Flickus flackus flum

I bitande kyla har tusentals människor idag givit sig ut på Sveriges gator och torg för att protestera mot ACTA-avtalet. Visst känner man igen många från kampanjerna mot IPRED och FRA-lagen, men det finns minst lika många som var för unga då, som aktiverat sig idag.

Demonstrationen i Göteborg arrangerades av personer som gjorde det för första gången. De ska ha all heder av att ha skapat ett arrangemang som drog många hundra personer. Min egen roll inskränkte sig till att vara talare, och att plocka fram en nödlösning när kylan slog ut PA-anläggningen. Att bo 5 minuters gångväg från Götaplatsen och att ha ett batteridrivet PA far sina fördelar.

Det som slår en är att det är Piratpartister och unga människor som vet något om ACTA. Jag gissar att rapporterna från dagens demonstrationer är det första som nämner ACTA i svensk TV över huvud taget. Det krävs mycket opinionsbildning för att den breda allmänheten ska inse vad som beslutas i deras namn. Tack och lov har dagens demonstrationer visat att vi har engagerade människor som kan göra det och nog med tid att påverka utgången.

Nu är det bara resten av jobbet kvar. ;-)

Opinionsbildandet krävs, för det är opinionen som får politikerna att lyssa. Dels för att de flesta politiker faktiskt vill göra det som är rätt, men också för att de förlorar nästa val om de inte lyssnar på starka opinionsyttringar. Ovanpå detta måste vi bearbeta politikerna i riksdagen och EU-parlamentet, så att de förstår varför ACTA är så bedrövligt som det är. Deras mailbox, deras fysiska brevkorg och deras telefoner måste varje dag fram till omrösningarna påminna dem om att vi är upprörda och inte accepterar vare sig formerna för ACTA-avtalets tillkomst, dess innehåll eller dess konsekvenser.

Klarar vi det är mycket vunnet, men jag tycket vi ska spänna bågen ännu lite hårdare.

Så länge EU-kommissionens byråkrater kan bygga förslag som i praktiken blir lagstifning i hela Europa, utan att medborgare och folkvalda har insyn, så kommer det att med jämna mellanrum att komma förslag som är beställningsjobb från stora globala företag och intresseorganisationer. Vi måste starta en debatt om hur vi kan föra över mer makt och skapa mer insyn för våra folkvalda parlamentariker. Vi måste också föra en diskussion om att överföra en del makt direkt till EU:s medborgare. En tanke vore att hålla beslutande folkomröstningar i särskilt viktiga frågor i samband med valen till EU-parlamentet. T.ex. skulle ändringar i fördraget kunna beslutas genom enkel majoritet i folkomröstning omfattande alla medborgare i EU-länderna. Det finns säkert många bra tankar på området. Det viktiga är att vi hittar en väg ut ur positionen där vi måste försvara grundläggande mänskliga rättigheter gång på gång.

En sån här dag är det naturligtvis många som skriver. Här är ett axplock: Anne, Anna, HumbleBee, Christian, Futuriteter, Rick, Henrik Alexandersson.

Högsta Domstolen har meddelat att man inte tar upp Pirate Bay-målet till prövning. Det innebär att man inte ser något behov av att skapa prejudikat och man anser inte heller att något grovt rättegångsfel har gjorts.

För egen del startade min tid som aktiv Piratpartist med att jag följde tingsrättens förhandlingar och kom till slutsatsen att det saknades bevisning för att något huvudbrott hade skett, att det var ytterst tvivelaktigt om någon av de aktiva kunde bindas till ett medhjäpsbrott och att Carl Lundström inte på något sätt kunde betraktas som delaktig. Den fällande domen och de enorma skadestånden var enligt min mening ett justitiemord. Mitt engagemang i Piratpartiet är främst för ett öppet, fritt och rättssäkert samhälle.

När HD inte ger prövningstillstånd så är det lika obegripligt för mig som utfallen i tingsrätten och hovrätten. Jag anser att det begicks grova rättegångsfel när tingsrätten inte beaktade vittnesmål från expertvittnen, och där man inte gjort en rimlig åtskillnad mellan de åtalades roll. Jag anser också att det finns en viktig prejudicerande fråga när det gäller fristående operatörers ansvar för andras handlingar. Det prejudikat som nu bildats är samhällsfarligt, för det ställer krav på att operatörer övervakar sina kunder och deras privata kommunikation.

Den enda väg som finns kvar juridiskt är för de åtalade att vända sig till Europadomstolen. Det kommer att ta flera år innan vi kan få ett utslag därifrån, och det finns alltid en risk att det blir negativt.

Ska vi få en förändring så måste den komma den politiska vägen. Upphovsrättslagstiftningen måste ändras. Rättssäkerheten behöver stärkas. Våra fri- och rättigheter måste få ett starkare skydd i grundlagen.

Enda vägen dit är att du engagerar dig.

Har du funderat över vad ett internationellt handelsavtal egentligen är?

Svaret är ganska enkelt - det är ett avtal för att underlätta handel mellan länder. Nästan all sådan handel utförs av företag. När privatpersoner köper saker utomlands så gör de det i allmänhet genom att besöka landet där de köper varan. Internethandel håller på att förändra den saken, men det kommer att dröja innan internationell privathandel kommer i närheten av handel mellan företag i olika länder.

Därför så är ett handelsavtal ett avtal som reglerar handel mellan företag i olika länder.

ACTA-avtalet innehåller till stor del paragrafer som reglerar länders lagstiftning vad avser enskilda medborgare. Det handlar om att man ska kunna beslagta kopior på märkesvaror som enskilda människor köpt för eget bruk, och som de för över en tullgräns. Det handlar också om straffsanktioner mot kopiering av upphovsrättsskyddat material för personligt bruk. Det här har över huvud taget inget med handel att göra.

Därför är ACTA inte ett handelsavtal. Det är en staffrättslig pakt. Eftersom avtalet begränsar framtida riksdagars handlingsfrihet att ändra lagstiftningen på området så är det att jämställa med att få avtalstexten inskriven i grundlagen. Det finns all anledning att ifrågasätta om Sveriges Riksdag har behörighet att ingå en sådan pakt utan att det behandlas som en grundlagsändring. För det ska det till två beslut med mellanliggande riksdagsval.

Äntligen börjar kritiken mot ACTA-avtalet ta fart. Många har framfört bra kritik mot avtalets innehåll så jag ska bara uppehålla mig vid en aspekt som ingen talat om hittills.

Anhängarna av avtalet hävdar att det inte förändrar något, och att vi bara behöver justera någon liten detalj i svensk lag.

Det här är en grov lögn! Även om avtalet inte ändrar på lagstiftningen (vilket det kommer att göra på flera punkter och med stora förändringar), så blir det en form av metaförändring. Avtalet tar nämligen bort riksdagens suveränitet. Så länge det är i kraft kan inte Sveriges riksdag stifta lagar som går emot ACTA-avtalets innehåll. Riksdagen skulle först tvingas frånträda ACTA innan lagarna som omfattas av avtalet kan ändras. Stora delar av avtalet kan dessutom inte frånträdas med mindre än att EU-parlamentet fattar beslut om det.

För att vi (Sverige och EU) ska sälja vår suveränitet måste det finns mycket starkt vägande skäl. Det skulle kunna vara skydd för europeiska produkter i andra ACTA-länder, eller mycket stora handelsfördelar. Nu är värdet av avtalet mycket ringa, för alla deltagare i avtalet har redan lagstiftning som ger ett ganska gott skydd mot piratkopior av produkter. Framför allt så är det få europeiska produkter som piratkopieras, så vi har inte de ekonomiska incitamenten på det området. På samma sätt så står det inga enorma ekonomiska värden på spel när det gäller hävdandet av upphovsrätt. Den europeiska nöjesindustrin skulle inte få ökade intäkter av staffskärpning för fildelning, för mängden pengar som folk kan spendera på underhållning är inte speciellt elastisk. Dessutom så kopieras inte europeisk film och musik i någon jätteutsträckning i andra ACTA-länder.

Ett handelsavtal ska bara ingås om det på ett balanserat sätt gynnar alla parter. Sverige och EU offrar sin suveränitet för något som ensidigt gynnar andra. Det är en usel affär.

Åtalet mot Megaupload kan läsas här. Det är en intressant blandning av påståenden om miljontals besökare per dag och bevisning att enskilda individer i östra Virginia tagit emot något hundratal dollar för att ladda upp filer. Enligt åtalet har Megaupload haft intäkter på totalt minst 175 miljoner dollar sedan 2005. En helt annan klass än Pirate Bay, kan man kallt konstatera.

Det lär bli en lång rättegång, för mycket av bevisningen är byggd på lösan sand. Man hänvisar till email med uppmaningar till medarbetare att ladda ned fil X för att kolla att det fungerar som det ska, och epost från kunder som klagar på att upphovsrättsskyddat material inte spelas upp korrekt. Det kommer säkert frågeställningar om bevisningen har inhämtats på laglig väg och om sådana här meddelanden verkligen kan leda till slutsatsen att den åtalade har handlat i enlighet med uppmaningen. Den amerikanska förankringen av åtalet känns också tunn och fjuttig, som om någon letat länge efter ett halmstrå att hänga upp det hela på.

I Storbritannien har The Royal Society publicerat en omfattande rapport om IT-kunskap och datalogi i skolundervisningen. För den som inte vet det så är The Royal Society världens kanske främsta akademi för vetenskap. Bland dess medlemmar har funnits Isaac Newton, Charles Darwin, William Thomson (Lord Kelvin) och Alexander Fleming, för att bara nämna några.

Det är därför väl värt att studera deras 122 långa och grundligt genomarbetade rapport. De skiljer på Datalogi, IT-kunskap och grundläggande IT-färdighet, men säger att alla delarna måste finnas i en modern grundläggande skolutbildning. Datalogi, med kunskap om algoritmer, komplexitetsanalys och programmering bör ingå som ett ämne redan i grundskolan. Dels på grund av att datorer omfattar så många aspekter av våra liv, men också genom att studium av datalogi gör oss bättre i problemanalys och förståelse av hur världen fungerar. Medan man inte uttryckligen talar om Fri Programvara i rapporten så finns det en underton av att det är ett viktigt element i strategin. T.ex. föreslås konkret att Python vore ett lämpligt språk för undervisning i programmering.

Piratpartiets medlemsmöte har fastställt att partiet ska ha en utbildningspolitik. Den här rapporten kan fungera som inspiration och källa till sakpolitiska punkter på vårt hjärteområde i utbildningspolitiken. Läs och begrunda.

Så har det skett ännu ett partiledarbyte. Vänsterpartiet har fått Jonas Sjöstedt som partiledare. Jag tror det är en oerhört signifikant händelse i svensk politik.

Socialdemokraterna står med en försvagad och i grunden svag ledare och Göran Johansson från deras valberedning hävdar bestämt att Juholt var det enda möjliga valet. Sossarna är dessutom helt ineffektiva som opposition mot regeringen. Miljöpartiet står starkt med nya ledare, stark image och ett mer fritt förhållningssätt till den rödgröna röran.

Sjöstedt har redan visat prov på ledaregenskaper. Han har pekat ut rikningen för sitt parti och han har i TV-intervjuer visat prov på en för vänsterpartiet mycket ovanlig realism, samtidigt som han har visat patos för människor med en svår livssituation. Det är inte svårt att föreställa sig att han kommer att suga väljare från en redan sargad socialdemokrati. Budskapet är i hög grad vad S-väljarna skulle vilja ha för att tro på sitt parti igen, men med en grön framtoning som guldkant på det hela.

För Piratpartiet kommer bytet att innebära en tid i djupare medieskugga. Jonas Sjöstedt kommer att sätta agenda i medierna under månader framöver - troligen fram till sommarstiltjen, om inget annat som är värt att blåsa upp bortom alla rimliga proportioner dyker upp. Dock så är mina erfarenheter från patentstriden i EU-parlamentet att Jonas Sjöstedt är en lyssnade människa som går att förhandla med. Det är bra varje gång en sådan person får mer inflytande.

Richard Branson bloggar om hur Portugal genom att avkriminalisera droger har minskt drogberoendet. Jag har tidigare argumenterat för att avkriminalisering av droger skulle minska samhällsproblemen i form av beroende och ekonomisk makt till krininella gäng. Jag har baserat detta på erfarenheter från Kanada och USA, och var inte medveten om att Portugal har haft en policy med avkriminalisering och behandlingsstöd. Som Richard Branson skriver så har man haft stor framgång, och har gått från att vara bland de länder inom EU med störst drogberoende och flest människor som prövat på till att ligga lägst. På köpet har antalet stölder minskat drastiskt.

Portugal är ett 10 år långt försök i full skala med enastående resultat. Sverige måste sluta sticka huvudet i sanden och börja driva en human narkotikapolitik som räddar människor från beroende och destruktiva livssituationer. Piratpartiet bör gå före och visa vägen.

HAX bloggar kort om att hemligstämpeln på Legal Services utlåtande om ACTA-avtalet har hävts av JURI-utskottet. Det är bra och parlamentet lever i det här fallet upp till sin roll som medborgarnas organ för att skapa öppenhet i EU. Utlåtandet och diverse andra dokument kring det finns här. Det är i det näst sista dokumentet som själva utredningen av frågorna ligger.

Jag ska inte referera dokumentet här, utan nöjer mig att lämna några kommentarer om vad som står i dokumentet, vad som kan utläsas och vad som inte står.

• EU har kompetens att fatta beslut om hela fördraget under förutsättning att man tillämpar paragraf 83(2) Treaty on the Functioning of the European Union (TFEU), men man måste då ta hänsyn till Storbrittanniens, Irlands och Danmarks fördragsundantag.
• Kommissionen kan välja att endast ratificera den del av fördraget som inte innebär straffrättsliga konsekvenser och lämna de straffrättsliga delarna till de nationella parlamenten att besluta om. Det är vad kommissionen har valt att göra i det här fallet.
• Man kan undra vad det får för konsekvenser för ACTA-avtalet att det i praktiken är 28 olika lagstiftande församlingar som ska besluta om det. Vad händer t.ex. om några nationella parlament förkastar den straffrättsliga delen?
• Lika så kan man tycka att det kan uppstå bekymmer om EU beslutar sig för att frånträda avtalet, eller om ett land beslutar sig för att lämna EU.
• Om parlamentet ratificerar ACTA-fördraget har det samma lagstiftande konsekvenser som att parlamentet fattar beslut om ett direktiv. Att det saknas gällande lagstiftning är inget hinder.
• Här ligger pudelns kärna. Parlamentsledamöterna har inte haft den påverkansmöjlighet som ett direktiv hade givit det. Kommissionen har förhandlat om ACTA utan att ge parlamentet något inflytande över processen. Om parlamentet ska slippa bli överkört i framtiden bör man sätta ned foten nu och visa att det inte går att kortsluta den demokratiska processen och skapa lagar genom att i hemliga förhandlingar med tredje part bestämma hur de ska se ut.
• ACTA-avtalet kommer att kräva ändring av befintlig lagstiftning, trots att kommissionen bedyrat att så inte är fallet.
• TRIPS har precedens över ACTA. När de två står i konflikt med varandra gäller det som står i TRIPS.
• Det här är en komplexitet som är riktigt oaptitlig. Dels för att det ger upphov till massor av tolkningsmöjligheter, vilket sänker rättssäkerheten och förutsägbarheten i i systemet. Dels för att det skapar en extremt komplex situation om vi skulle vilja frånträda eller omförhandla TRIPS. Det är inte ens säkert att det går utan att frånträda ACTA.
• Parlamentet har rätt att från fall till fall besluta om att publicera hemliga dokument som tillställts det, efter hörande av den myndighet som skapat dokumentet. Dock har man att ta hänsyn till den regel, som kräver att sådana dokument som kan undergräva allmänhetens intresse vad avser internationella relationer, inte får publiceras.
• Jag vill hävda att det är parlamentet som är högst beslutande organ för vad som är allmänhetens intresse. Parlamentet kan inte överträda denna paragraf.

Det här var en snabbanalys av dokumentet. Jag hoppas det är till hjälp för någon.

Anna Troberg påminner om att det är 10 år sedan den först filmen om Sagan om Ringen hade premiär. Hon länkar till Drömmarnas Berg där 20 personer berättar om sina upplevelser av filmen/erna. Det är kul läsning för en gammal Tolkienist som undertecknad och det väcker minnen.

Till skillnad från de flesta var jag nämligen djupt besviken på filmatiseringen av Sagan om Ringen. På vissa plan var det fantastiska filmer. Scenografin med ett uppbyggt Fylke och fenomenala bilder från Nya Zealändska landskap var djupt suggestiv och uppbyggnaden av filmerna bildmässigt var fantastisk. Som äventyrsfilm var den ganska bra - över normal Hollywoodstandard. Det fanns till och med element ur böckerna som var återgivna med en ovanlig trogenhet mot originalet. Så vad var det då som gjorde mig så djupt besviken?

Jo, Tolkiens saga handlar om mod. Den enskilda lilla människans mod att mot övermäktiga odds samla sig och att i alla lägen göra sitt bästa när det man älskar och tror på hotas. Den handlar om moralisk plikt och lojalitet - om det aktiva ställningstagandet som krävs för att vara en god person.

Det är något som helt saknas i filmerna. De är actionfilmer utan några djupare filosofiska ställningstaganden.

På det sättet liknar filmatiseringen väldigt mycket dagens samhälle. Det är en actionrulle med massor av avlyssning, hårdare straff, frihetsinskränkningar och onda företagsimperier som vill kontrollera världen. Ingen djupare eftertanke. Mest pengar ger mest makt och mest makt ger mest pengar.

Jag ser en parallell i mitt och andras engagemang i Piratpartiet med bokens idéer om att med mod och moraliska ställningstaganden arbeta för den frihet som vi älskar, i en tid då den är starkt hotad.