Flickus flackus flum

Jacobs tankar om och med kvalitet

Droger i samhället - del 4 - alkohol

written by jacob, on Mar 17, 2013 2:21:07 PM.

Alkohol har en särställning bland rekreationsdroger. Människan har nyttjat alkohol i tiotusentals år. Så lång tid att vi har hunnit utvecklas genetiskt på grund av alkoholens inverkningar.

Kemi

Alkohol är egentligen ett samlingsnamn för en grupp organiska molekyler. Den minsta molekylen i serien heter metanol och är mycket giftig. Den är huvudbeståndsdelen i träsprit. Därnäst kommer etanol, som är svagt giftig för däggdjur och det som vi i dagligt tal kallar alkohol. Närmast större molekyler i serien kallas för propanol och butanol. De används tekniskt som lösningemedel, men kan också förekomma i spritdrycker. Det beror på att destilleringen har skett under dåligt kontrollerade temperaturförhållanden. De kallas då för finkeloljor. De högre alkoholerna är giftiga och påverkar kroppens metabolism av etanol så att man får fler skadliga biprodukter.

Det finns andra tekniska spritsorter, t.ex. isopropanol som är starkt fettlösande. De är alla giftiga i högre eller mindre grad.

Etanol-molekylen är alltså en liten molekyl som snabbt tas upp av kroppen och snabbt passerar blod-hjärn-barriären.

Källa

Nästan all alkohol för mänsklig konsumtion kommer från jäsning av enkla sockerarter. Jästsvampar bryter ned sockret till alkohol och koldioxid. Sockret som jästsvamparna använder kan komma från tidigare nedbrytning av kolhydrater, vilket innebär att det går att få alkohol ur såväl frukt, där sockret finns tillgängligt direkt, som ris, potatis och säd, där stärkelsen först måste brytas ned till socker. Det sker t.ex. genom att man gror och mältar sädeskornen.

Det finns en stor grupp bakterier som producerar alkohol när de bryter ned syror. Mängderna är mycket mindre än med jäst, men t.ex. finns det något som kallas malolaktisk fermentering viner. Bakterier omvandlar då äppelsyra till mjölksyra och producerar alkohol som en biprodukt.

Det går också att framställa alkohol på teknisk väg, med olja som råvara. Den används sedan i industriella processer och i konsumentprodukter som T-röd. Alkohol för mänsklig konsumtion kommer i princip aldrig från teknisk produktion.

Dosering

Alkohol har även här en särställning bland sinnespåverkande droger. Medan det krävs 1-2 mg nikotin för att uppnå önskad påverkan behövs det c:a 25 g alkohol. Det är en faktor 10 000 gånger mer. Det gör att det blir opraktiskt att inta alkohol i förångad form. Enda sättet att få i sig tillräcklig mängd är genom mag-tarmkanalen. Hur snabbt man blir påverkad begränsas därför av överföringsytan i mage och tarm. Lungorna har en överföringsyta som är stor som en fotbollsplan, medan mag-tarmkanalen har en överföringsyta som är mindre än en kvadratmeter. Eftersom etanolmolekylen är liten så sker överföringen ändå ganska snabbt och det tar i storleksordningen 15-30 minuter från första intag tills man uppnått berusning.

Etanolen filteras inte ut av kroppen utan förbränns i kroppens metabolism. Till 95% sker den i levern. Medan förbränningen pågår blockeras andra viktiga uppgifter för levern.

Etanol i sig är inte speciellt giftigt. Man kan fortfarande vara levande med en halv procent etanol i blodomloppet. Problemet är att kroppens förbränning av alkohol producerar ämnen som är mycket giftiga. Med ett måttligt intag av alkohol hinner levern oskadliggöra dessa utan att själv ta skada. Med ett stort intag överbelastas systemet och förbränninsgprodukterna skadar cellstrukturer i hela kroppen. Värst utsatta är lever och njurar, som har till uppgift att oskadlggöra och filtrera bort de skadliga ämnena.

Vad som är dödlig dos av alkohol är därför mycket svårt att säga. Det beror nämligen på vad man har ätit, vilken kropssammansättning man har och hur snabb metabolism man har. Vissa delar av befolkningen har utvecklat en högre tolerans mot alkohol och vad som är dödlig dos kan variera mycket. Som tumregel så kan vi säga att om normaldos är 25 g så är dödlig dos c:a 20 gånger högre, d.v.s 500 g. Det är mycket mindre än för de flesta andra droger, där dödlig dos ligger i området 50-100 gånger normaldos.

Positiva effekter

Alkohol har en lugnande verkan och reducerar personens hämningar. Den höjer även självförtroendet. Den kan också skapa en tillfällig känsla av lycka. I högre doser fungerar den smärtstillande och sänker medvetandegraden.

Vid en måttlig alkoholkonsumtion har alkohol en rad positiva fysiologiska effekter. Minskad risk för små infarkter i hjärnan, minskad risk för njur- och gallsten, minskad risk för diabetes, högre mineraldensitet i benstommen, minskad risk att utveckla reumatism och minskad risk för blodproppar är bara några. Minskad risk för reumatism och njur- och gallstenar kvarstår även vid hög konsumtion.

Till alkoholens positiva effekter hör även dess desinficerande egenskaper. Att blanda dricksvattnet med sprit var t.ex. nödvändigt för att man skulle överleva långresor till sjöss, innan man hittade andra sätt att hålla färskvattnet drickbart.

Alkohol är mycket lösligt i såväl vatten som fett. Det gör den till en extremt bra bärare för smak- och doftämnen. Öl, vin och spritdrycker konsumeras lika mycket för sina smaksensationer som för berusningseffekten. T.ex. har estrar en mycket högre löslighet i alkohol än i vatten. Parfym innehåller alkohol som bärare för de doftämnen som ingår i parfymen.

Negativa effekter

Till alkoholens negativa effekter hör att den sänker reaktionsförmågan och omdömet. Även små doser gör mätbar skillnad och vid stora doser blir effekten mycket tydlig. Stora doser kan leda till kräkningar och medvetslöshet. Efterverkningar efter större alkoholintag i form av huvudvärk, illamående och nedstämdhet är mycket vanliga.

De fysiologiska negativa effekterna av stor alkoholkonsumtion är många. Cancer i mun och svalg, hjärtbesvär, skrumplever, skador på magens slemhinnor och blodbrist är bara några i floran. De psykiska skadeverkningarna är också många med depressioner, hallucinationer, sömnstörningar och ångest som några exempel. För storkonsumenter är alkohol en av de värsta droger vi har.

Beroende

Alkohol är starkt beroendeframkallande hos somliga individer, medan den inte skapar beroende hos andra. Det finns en stark ärflig faktor för beroende, men det finns också sociala samband som ökar tendensen till beroende. Vi kan dela in mänskligheten i 4 grupper avseende deras förhållande till alkohol.

  1. De som inte nyttjar alkohol
  2. De som är måttlighetsbrukare
  3. De som överkonsumerar
  4. Missbrukare
Gruppen rena missbrukare, personer som helt försakar familj, hälsa och arbete, för alkoholen är ganska liten. Gruppen överkonsumenter är ganska stor. I Sverige konsumerar c:a 90% av den vuxna befolkningen alkohol och av dessa har var 10:e en problematisk konsumtion. Överkonsumtion och missbruk förekommer i alla samhällsklasser, men den sociala utslagningen är större i de lägre samhällsklasserna.

Reglering

Alkohol är en tillåten drog i de flesta länder i världen, men är samtidigt ganska hårt reglerad. I Sverige har vi ett statligt monopol på försäljning till allmänheten och en reglering av utskänkningstillstånd för restauranger. Det är förbjudet att destillera spritdrycker utan särskilt tillstånd och jäsning av alkoholhaltiga drycker får endast ske utifrån vissa bestämda råvaror.

Vissa religioner, som Islam och Mormonkyrkan, förbjuder bruket av alkohol. Förtäring i smyg är vanligt bland utövare av båda religionerna. I vissa länder, där Islam är statsbärande religion, är det förbjudet att framställa, handla med, inneha och förtära alkohol. Saudiarabien är det främsta exemplet på sådana länder.

Historisk har det skett flera experiment med att försöka förbjuda eller reglera konsumtionen av alkohol. I Sverige sade en folkomröstning nej till förbud 1922. Vi hade då haft ransonering av rusdrycker med motbokssystemet sedan 1914/1917. Motbokssystemet upphörde 1955.

Ingen beskrivning av alkoholens historia är komplett utan förbudstiden i USA. Totalförbud mot alkohol infördes 1920, efter att ett tillägg införts i den amerikanska konstitutionen. Initialt sjönk alkoholkonsumtionen till 30% av vad den hade varit innan förbudet, men efter bara ett par år var man uppe i en högre konsumtion än innan förbudet. Smuggling, hembränning och lönnkrogar var mycket vanligt förekommande. Hanteringen av illegal alkohol gav enorma inkomster till den organiserade brottsligheten, med maffian i spetsen. De har än idag ett stort inflytande i USA som ä baserat i de förmögenheter och strukturer som byggdes upp under förbudstiden.

Förbudet upphävdes, med ytterligare ett tillägg till konstitutionen 1933, efter nästan 14 år av totalförbud mot alkohol. Ingenting i samhället hade blivit bättre av förbudet och massor av saker hade blivit sämre. Fängelserna blev fullare, polisen fick starkare befogenheter att göra husrannaskan och gripa in i människors liv, säkerheten i vissa områden blev sämre när gäng gjorde upp om kontroll.

Det är precis samma sak som händer idag, med nolltolerans mot narkotika. Det är mycket sannolikte (men inte helt säkert) att narkotikaförbudet har samma effekter som USA:s alkoholförbud. Högre konsumtion och ett starkt gynnande av kriminella organisationer. Mer om det i senare aktiklar.

Tidgare artiklar

Tidigare artiklar i den här serien hittar du här:

I nästa episod ger vi oss på den första illegala drogen, GHB.

Leave a Reply