Flickus flackus flum

Jacobs tankar om och med kvalitet

En flyktings perspektiv

written by jacob, on Sep 8, 2015 11:11:00 PM.

Debatten om hur vi ska hantera den stora mängden flyktingar från kriget i Syrien förs i Sverige helt utan att man beaktar flyktingarnas perspektiv. Jag tror att vårt handlande och vår förståelse skulle må bra av att se problemet från ett annat håll - den flyendes.

Det som följer är en historia om en fiktiv person, men den är byggd på historier från flera bekanta som kommer från Syrien.

Tänk dig att du är en ung man. Du har varit gift i några år och har små barn. Du har vuxit upp under hyggliga men ganska knappa förhållanden. Du har gått i skola och som första generation i din familj har du gått på universitet och tagit examen. Du har också hunnit med att göra din 3-åriga militärtjänst innan kriget bröt ut. Innan du gifte dig hade du skaffat dig ett bra jobb. Du och din fru tjänar tillräckligt med pengar så att ni har ett litet hus, TV, bil och hemdator. Livet ser rätt bra ut, även om Syrien är en diktatur och du inte har något inflytande över hur samhället styrs.

Så kommer revolten. Till en början påverkas du inte alls, men efter ett tag så blir det problem med att få tag på grundläggande varor. Sedan sveper striderna allt närmare dig. Du börjar oroa dig för att bli inkallad och du ser hur grannar och släktingar dödas eller lemlästas av regimen, IS eller andra grupperingar. Du vet inte vem som dödat dem, men det är ointressant. Det viktiga är att om du inte gör något så riskera du att råka illa ut.

Du flyr. Det finns inget annat val.

Genom att muta dig igenom posteringar och gränsövergångar lyckas du ta dig ut ur Syrien tillsammans med din familj. Dina föräldrar har givit dig sina besparingar, så att dina chanser att klara dig och din familj ska bli så stora som möjligt. De gör en uppoffring för att du ska få en chans att leva. Själva riskerar de att dödas av någon sidas soldater eller att dö av svält och umbäranden. Du tyngs nu inte bara av ansvaret för din familj utan även av ansvaret att förvalta föräldrarnas uppoffring.

Du hamnar i ett flyktingläger. Det är relativt välordnat. Ni får mat för dagen, tak över huvudet och tillgång till kläder och hygien. Det är uthärdligt och du är lycklig över att ni lever.

Det går två år. Läget i Syrien blir bara värre och värre. Du har inte hört något från dina föräldrar på ett halvår. Många av dina släktingar, vänner och grannar är på flykt, döda eller saknade. Din äldsta dotter borde börja i skolan, men det finns ingen skola i flyktinglägret. Dina egna yrkeskunskaper börjar kännas rostiga. Du diskuterar ständigt med din fru om hur ni ska kunna skapa er en framtid och hur ni ska kunna ge era barn en bra uppväxt. Du har hört från bekanta att de har tagit sig till Sverige och att det finns möjligheter att skapa sig en framtid där. Du vet ganska väl vad som väntar efter att ha talat i telefon med dina vänner i Sverige. DU känner också väl till farorna med att korsa Medelhavet med flyktingsmugglarnas båtar och du tvekar. Men efter månader av resonemang med din fru kommer ni fram till att det inte finns något alternativ. Syrien kommer inte att bli fredligt på många år och om ni ska ha en framtid över huvud taget måste ni ta risken. Hellre dö i försöket att få en framtid än att sitta i ett flyktingläger och ruttna bort.

Du kontaktar en människosmugglare. Det är inte svårt för deras representanter finns i flyktinglägret. De tar $2000 per person, vilket lämnar väldigt lite pengar till resten av resan, men du har inget val.

Ni packar ihop era få ägodelar, lämnar allt utom mobiltelefoner och extra kläder till vänner i lägret och tar er till ombordstigningen för överskeppningen. Där får ni lämna alla era egna extra kläder på stranden, för båten är så fullpackad med människor att bara det nödvändigaste kommer med. Ni prioriterar en extra uppsättning kläder till barnen.

Vad du inte vet än, medan du trängs med en massa andra människor på båten, är att om du överlever överfarten så kommer varje framsteg i färden mot Sverige att äta ett djupt hål i dina kvarvarande besparingar. Att du kommer att bli mer och mer desperat i takt med att din familj blir trött och hungrig och i takt med att vecka läggs till vecka på en resa som en EU-medborgare kan göra på 2 dygn. Du vet inte heller så mycket om bristen på förläggningar för nyanlända flyktingar eller hur lång handläggningstid Migrationsverket har. Du hoppas att du snabbt ska lära dig språket och att du snabbt ska hitta att jobb och börja bygga ett nytt liv. Det är det hoppet som driver dig till stordåd och det är nog för väl att du ännu inte vet vilka besvikelser och motgångar du har framför dig.

Det kommer att dröja ett par år innan Sverige låter dig börja bygga ditt välstånd igen. Sverige kommer i och för sig att försörja dig, men det var inte därför du riskerade ditt liv på Medelhavet.

Comments

  • Bra skrivet / Mikke

    Comment by Mikke — Sep 9, 2015 11:01:16 AM | # - re

Leave a Reply