin genom katetern. Jag ska äta och dricka, men det är tufft. En yogurt går bra, men smörgåsen växer i munnen. Jag får i mig en tredjedel. Att dricka ett litet glas vatten tar över en timme. Jag har ingen salivbildning och munnen blir torr och äcklig hela tiden. Helt plötsligt mår jag illa och hinner inte få fram en spypåse. Det blir kaskadspya över hela mig och sängen. Sköterskorna är snälla och förstående när de byter allt och hjälper mig tvätta av mig. Det ger första anledningen till att stå upp ur sängen, så att jag kan komma fram till handfatet och tvätta spyorna ur skägget. Utmattad faller jag tillbaka i sängen. Operationssåret gör ont när jag står upp, men är fullt uthärdligt när jag ligger på rygg.

Laura kommer tillbaka en stund efter att ha varit hemma och sovit ett par timmar. Tur för henne att hon slapp spyscenen. Det blir kväll och jag försöker sova. Kan bara ligga på rygg. Slumrar med öppen mun och vaknar efter några minuter med pansar i munnen. Liten klunk vatten och försöka slumra igen. Så går natten oändligt långsamt till kl 6, då det är provtagning. Jag inser då precis hur svårt det har varit att sticka mig. Jag räknar till 13 hål i vänsterarmen och inser varför jag vaknade igår med en droppnål i halsen. Har ont i magen av jättedos kortison från kvällen innan, får omeprazol av sköterska. Ser till att få omeprazol i ordinarie medicinintag. Kl 8 och kl 20 varje dag är det intag av cortison och immunosuppresiva läkemedel. Dessutom får jag smärtstillande tabletter, blodförtunnande sprutor och urindrivande dropp med olika mellanrum. Till det känns det som jag får besök varje kvart med koll av urin, stick i fingret, blodtryck eller vad det nu kan vara. I vilket fall mer underhållande än natten.

Klockan 10 blir jag skickad på dialys. Den nya njuren är lite långsam i starten och jag har samlat 2 kg vätska över normalvikt. Dialysen ska dra ned 1,5 kg och sänka mitt kaliumvärde, som ligger för högt. För mycket kalium kan ge hjärtarytmier och är en av riskfaktorerna vid njursjukdom. Dialysen är välbekant och blir lite av en lugn 4-timmarsperiod i en storm av nya intryck. Det enda som irriterar är att Sahlgrenska har andra dialysmaskiner än Mölndal. Jag kan inte själv se inställningar och värden och måste fråga sköterskorna vad som händer. På grund av en förträngning ovanför min graft (ett syntetiskt kärl inopererat för att kunna genomföra dialysen) går det lite halvtaskigt med dialysen. Det går inte att som normalt köra med blodförtunnande medel, eftersom jag är nyopererad. Vi får köra med reducerad hastighet och avbryta en halvtimme i förtid. Annars fanns risken att jag skulle få lämna 3 dl av mitt blod i dialysmaskinen. Beundrar yrkesskickligheten hos dialyssköterskan som har full koll på situationen och fattar beslutet. Får lunch och kan faktiskt börja äta rimligt. Kan svälja en hel klunk vatten i taget. Inte illa.

Klockan är strax efter 14 när jag är tillbaka på avdelningen. Det blir ett kort besök, för 14:30 skickas jag till en ultraljudsundersökning av den nya njuren. Filtermask och extralakan. Avskalning av bandaget och undersökning. Allt ser bra ut. Ingående artär, utgående ven har bra blodflöde. Det rinner i utflödet till blåsan. Filtermask och extralakan. Åter till avdelningen. Nytt bandage och sedan iväg till lungröntgen. Filtermask och extralakan. Börjar bli rutin nu. Tufft att stå upp för lungröntgen, men det går någorlunda. Operationssåret gör ont. Väntan på resultat och sedan tillbaka till avdelningen. För sent att få middag. De får stå värmd i max en timme för en nytransplanterad person. Får microvärmd ost- och skinkpaj i stället. För trött för att bry mig. Laura är på besök. Frågar om hon ska ta med sig spel i morgon. Jag säger nej, operationssåret känns för jobbigt.

Laura går hem och jag borstar tänderna och tvättar mig inför natten. Då händer något märkligt. Spänningen i operationssåret och en spänning mellan min nya njure och resten av kroppen, som jag inte har varit medveten om, släpper helt plötsligt. Den fruktade natten blir uthärdligt. Jag kan ligga på sida med bara lite ont. Så lite att jag kan sova stora delar av natten på sida. När det är dags för provtagning kl 6 måste sköterskan väcka mig, och jag somnar dessutom om till kl 8. Lyxtillvaro. Frukost och sedan lördagsrond. Jag blir skickad på en kort dialys för att få ned kaliumvärdet. Trots övervikt blir det ingen vätskedragning. Nu ska den nya njuren få jobba. Jag SMS:ar Laura. Kom kl 14 och ta med spel. Det är sköterskorna på dialysen som kör mig tillbaka till avdelningen. Jag instruerar om filtermask och extralakan.

Lördag eftermiddag och kväll varvas med spel och vila, plus ett kort besök på balkongen. Riktig sommardag. Jag vinner Innovation, Laura tar hem Ticket to ride, Nordic countries. Jag klår henne i Glory to Rome. Intresserad personal kommer och tittar. Får öva på att dela tabletter till morgon och kväll. Får börja föra min egen vätskelista. Har gjorts av personalen tidigare. Nattoalett. Försök att få tarmen att fungera. Går inte så bra, men lite för tidigt för att oroa sig - allt för mycket. Natten blir riktigt behaglig. Kan sova på sida utan smärta. Väckt för provtagning kl 6. Uppe i 16 stick i vänsterarmen.

Söndagsronden ger nya rutiner. Resonium i stället för dialys mot kalium. Det är ett gulbrunt pulver som löses upp i vatten. Känns som en näve grus i käften när man dricker det. Får medel för att hjälpa tarmen igång. Mer urindrivande dropp. Mår lite halvtaskigt, men lyckas producera några små harlortar på toaletten. Mår bättre sedan. Klår Laura i Innovation 2 gånger. Bloggar. Midnatt och dags för ett nytt dygn. I morgon ska katetern dras och det blir en utmaning att lära sig kissa igen.

Där står jag just nu. Den värsta pärsen är över och jag kan se fram emot ett nytt liv. Jag kommer att vara infektionskänslig, och måste vara noga med min medicinering, men i övrigt kan jag leva normalt. Äta vad jag vill, dricka en hel kanna te om jag vill, disponera min tid som jag vill, kunna resa, slippa planera allt jag ska göra långt i förväg. Hemgång blir troligen på tisdag, 5 dagar efter operationen. Jag blir sjukskriven några månader och har täta återbesök i början. Det finns alltid risk för avstötning av den nya njuren, men jag har träffat en person som haft en njure utan problem i 27 år. Vad mitt utfall blir har jag ingen aning om, och jag tänker inte oroa mig för det ett ögonblick. Det man inte kan kontrollera får man lämna därhän.

Kvinnlig frigörelse i den muslimska världen

written by jacob, on Jun 13, 2017 5:57:58 PM.

I stora delen av den muslimska världen är kvinnor förtryckta - genom tradition, hederskultur och religiösa påbud. Det kan vara svårt att se hur det skulle kunna förändras, men det finns faktiskt ett par exempel som ger hopp för framtiden.

YPJ

YPJ är den kvinnliga grenen av PYD:s militära organisation. PYD är det parti som har makten i syriska Kurdistan, även kallat Rojava. PYD följer den fängslade Turkiet-kurdiske ledaren Abdullah Öcalan:s politiska filosofi, som är en blandning av anarkoliberalism och socialism, med en politisk struktur som mest liknar det Schweiziska kanton-systemet, med fokus på lokal beslutandemakt och svaga regionala och nationella organisationer. Organisationens politik kräver fullständig likhet mellan könen och det genomförs i praktiken. I alla militära och civila råd, som är Rojavas beslutsfattande organ är män och kvinnor lika representerade. Man har även representation för olika etniska grupper. YPJ strider mot Daesh och andra motståndare på lika villkor med sina manliga kollegor, och man gör det ofta i blandade enheter. Det är bara utbildningsmässigt och grundorganisatoriskt man har separerade manliga och kvinnliga enheter.

Kampanjen att inringa och isolera Raqqa har mycket skickligt letts av Rojda Felat, en kvinna med flera års erfarenhet av att strida mot Daesh. Den kurdiska kanpanjen har tydligt präglats av taktiska manövrer för att försätta fienden i obekväma situationer, och därmed undvika egna förluster, samtidigt som man kan avancera snabbare och ta mer terräng.

Det här har varit ett fantastiskt skyltfönster för rekryteringen av kvinnor från andra folkslag till YPJ och andra systerorganisationer inom Syrian Democratic Forces - den allians där YPG och YPJ utgör grundstenarna. Det gör att unga kvinnor från arabiska, turkmenska och syriakiska hem har ett ställe att vända sig till, om de törstar efter frihet och oberoende. En del av kvinnorna betalar ett högt pris, i form av att deras familjer förskjuter dem, men för de flesta finns det en (motvillig) acceptans för deras val. Det här kommer att ändra lokalsamhället i norra Syrien i grunden under förutsättning att kriget resulterar i någon form av PYD-styre. Därifrån finns det stor potential för den kvinnliga frigörelsen att sprida sig i regionen.

Afganistan

Inspirationen till att skriva det här inlägget kommer från ett nyhetsinslag på Al Jazeera. Det handlar om hur den afganistanska armén har börjat utbilda frivilliga kvinnliga milisstyrkor i nordöstra Afganistan. Kvinnorna, i olika åldrar, kombinerar ett traditionellt civilt liv, med hushåll och barn, med att få en militär utbildning i att hantera vapen och att strida i mindre enheter. Det innebär att de inte kommer att vara försvarslösa om talibaner eller Daesh angriper deras hembygd, vilket är bra. Den största fördelen är dock att det kommer att förändra det extremt konservativa afganska samhället. I nyhetsinslaget intervjuas en manlig militär befälhavare, som rakt ut säger att kvinnans plats är i hemmet, men att i så här oroliga tider så får man göra undantag. Jag tror att hans inställning har ändrats om 5 år.

Tillströmningen är ett 50-tal kvinnor per vecka, så det kommer att bli ett betydande antal på lite sikt.

För att ni inte ska få med Rojava-bilden, med kvinnor med långa flätor och kammouniform, även från Afganistan, så vill jag berätta att kvinnorna övar i traditionell klädsel. Det innebär att många av dem bär burka, och att det tydligen går att skjuta Kalashnikov även i sådan utstyrsel. Man får hoppas att de går över till lite mer praktisk klädsel när det verkligen smäller.

Nära slutet i Mosul, befriandet av Raqqa har börjat

written by jacob, on Jun 6, 2017 10:15:31 PM.

Kriget i Syrien/Irak har dominerats den senaste tiden av striderna i Mosul och krympandet av ladsbygdsområdet runt Raqqa, som legat under Daesh kontroll. Det finns också några storpolitiska händelser, där Ryssland och USA ligger väldigt nära en direkt konfrontation.

Mosul

I Mosul håller Daesh nu bara 2 distrikt - Bab Sinjar och den gamla staden. Båda områdena är mycket tätt befolkade, och man uppskattar att det fortfarande finns 150 000 civila i området under Daesh kontroll. Att det tar lång tid att ta kontrollen över dessa två distrikt beror på att man behöver låta de civila lämna området. Eftersom Daesh dagligen avrättar civila för att de försöker fly, så är situationen problematisk. Tusentals lyckas fly varje dag, medan hundratals avrättas. En del dör också på grund av flyganfall och artilleribeskjutning. När strömmarna av folk som flyr tunnas ut kan vi förvänta oss en snabb och brutal slutstrid, där mycket av de två kvarvarande distrikten kommer att förvandlas till grushög. Skadorna i västra Mosul har generellt varit mycket värre än skadorna i östra. Striderna har varit mycket hårdare och Daesh sparade större delen av sina självmordsfordon till striden om västra Mosul.

Irak

Fickan runt Hawija, mellan Mosul, Kirkuk och Bagdad är kvar orörd. Fickan runt Tal Afar, väster om Mosul, finns kvar - främst på grund av att staden Tal Afar har en stor sunnimuslimsk turkmensk befolkning, och att Turkiet har hotat med invasion om Popular Mobilization Units (PMU) intar staden. PMU är i huvudsak shiamuslimsk, arabisk milis. Båda dessa fickor kommer säkert att elimineras så snart de reguljära trupperna är klara i Mosul.

PMU har i stället gjort avancemang i den irakiska öknen. För några veckor sedan tog man ett stort område mellan Mosul och Bagdad och de senaste dagarna har man gjort en framstöt från området väster om Tal Afar och fram till gränsen mot Syrien. Igår stormade man och tog staden Ba’aj, som har varit utgångspunkt för alla motanfall från Daesh, i försöken att öppna en korridor till Mosul. Att det gått så snabbt innebär att Daesh redan har lämnat området - troligen för att koncentrera sina trupper i området runt Al Bukamal eller i det pågående anfallet mot Deir Ezzor. Ba’aj räknades tidigare som ett av Daesh starkaste fästen.

Raqqa

Sedan jag rapporterade den 10 maj om att Deash förlorat kontrollen över Tabqa och Tabqa-dammen. Sedan dess har SDF krympt området runt Raqqa, som Daesh kontrollerar. Det har skett i en serie av väl kontrollerade framryckningar, där Daesh har erbjudit väldigt lite motstånd. Det enda ställe man verkar försvara är 17:e armébasen, rakt norr om staden. I övrigt så har Daesh befäst staden och byggt skyttegravar i en halvcirkel runt staden. Det lär finnas massor av försåtsmineringar och tunnlar. De senare vattenfylldes dock strax efter att SDF tog kontrollen över Tabqa-dammen. Enligt Daesh var det SDF som förorsakade översvämningen, enligt SDF var det Daesh som manipulerade bevattningskanaler och skapade översvämningen i Raqqa. I vilket fall så borde det ha hjort tunnlarna obrukbara.

I nuläget står SDF på mellan 1 och 3 kilometer från staden i väster, norr och öster. Man annonserade vid lunchtid idag att anfallet mot Raqqa ska inledas, och några timmar senare rapporteras om anfall från alla tre riktningarna. I öster är man redan innanför skyttegravarna, så dessa har inte varit till mycket nytta för Daesh. Ledaren för anfallet mot Raqqa, Rojda Felat, är i vanliga fall en mycket försiktig general, och det är därför anmärkningsvärt att hon anfaller från tre riktningar samtidigt. Det tyder på ett spaningsläge som visar att största möjligheten till framgång är en snabb attack från flera håll. Det ska bli mycket spännande att se utvecklingen de närmsta dagarna.

Syrien

Daesh får stryk av regimen sydost om Aleppo. Nyligen föll staden Maskanah utan större motstånd och det kommer inte att dröja länge innan regimtrupperna når fram till SDF.

I närheten av Palmyra gör Daesh mer motstånd, men regimen har haft en del framgångar och tagit lite terräng.

I Deir Ezzor är regimen illa ute. Daesh har samlat stora styrkor för att försöka utplåna regimens enklaver. Om man lyckas med det kommer man att även framöver ha en viss handlingsfrihet med var man sätter in sina trupper. Deir Ezzor ligger i ett vägkors där man snabbt kan ta sig mot Raqqa, Palmyra, kurdkontrollerade områden eller den irakiska gränsen. Staden ligger dessutom längs Eufrates och har hela broar över floden. Regimen kommer att sätta in allt de har i flygunderstöd och kanske även luftlandsätta ytterligare soldater. Det finns massor av tung utrustning i området som nytillförda soldater kan använda och som det vore väldigt dumt om de hamnade i händerna på Daesh. Mitt tips är att regimen kommer att rida ut stormen och att Daesh inte kommer att kunna samla sig till ytterligare storanfall innan anfallen från Palmyra har nått fram till Deir Ezzor.

Längs de södra delarna av gränsen mot Irak har en av USA stödd del av FSA - Free Syrian Army - tagit ett stort område öken, med några städer. Den syriska regimen har anfallit FSA i området, understött av ryskt flyg, samtidigt som amerikanskt flyg har anfallit regimtrupperna. Med så direkt involvering från de båda stormakterna är det här en potentiell härd för en storpolitisk konflikt. FSA-styrkorna är ganska svaga och saknar stridserfarenhet. Risken är stor att de hamnar i knipa och att USA måste ta till stora släggan för att rädda dem.

Det förekommer strider på andra håll, men ingenting som har avgörande inverkan på kriget. Det står en stor strid om Daraa, söder om Damaskus, mellan regimen och en blandad oppositionsstyrka. Ingen part verkar vinna. Ett par oppositionsfickor nära Damaskus har utrymts av oppositionen, efter avtal med regimen. Det följer ett mönster som vi sett sedan ett år tillbaka. Resultatet är att oppositionen blir mer och mer koncentrerad till Idlib-provinsen, och att regimens område blir mer beboeligt, utan en massa fickor med rebellterritorium.

Sammanfattning

Daesh är på flykt från de flesta områden. De är fortfarande effektiva i Mosul, Raqqa och Deir Ezzor. Hur effektiva kommer att framgå de närmsta dagarna. Det avgör om de kommer att vara slut som territoriekontrollerande organisation inom några månader, eller om det kommer att ta ett år till att slå dem. I konflikten mellan regimen och oppositionen finns ingen ljusning. Efterhand som Daesh förlorar kommer den sekulära oppositionen att behöva göra ett avtal med regimen och slänga sina jihadistkamrater under bussen. Vi får se om de inser det.

Förintelseförnekare

written by jacob, on Jun 4, 2017 1:52:02 AM.

Förintelseförnekare är ett märkligt socialt fenomen. Att c:a 6 miljoner judar och hundratusentals polacker, romer, utvecklingsstörda och andra som nazistregimen i Tyskland betraktade som oönskade dödades före och under andra världskriget är ett väl etablerat historiskt faktum. Bevismassan är så omfattande att det inte finns något rimligt scenario där det hela skulle kunna fabriceras. Det finns bildbevis, filmbevis och personliga vittnesmål - både från offer, förövare och tredje part. Det finns omfattande dokumentation från hela logistikkedjan - tillverkning, försäljning och leverans av gasen Zyklon B, som var den vanligaste avlivningsmetoden. Order om uppsamling av människor och tågtransporter till lägren. Sedan finns de rena folkbokföringsbevisen. Tyskland hade sedan enandet på 1800-talet en fullständig folkbokföring på församlingsnivå och det var rätt lätt att räkna dem som existerade innan kriget och jämföra med dem som fanns kvar efter kriget.

Att förneka förintelsen är därför i nivå med att förneka gravitation eller att hävda att jorden är platt.

Det blir därför en intressant psykologisk fråga, varför somliga personer fortsätter att hävda att förintelsen inte är ett historiskt faktum.

Den första observationen man kan göra är att de som är förnekare antingen är övertygade nazister, judehatare eller bådadera. För dessa vore en annan rimlig ståndpunkt vara att förintelsen har skett, och att det var ett bra drag av Hitlertyskland. Denna ståndpunkt är dock mer sällsynt, och man måste då dra slutsatsen att förnekarna erkänner att massutrotning av folkgrupper är ett brott mot mänskligheten, och man vill inte kännas vid att Tredje Riket ägnade sig åt sådant. Det leder också till slutsatsen att de tycker att nazistregimen på det hela taget var bra, förutom förintelsen - anfallskrig, dödande av miljontals krigsfångar genom umbäranden, mobilisering av hela det tyska samhället till ett totalt krig. Det förefaller dock ologiskt att man förkastar en typ av brott mot mänskligheten men accepterar en annan.

Naturligtvis kan förnekelsen av förintelsen vara ett rent propagandatrick. Det är helt enkelt så dålig PR att gilla förintelsen att man hävdar att den aldrig har förekommit. Det kan också vara så att förnekelsen görs för att dölja en önskan upprepa den, om man någon gång skulle befinna sig i en maktsituation.

Det är något som är väl värt att hålla i tanken, när det då och då uppdagas att en representant för ett av våra parlamentariska partier hävdar att förintelsen inte har inträffat. Vilket parti det rör sig om kan ni nog lista ut själva.

Hårda förluster för Daesh i Syrien-Irak

written by jacob, on May 10, 2017 9:42:10 PM.

För några minuter sedan rapporterades det om att SDF har tagit kontrollen över Tabqa-dammen. Det är ett hårt slag för Daesh, för nu står vägen mot Raqqa öppen. Samtidigt har Daesh motstånd i Mosul kraftigt försvagats. De irakiska stridskrafterna har tagit kontrollen över ett halvdussin distrikt det senaste dygnet.

Eftersom det var ett bra tag sedan jag rapporterade vad som händer i kriget i Syrien-Irak kommer det här en lite mer detaljerad rapport.

Tabqa

I min senaste rapport berättade jag att staden Tabqa, och den intilliggande dammen var strategiska måsten för den kurdledda organisationen SDF (Syrian Democratic Forces). Med dammen under Daesh kontroll var det stor risk för att de skulle öppna/spränga den ifall SDF fick stora framgångar i kampen om Raqqa. För att kontrollera dammen måste man ha kontroll över den intilliggande staden.

De första försöken att ta kontrollen över dammen skedde redan i januari, men man mötte för hårt motstånd, och hämmades av mycket ogynnsam terräng. Efter ett par månaders förberedelser löste man det problemet genom en amfibielandsättning söder om Tabqa. Den tog Daesh helt på sängen, och man lyckades snabbt få ett stort brohuvud och kontroll över flygbasen söder om staden. Det var för ungefär en månad sedan. Därefter följde en kamp om landsbygden runt Tabqa, där SDF med viss möda lyckades innesluta staden. Sedan följde många dagar av strider, där SDF inte gjorde några framsteg. Troligen på grund av att man i huvudsak opererade med oerfarna trupper. I vilket fall så annonserade SDF för c:a 10 dagar sedan att Manbij Military Council skulle skicka 200 man med erfarenhet från krig i stadsbebyggelse. Efter det föll större delen av staden på bara några dagar. Kvar var de 3 distrikten som ligger invid sjön, och dammen, med elgeneratorer och kontrollrum. Det har tagit ytterligare tid att ta kontrollen över dessa, och den sista stöten kom idag, när ytterligare ett par hundra man från Manbij tillförts.

Det är uppenbart att erfarenhet betyder mycket i de här sammanhangen.

Raqqa

SDF har inte varit helt inaktiva i närheten av Raqqa i väntan på att striden om Tabqa skulle avgöras. Man har genom offensiver tagit terräng fram till den nordöstra stranden av Eufrates på en lång sträcka mellan Raqqa och Deir Ezzor. Bland annat har man tagit kontrollen över Assad-regimens experimentanläggning för atomfysik, som varit under Daesh kontroll under drygt 3 år. Man har också gjort begränsade men mycket framgångsrika framstötar norr, väst och öst om det område kring Raqqa som Daesh fortfarande kontrollerar. dessa visar tydligt att det finns någon med ett starkt sinne för taktiska och strategiska manövrar i SDF. Man anfaller där man möter lite motstånd, och tvingar Daesh till oplanerade reträtter och motanfall. Dessa leder till stora förluster för Daesh.

Detta mönster kommer säkert att upprepas flera gånger, innan striderna är framme vid själva staden Raqqa. Där kommer ett helt nytt scenario att utspela sig. Daesh har förberett försvaret av Raqqa under mycket lång tid. Det finns gott om befästningar, tunnlar och försåtsmineringar. Det är mycket tydligt att man tänker leverera så kostsam strid som man över huvud taget kan. Daesh ledning har redan lämnat i riktning mot Deir Ezzor och den irakiska gränsen, men kvar finns flera tusen hängivna krigare som är beredda att gå i döden för sektens ideologi. SDF kommer att ha ett stort behov av sina erfarna soldater från Manbij.

Det finns risk för att striden om Raqqa inte kommer att vara slut innan året tar slut.

Mosul

Striden om västra Mosul har blivit lika besvärlig och blodig som befarats. Det gick rätt bra tills dess att de irakiska styrkorna kom fram till de äldsta stadsdelarna i Mosul. Där körde man fast och har knappt kommit framåt under flera månader. Efter ett tag kom man äntligen på att fortsätta attackerna från en annan riktning. Detta har givit resultat, och nu är det bara några få distrikt, förutom de äldsta stadsdelarna kvar att ta kontroll över. Daesh har förlorat i Mosul, men det kan krävas ytterligare månader av strider innan deras siste krigare stupar.

I andra delar av Mosul börjar normaliteten dominera. En kvarts miljon barn går i skola. Gatorna städas systematiskt från krigets lämningar. Polisväsendet fungerar. Folk känner sig trygga och arrangerar picknick trots att strider pågår på andra sidan floden, bara 2 km bort.

Noterbart är att attackerna med självmordsbilbombare har blivit mycket mindre effektiva. Det är sällsynt att en bilbomb når fram idag. Det finns alltid vakter med raketgevär eller pansarvärnsmissiler beredda att skjuta sönder en bilbomb innan den kommer inom farligt avstånd. Man har också blivit bra på att snabbt göra diken som gör det omöjligt för bilbombarna att nå sina mål.

Över huvud taget så tyder de senaste dagarnas utveckling i Mosul på att Daesh börjar få slut på ammunition och sprängämnen, och att deras bemanningssituation är ansträngd. Har de irakiska styrkorna tur, så innebär det att motståndet i de äldsta delarna av Mosul kommer att kollapsa, i stället för att det blir ytterligare en tuff och blodig strid till sista man.

Annat

Det händer mycket i Syrien, men det mesta har ingen strategisk betydelse. Turkiet har angripit SDF/YPG med flyganfall och hotat att gå in med trupp. Det har fått USA att ställa upp sina specialtrupper mot den turkiska gränsen i Kobane-kantonen, och har fått ryssarna att etablera baser vid gränsen i kantonen Afrin. Talesmän för den Syriska regimen har hävdat att de kurdiska styrkorna är legitima. Något som turkarna argt tillbakavisar. USA kommer att börja skicka militär utrustning till SDF, så att de har muskler nog att inta Raqqa. Det storpolitiska spelet pågår speciellt intensivt runt SDF och de kurdiska styrkorna. Det är väl värt att följa, för det som händer där kommer att styra geopolitiken under de närmsta 50 åren. Om det går bra för kurderna kommer de att leverera stabilitet och utveckling till Syrien, samtidigt som de destabiliserar ett allt mer despotiskt Turkiet. Om turkarna lyckas neutralisera SDF/YPG så ger det stabilitet åt regimen i Ankara, medan det kommer att innebära många extra år av inbördeskrig i Syrien.

Andra händelser, som oppositionens storanfall i Homs-provinsen och regimens motanfall, förväntas inte har någon reell verkan på situationen i landet. Ryssland har under den senaste veckan kommit med ett initiativ där 4 stycken rebellområden deklareras som stridsfria zoner, men det verkar mest vara ett sätt att lösgöra Assad-trupper för att slåss mot Daesh.