Flickus flackus flum

Jacobs tankar om och med kvalitet

Droger i samhället - del 8 - Kokain

written by jacob, on Apr 12, 2013 1:24:00 AM.

Kemi

Kokain är en stor molekyl som är vattenlöslig. I raffinerad form är den normalt ett salt, men genom en reduktiv reaktion kan man omvandla den till en basisk grundform. I den formen kallas kokainet för “Crack”.

Kokain tas inte upp av kroppen speciellt effektivt och konsumtion sker därför främst genom insufflation (upptagning genom näsan, kallas även snortning) eller genom rökning. Speciellt vanligt är att röka crack, medan kokainsalt normalt intas genom insufflation. Injicering förekommer också, men är ovanligt på grund av att kokain normalt utblandas med andra substanser, som ibland är livsfarliga att injicera.

Källa

Kokain kommer från Koka-busken. Kokaplantan växer i tropiska klimat i Sydamerika och kan bli upp till 40 år gammal. Kokabuskar växer vilt och odlas av bönder i olika länder i Sydamerika, från norr Argentina till Colombia. Det är lagligt att odla Kokabuskar i flera sydamerikanska länder. Bruket att tugga kokablad som bedövningsmedel och hungerdämpare finns fortfarande på vissa ställen och att brygga te på kokablad är mycket utbrett. Teet har inte alls samma egenskaper som bruket av raffinerat kokain.

Dosering

En normal missbrukardos är c:a 40 mg vid injicering, 50 mg vid rökning och 50-150 mg vid insufflation.

Dödlig dos är c:a 12 gånger normal missbrukardos.

En överdosering leder till hjärtbesvär, kramptillstånd i blodkärlen, hög risk för stroke, andningsproblem och krampanfall. Ångest, rastlöshet och paranoia är också vanliga biverkningar, både vid normal dosering och överdosering.

Crack fungerar ungefär som kokain, men har ett snabbare och skarpare förlopp.

Historiskt har kokain avvänts som medel för lokalbedövning och det finns fortfarande enstaka tillämpningar där det anses vara det bästa bedövningsmedlet. I övriga fall har kokainet ersatts med likartade syntetiska substanser.

Positiva effekter

Kokain ger ett snabbt rus (eftersom mängden aktiv substans som krävs är liten), som går över på 15 minuter till en timme (eftersom kroppen metaboliserar drogen snabbt). Kokain hämmar återupptagningen av dopamin och serotonin i kroppen. Det gör att man får ett euforiskt lyckorus. Man känner frisk, stark, lyckad och sexig. Vid upprepad användning, när det första ruset har lagt sig, blir den euforiska effekten svagare.

Negativa effekter

Övermod är den andra sidan av myntet när man känner sig lyckad. Man blir lätt skrytsam och störig.

Det är dock den mildaste av kokainets negativa effekter. Vid insufflation förstör man sitt luktsinne. Vid rökning får man ärrvävnader i lungorna och kan får stora andningsbesvär. Injicering förstör blodkärlen lokalt i området där man injicerar drogen. Kokain har en mycket starkt kärlsammandragande effekt, som vid upprepad användning ger högt blodtryck och som försvagar kärlväggarna, speciellt i hjärna och hjärta. De flesta dösdfall i stroke och hjärtproblem bland människor under 35 kommer från missbruk av kokain. Effekterna på kärlväggarna är bestående och repareras mycket långsamt av kroppen. Man har förhöjd risk för stroke samt hjärt- och kärlsjukdomar under många år efter ett missbruk.

Psykoser av schizofren eller paranoid art är vanliga bland brukare av kokain. Ungefär en av tio psykoser är permanent. Det verkar som att psykoser kan drabba vem som helst som brukar kokain under längre tid.

På grund av den starka kärlsammandragande effekten så utvecklar kokainister en rödmosig hy, speciellt i ansiktet. Man blir ful av att bruka kokain.

Beroende

Kokain saknar en fysiologisk beroendemekanism, men är mycket starkt psykologiskt beroendeframkallande. Den som slutar med kokain kommer under lång tid att ha låga värden av framför allt dopamin. Det leder i sin tur till depression och det är vanligt med självmordstankar bland kokainister som har slutat eller som genomgår behandling för sitt missbruk.

Crack anses vara ännu mer beroendeframkallande, men olika källor har olika syn på om det är lite mer eller mycket mer beroendeframkallande än kokain.

Reglering

Kokain är en narkotikaklassad substans i hela världen. I vissa länder finns kokain som bedövningsmedel. Kokabusken är tillåten gröda i vissa länder i Sydamerika, men förbjuden i resten av världen.

Politisk åsikt

Kokain nyttjas på olika sätt i olika länder. I Sverige är det i första hand en innedrog bland gäster på krogar och nattklubbar. I USA och Latinamerika är det i första hand en fattigmansdrog.

I USA är kokain basen för den organiserade kriminella verksamheten, och jag tror att någon form av legalisering vore den bästa utvägen. Kokain är ett så stort problem i USA idag att drogen destabiliserar samhället. Det samma gäller Mexico, som är transitland för kokain från Sydamerika.

Situationen i Sverige och stora delar av Europa är annorlunda. Kokainmissbruket är inte speciellt utbrett, och det sker främst bland välutbildade och välsituerade personer. De avskräcks i högre grad än lågutbildade människor av förbud och straff. Jag tror det därför kan vara idé att behålla förbudet mot innehav av kokain.

Dessutom bör man driva stora kampanjer som informerar om kokainets negativa effekter. Det finns inget som innefolket är så rädda för som att bli fula.

Tidigare artiklar

Tidigare artiklar i den här serien hittar du här:

Nästa gång diskuterar vi Heroin och andra opiater. De är de tyngsta drogerna och har en problemuppsättning som skiljer sig mycket från allt annat vi har diskuterat.

Comments

  • Vill bara nämna att de största drogligorna i Rio de Janeiro förbjöd försäljning av crack på sina områden, trots att de tjänade stora pengar på det. Problemet är att crackanvändarna stannade kvar och alla sociala kostnader också hamnade nära drogbossarnas egna familjer och grannar.

    Så just crack har mycket som talar för totalförbud.

    Comment by Viktualiebrodern — Apr 12, 2013 11:54:14 PM | # - re

Leave a Reply