Flickus flackus flum

Jacobs tankar om och med kvalitet

SDF segrar i Manbij, tunga strider i Aleppo

written by jacob, on Aug 12, 2016 8:17:00 PM.

Manbij

Efter min senaste rapport den 6 augusti krympte Daesh område kraftigt, till att till sist omfatta c:a 500x500 meter i den nordvästra delen av staden. Man höll en gisslan på 2000 personer instängda i stadsdelen, och med ett uppskattat antal på 100 Daesh-krigare så beslutade SDF att i sort sett ställa in flyganfallen i området. I onsdags gjorde Daesh ytterligare ett försök att bryta belägringen, med samordnande anfall från Jarabulus i norr och Raqqa i sydost. Båda dessa misslyckades och enligt SDF förlorade Daesh ungefär 230 man i den nordliga attacken. Med inställda flygattacker mot Manbij fanns det gott om ledig flygkapacitet att använda mot de båda anfallen. Med tanke på vad Daesh riskerar för att få ut sina styrkor från Manbij kan man gissa att det finns någon nyckelperson (eller annan viktig resurs) bland de trupper som har varit inringade.

Idag löpte en frist ut, som SDF har givit de inringade styrkorna i Manbij. Om inte gisslan frigivits till eftermiddagen idag skulle SDF påbörja sitt slutanfall. Daesh har nyttjat fristen till att förbereda ett uttåg, och under eftermiddagen har de i en bilkonvoj, med ungefär 500 civila som gisslan lämnat Manbij, för att ta sig norrut i riktning mot Jarabulus. Av omsorg om de civila har SDF avstått från att anfalla konvojen.

För Rojava är det här en enorm militär och politisk seger. Rojava är av kurder ledd statsbildning i norra Syrien. Det är det kurdiska partiet PYD som främst står bakom statsbildningen och vad de har gjort är inte helt okontroversiellt bland kurder. De kritiseras bland annat av den största fraktionen bland kurder i Irak. Detta innebär till exempel att Peshmerga inte är välkomna i Rojava, och att det finns en brist på koordination mellan olika kurdiska styrkor. Det är möjligt att segern i Manbij kan skapa ökad acceptans för Rojava bland andra kurder. Dock så är det bland araberna och olika minoritetsgrupper som de stora politiska framgångarna har vunnits. Rojava är nämligen en multietnisk statsbildning som ska vara baserad direktdemokrati, jämlikhet mellan könen och hållbarhet. Det innebär till exempel att man redan har påbörjat återupprustningen av Manbij, tillsammans med ett råd bestående av medborgare i staden. Många butiker har återöppnat och en betydande del av befolkningen har återvänt, efter att ha varit inkvarterade på landsbygden utanför Manbij, eller i Kobane, några mil bort.

Rojava har haft stora problem med alla flyktingar från Manbij. Det finns inga internationella hjälporganisationer aktiva i området och Rojava är avskurna från import av läkemedel och andra förnödenheter till sina sjukhus. Just nu har man bara en månads behov kvar. I Kobane vårdar man c:a 500 skadade civila från Manbij, och man har ett behov av att vårda sina egna sårade, som säkert är fler än så.

Av alla stridande parter i Syrien är SDF den enda som jag verkligen har sympati för. Målet är ett fritt, sekulärt, jämlikt samhälle. SDF:s anfallsstyrkor består av frivilliga, medan man har skapat försvars- och skyddstyrkor för sina samhällen genom värnplikt. Att man befinner sig i krig märks. Utbildningstiden för skyddstyrkor är 20 dagar, infanteri får 45 och specialstyrkor 90. Rojavas stora problem är att de är isolerade. Turkiet ser dem som det stora hotet. Ett fritt och fungerande Rojava har potential att bli en bas för frihetstörstande kurder från Turkiet. Assadregimen och oppositionen motsätter sig ett Kurdistan med självstyre och bröderna i Irak har en annan politisk uppfattning. Det stöd man får från USA och andra allierade blir begränsat, eftersom man inte kan stöta sig allt för mycket med NATO-brodern Turkiet. En betydande del av flyganfallen utgår dessutom från NATO-basen i Incirlik i Turkiet.

Aleppo

Sist jag rapporterade om Aleppo hade oppositionen lyckats bryta regimens försörjning till västra Aleppo från söder. Det söm hände närmast efter var att man lyckades vidga gapet i söder så mycket att man kunde få in ett mindre antal transporter med förnödenheter till östra Aleppo. Det visade sig också att övertagandet av artilleribasen var en jätteframgång. Enligt vissa källor lyckades man komma över ammunition och materiel för ytterligare 4 års krigföring. Det måste betraktas som kriminellt släpphänt av regimens befälhavare, som inte i tid transporterar undan viktig materiel.

Utvecklingen efter oppositionens anfall har varit blandad. Regimen har transporterat in förstärkningar på minst 2000 man, ett 20-tal stridsvagnar och ett 50-tal pansarbandvagnar. Även oppositionen har tillfört minst 2000 man extra. Ryssarna har utfört en stor mängd flyganfall. I vanlig ordning har man bombat sjukhus och civila, men även anfallit oppositionens ställningar. Enligt regimen har man de senaste 4 dagarna dödat 4000 man, men det kan nog avfärdas som ren propaganda. Att regimen däremot har lyckats få in en konvoj med livsmedel, nog för de närmsta 2 månaderna, till västra Aleppo, kan man nog lita på. Den har tagit sig in från norr, där regimen har en smal korridor in i staden.

Oppositionen anfaller nu i ett område i södra Aleppo-provinsen, för att där kunna skära av regimens försörjningsvägar in till Aleppo-området. Än så länge har man haft vissa framgångar, men motanfall från regimen har gjort att man än så länge inte kan påverka transportvägarna.

Övrigt

I övrigt är det väldigt lugnt. Det enda av vikt som har hänt är att en tidigare al Nusra-bataljon i Damaskus-området har gått över till Daesh. Det påverkar i princip ingenting. Bataljonen finns i en isolerad ficka och slåss mot Assad-regimen. De kommer att fortsätta med det som om ingenting hade hänt. Anledningen till skiftet är att Jabat al Nusra i Syrien har brutit med Al Qaeda och har bytt namn till Jabhat Fateh al-Sham. Den nya organisationen har som mål att etablera en Sharia-baserad stat i Syrien. Jabhat Fateh al-Sham är militärt den starkaste av organisationerna som ingår i oppositionen och många av de mindre organisationerna samarbetar med dem för att de inte har något val.

Kemiska vapen

Till sist, regimen har i veckan angripit civilbefolkningen i Aleppo med klorgas. Det här är ett solklart krigsbrott och en åtgärd som inte på något sätt kan ursäktas. Jag har också svårt att tro att de ryska och Syriska flyganfallen mot sjukhus sker av misstag. I östra Aleppo fanns det fär några månader sedan 5 sjukhus. Nu finns bara ett kvar.

Leave a Reply