Flickus flackus flum

Jacobs tankar om och med kvalitet

Bitcoin i backspegeln

written by jacob, on Oct 5, 2015 1:14:51 AM.

Att jag har slutat som funktionär i Piratpartiet innebär inte att jag har slutat ha åsikter om saker och ting. Jag kommer dessutom att fortsätta blogga om olika företeelser när orken finns och andan faller på. Så här en slö söndagseftermiddag tänkte jag ta mig an Bitcoin.

Bitcoin är 3 olika saker, beroende på vilken abstraktionsnivå man väljer, när man betraktar företeelsen.

Tekniskt system

På en rent teknisk nivå så är det ett sammanhängande system för att registrera ägarskap av en viss tillgång. Det som är speciellt med systemet är att registreringen är distribuerad. Det finns med andra ord inte en specifik part som har kontroll över registret. Som teknisk specifikation är bitcoin mycket välutvecklat.

Affärsmässig innovation

Nästa nivå är en akademisk/filosofisk nivå. Här är bitcoin en affärsmässig innovation som löser ett besvärligt problem. Om jag köper något från en annan person behöver jag veta att den personen äger det jag köper, att vederbörande inte säljer det till någon annan och att jag kan bevisa att ägarskapet har övergått till mig. Bedrägerier på grund av svagheten i våra nuvarande transaktionssystem är vanliga, men jag vill använda ett klassiskt exempel för att illustrera problemet. 1925 sålde Viktor Lustig Eiffeltornet till en parisisk skrothandlare. Några månader senare var han nära att lyckas sälja tornet till en annan skrothandlare. Lustig ägde inte Eiffeltornet, men han lyckades övertyga sina offer att han representerade ägarna, eftersom de inte hade något enkelt sätt att kontrollera hans påståenden. Låt oss säga att han verkligen var ägaren och utförde den första affären. Då hade det ändå inte varit lätt för den andra spekulanten att veta att tornet redan var sålt. Som köpare skulle du dessutom ha en uppsättning förfalskade handlingar som bevis för ditt ägarskap.

Det här problemet löser vi i vissa sammanhang med hjälp av centraliserade system. För fastigheter har vi lagfarter, där domstolssystemet, med stöd av Lantmäteriverket, registrerar ägarskapet för samtliga fastigheter i Sverige. För börsnoterade aktier finns Värdepapperscentralen, där registret för vem som äger alla aktier i börsbolagen förs.

Det finns flera problem med att lita på en central resurs. Det första är att resursen kan vara överbelastad. Det har t.ex. i perioder tagit många månader att få lagfarten för en fastighet överförd. Nästa problem är att det centrala registret kan vara otillräckligt duplicerat. En olycka kan radera ut hela registret och skapa osäkerhet och förvirring under lång tid. Sedan finns problemet med att det centrala registret får felaktiga ändringar, antingen beroende på slarv och misstag eller på grund av korruption. I många länder i världen kan staten inte föra fastighetsregister av den enkla anledningen att medborgarna inte litar på registermyndigheten. Till sist så finns problemet med att en central myndighet styrs av det politiska ledarskapet. Det är lätt för en diktator att bestämma att alla fastigheter som tillhör judar ska omregistreras på staten.

Bitcoin löser alla de här problemen genom att bygga en kedja av block med transaktioner, där ett stort antal parter är överens om vilken kedja som utgör sanningen. Som köpare av en tillgång kan du vara säker på att säljaren äger tillgången och att ägarskapet överförts till dig när transaktionen är registrerad. Du kan, om så behövs, bevisa för en tredje part att du är den nuvarande innehavaren av tillgången. På samma sätt kan någon som i sin tur köper tillgången av dig bevisa att du inte längre äger den. Bevisen (blockkedjan) förvaras offentligt och du själv förvarar en hemlig nyckel som visar att du äger tillgången efter den senaste transaktionen. Korrekt använt är systemet så säkert som vi rimligen kan göra något system över huvud taget.

Valuta

Ovanpå den tekniska specifikationen och den affärsmässiga innovationen ligger valutan Bitcoin. En valuta uppstår när en grupp människor är beredda att ta emot äganderätten till enheter av valutan i utbyte mot varor och tjänster. Hur många enheter som en vara eller tjänst är värd är en klassisk fråga om tillgång och efterfrågan. I en nationell valuta garanteras efterfrågan genom att valutan är det enda sätt man kan betala skatt. Tillgången regleras av staten så att den alltid är lite högre än efterfrågan. Då sjunker värdet och vi får inflation. I Bitcoin är det annorlunda. Tillgången styrs av en algoritm. Just nu skapas 25 BTC c:a var 10:e minut. Under 2016 kommer nyskapandet av BTC att halveras. Nästa halvering därefter kommer c:a 2020. Som användare av valutan Bitcoin kan man alltså vara helt trygg vad gäller det totala utbudet. Nyproduktionen kommer att ske i avtagande takt till 2140, då den helt upphör. Därför blir den enda styrbara variabeln i värderingen av Bitcoin hur hög efterfrågan är. Den består av 2 delar, dels de som köper BTC som investeringsobjekt i förhoppning om att värdet ska stiga, dels de som köper BTC för att använda i affärstransaktioner.

Perioden med spekulation i värderingen av BTC är förbi. En stor spekulationsvåg pågick under 2013, med en toppvärdering på c:a $1000/BTC. 2014 såg fallande priser hela året och under 2015 har Bitcoin stabiliserats på c:a $240/BTC. Volatiliteten (hur mycket priset slår upp och ned) är högre än för andra valutor, men det är rimligt att anta att vi just nu har balans mellan tillgång och efterfrågan. Vad som händer härnäst beror på ett antal omständigheter.

En faktor som talar för en höjd värdering är att den politiska acceptansen av valutan har varit högre än förväntat. Flera länder accepterar Bitcoin som en äkta valuta. I alternativa scenarion skulle BTC kunna klassas som en vara och momsbeläggas eller som en utrikisk valuta och regleras eller helt förbjudas. Thailand har helt förbjudit BTC och Kina låter bara enskilda medborgare att använda BTC sinsemellan. Finansiella företag får inte hantera BTC.

För att efterfrågan verkligen ska öka måste antalet företag och individer som accepterar BTC som betalningsmedel öka. Det är här som Bitcoins verkliga problem uppstår. Modellen med registrering av alla transaktioner i en publik bokföring gör att transaktionshistorien växer. Idag är den många Gbyte stor, och detta efter endast 6 år med verksamhet i blygsam skala. Även om Moores lag gör att man kommer att kunna lagra de stora datamängderna under överskådlig framtid så blir de ohanterliga av andra skäl. Överföringshastigheter, bitfel och andra faktorersätter gränser för vad ett distribuerat nätverk klarar att hantera. Bitcoin är också begränsat till 7 transaktioner per sekund. Mer än så klarar nätverket för närvarande inte av. Det finns förslag som ska kunna dubbla det, men om man ska kunna spela i samma klass som VISA och Mastercard måste man upp i 2000-4000 transaktioner per sekund. Just nu ligger man på c:a 1,5 transaktioner per sekund, så det krävs bara en ökning med 5 gånger för att man ska slå i taket. Det är troligt att det behövs en mycket större ökning än så för att BTC ska få en stabil bas av användare. Samtidigt kommer fler transaktioner att leda till ökad efterfrågan och därmed ett ökat pris på BTC. Det kommer att dra in spekulanterna igen, med en ny bubbla som följd. Ett alternativt scenario är att BTC inte klarar av transaktionsbehovet och att en stor mängd användare flyttar sitt intresse någon annan stans. Det finns många kryptovalutor som väntar i kulisserna, och några är designade med bättre skalningsegenskaper.

Ett annat problem med Bitcoin som valuta är skapandet av nya pengar och belöningssystemet. Den som vinner en gissningstävling där varje deltagare gör tusentals miljarder gissningar får 25 BTC, värda c:a $12 000. Bitcoinalgoritmen anpassar sig så att varje gissningstävling ska ta ungefär 10 minuter, oavsett hur många som deltar och hur många gissningar per sekund de kan spotta ur sig. Gissningen består av en checksumma för ett block med transaktioner. Genom att göra minimala förändringar så får man en en helt annan checksumma. Genom att kräva att checksumman ska vara mindre än ett visst tal begränsar man sannolikheten för att checksumman för ett block är acceptabel. Man får då göra en liten förändring, räkna checksumma igen, och hoppas att den nya accepteras.

Den här gissningstävlingen har blivit så specialiserad att den idag görs med specialutvecklad hårdvara, där det kommer nya och mycket snabbare maskiner ungefär var 6:e månad. Maskinerna drar massor med ström och kostar mycket pengar i investering. Det är därför mycket tveksamt om det lönar sig att vara med i gissningstävlingen (om man inte kan skaffa sig gratis elektricitet någonstans). Om inte värdet på BTC stiger kraftigt till nästa år kommer belöningen för att gissa rätt att halveras och då kommer det med säkerhet att bli olönsamt för det stora flertalet att vara med i spelet. Vi får då en koncentration av aktörer. Om någon får kontroll över mer än 50% av alla resurser som deltar i gissningsspelet kan vederbörande skriva om tidigare accepterade block med transaktioner och ge sig själv belöningen som en annan aktör borde ha. Bitcoin förlorar då trovärdigheten och faller som ett korthus. Detta scenario kan inträffa om vi först utvecklar en enorm överkapacitet av specialhårdvara som räknar checksummor, och sedan bara använder någon procent i den dagliga verksamheten med att garantera block med transaktioner. En angripare kan då, för en spottstyver, hyra nog med kapacitet för att skriva om ett stycke transaktionshistoria, enbart för att misskreditera Bitcoin som valuta.

Ett helt annat problem med gissningsleken är att den är dyr. Utslaget per transaktion får vinnaren ungefär $23. Det är den verkliga transaktionskostnaden. Större delen av de pengarna eldas upp i form av investering i specialhårdvara, el till hårdvaran och kylning av all den effekt som utvecklas. Det är ett slöseri med resurser och inte hållbart i längden. Antingen måste Bitcoin förändras, så att man använder sig av en mycket resurssnålare gissningslek, eller så måste Bitcoin ersättas av något annat.

Som experiment är Bitcoin lyckat, men det finns ett antal svagheter som gör Bitcoin i sin nuvarande form olämpligt som global valuta. Det återstår att se om utvecklarna klarar av att reformera Bitcoin, eller om något annat kommer att ta dess plats. Bitcoin har visat att det finns efterfrågan på kryptovalutor med de egenskaper de för med sig. Frågan är bara om Bitcoin kan bli tillräckligt bra för att fortsätta dominera marknaden.

Comments

  • Rekommenderar alla att läsa på om lightning network (lightning.network). Med den tekniken kommer Bitcoin komma upp och överstiga VISAs transaktionsvolym utan att antalet transaktioner på blockkedjan behöver ökas nämnvärt mycket.

    Bitcoin har fler brister, det är sant, och det är inte lämpligt att användas för gemene man ännu. Men många av bristerna har lösningar och det är bara en tidsfråga innan dessa implementeras.

    Comment by Thor — Oct 5, 2015 9:03:57 AM | # - re

  • Du gör ett vanligt tankefel kring kostnad per transaktion, när du skriver “Utslaget per transaktion får vinnaren ungefär $23. Det är den verkliga transaktionskostnaden.” Den “verkliga” transaktionskostnaden är just den som användaren lägger till sin transaktion, och det kan fortfarande vara 0, om man är beredd att vänta lite. Vill man få sin transaktion bekräftad fortare kan man betala några ören.

    Här finns många andra typiska tankefel (som kring frågan om det är “lönsamt” att medverka till att verifiera transaktioner - det avgörs ju av de som vill medverka till det. Som användare behöver du inte tänka på den saken). Dessutom byggs en mängd andra slags tjänster på nätverket, som identifiering, kontrakt, tidsstämpling osv. Du behöver tänka djupare.

    Det är nätverket självt som genererar belöningen till de som verifierar block, det är inräknat i systemet och växelkursen håller sig ändå stabil sedan månader tillbaka. Det har med efterfrågan att göra. Vad nätverket gör av med i elkostnad (samt andra kostnader som personals lön, tillverkning osv) är inte en kostnad per transaktion, utan en kostnad för att hela systemet ska finnas tillgängligt för alla på hela planeten, dygnet runt, och som du vet kan man använda det till mycket mer än att föra över värden (blockstämpling eller tidsstämpling till exempel). Det är oerhört värdefullt, och om du skulle jämföra det med någon annan jämförbar verksamhet (banker, upphovsrätt, juridik, valutahantering osv) så är kostnaden i princip försumbar.

    Comment by Nanok Bie — Oct 5, 2015 11:06:54 AM | # - re

    • Nej, det är inte ett tankefel. Bitcoinnätverket dräneras på värden genom att miners betalar stora summor för el och utrustning. Det är svårt att få tillförlitlig statistik, men sannolikt är det så att summan av kostnaderna för miners överstiger värdet av belöningen de får. Om så är fallet så subventioneras Bitcoin av förhoppningar som med stor säkerhet inte kommer att infrias.

      Comment by jacob — Oct 10, 2015 2:47:55 PM | # - re

    • Vad är skillnaden mellan kostnaden för att upprätthålla systemet och kostnaden för att hantera alla transaktioner? Är inte systemet summan av alla transaktioner som görs. Gör tankeexperimentet att det inte utförs några transaktioner alls. Vad vore då värdet av att miners utför verifieringsarbete? Enligt min mening skulle det vara noll. Alltså är hela systemets värde summan av transaktionerna som genomförs. Det blir då lätt att slå ut systemkostnaden mellan de transaktioner som verkligen utförs.

      Comment by jacob — Oct 10, 2015 2:53:57 PM | # - re

Leave a Reply