Flickus flackus flum

Jacobs tankar om och med kvalitet

Vad betyder Riksbankens sänkning av räntan

written by jacob, on Jul 4, 2014 7:36:13 PM.

Riksbanken har nyligen sänkt reporäntan till 0,25%. Det är den ränta som Riksbanken tar för att låna ut pengar till affärsbankerna. Dessa måste låna en del av de pengar de har att röra sig med, för att t.ex. kunna överföra pengar till andra banker. Den räntan styr i sin tur en massa andra räntor, genom att de låneräntor som erbjuds på marknaden justeras i förhållande till tillgång och efterfrågan.

Anledningen till att räntan är så låg är att, enligt ekonomisk teori, lägre räntor innebär högre inflation. Sverige har i snitt haft 1,4% inflation per år under de senaste 15 åren. Det mål som Riksdagen har satt för Riksbanken är 2%. Enligt Keynesianska ekonomer ska 2% vara en lagom inflation, som ger optimal ekonomisk tillväxt.

Nu har räntesänkningarna inte lyckats med att få upp inflationen och många tyckare har skyllt på att Riksbanken inte har varit tillräckligt radikal. Jag har en annan förklaring.

En av de kraftigaste drivkrafterna för inflation är brist på arbetskraft. När det är svårt att få tag på personal är arbetsgivarna beredda att höja lönerna och därmed minska sina vinster. Under kortare perioder är de till och med beredda att gå med förlust, bara de får in rätt arbetskraft. Nu har vi en arbetslöshet på över 8% och med en ungdomsarbetslöshet som ligger långt högre.

Samtidigt så ska räntesänkningar minska lönsamheten i att ha pengar på banken, och därmed göra mer pengar tillgängliga för företag som vill investera. När investeringarna sker ska arbetslösheten minska och inflationen ta fart.

Så långt ekonomisk teori

Nu är vi i en situation där pengar är nästan gratis. Det gör att företagen inte borde kunna bli mer investeringsvilliga än vad de är just nu. Samtidigt så har vi en hög arbetslöshet. Det är inte en rolig situation. Ändå så är Sverige ett av de länder i världen som ligger bäst till.

Jag tror att den här situationen beror på att vi har passerat en historisk jämviktspunkt. Det är inte längre de bra investeringsprojekten som tävlar om kapital. Det är kapitalet som tävlar om de bra projekten. Det finns ett överskott på kapital, och då betyder inte en räntesänkning att investeringarna ökar - det blir inte fler vettiga projekt att investera i bara för att räntan sänks. Samtidigt så har jämvikten för efterfrågan på arbete förskjutits. Sverige, och nästan alla andra länder på jorden, får inte fler människor i arbete när det görs nya investeringar - vi får färre. Flertalet av alla investeringar går ut på att göra personal överflödig, och därmed öka företagens vinst. Det är en naturlig utveckling, och ingenting att oroa sig för.

Det vi ska oroa oss för är i stället hur vi ska överföra tillräckligt stor del av vinsterna i produktionen till medborgarna. När någon blir arbetslös försvinner dels personens levebröd, i form av lönen från företaget, och dels skattebasen för staten i form av skatt och arbetsgivaravgift på lönen. Till på köpet kommer att staten nu måste stå för personens levebröd.

Slutsatsen måste bli att skatt på lön är en förlegad skattebas och att vi måste hitta andra former för att ta in skatt. Det mest rättvisa system jag kan komma på för tillfället är att beskatta energi, men jag hoppas att det finns andra som kan komma med ännu bättre idéer.

Comments

  • “Enligt Keynesianska ekonomer ska 2% vara en lagom inflation”

    Det stämmer inte. Det är mera Milton Friedmans ideer som sagt detta skulle jag vilja säga. Där har man till stor del helt har övergivit Keynes.

    De som förspråkar Keynes skulle nog snarare säga 3-4% är en bra inflationtakt.

    Comment by Anders S Lindbäck — Jul 5, 2014 1:09:29 AM | # - re

Leave a Reply