Flickus flackus flum

Jacobs tankar om och med kvalitet

Archive for March 2013

Droger i samhället - del 6 - Cannabis

written by jacob, on Apr 1, 2013 12:28:00 AM.

Kemi

Cannabis innehåller Tetrahydrocannabinol (THC) som viktigaste molekyl, men det finns ett 60-tal olika cannabinoider som samverkar med THC för att ge en psykoaktiv effekt. Samverkan är komplex och olika koncentrationer av THC och cannabinoider ger väldigt olika effekt. Gemensamt för molekylerna är att de är stora och att de är lösliga i fett men inte i vatten.

THC och andra cannabinoider binder till speciella cannabisreceptorer i flera olika celltyper i kroppen, bland annat i hjärnan. Detta i sin tur leder till en lång kedja av metaboliska processer, som i slutänden ger en påverkan på sinnestillståndet. Många av cannabinoiderna är inte psykoaktiva i sig själva, men modererar verkan av THC så att drogen t.ex. kan verka antingen uppiggade eller tröttande.

Källa

Kroppen har en liten egen produktion av cannabinoider, men den är inte tillräcklig för att skapa någon form av drogliknande påverkan.

Det är i stället knoppar, blomställningar, trikomer och frökapslar från Cannabis Sativa och Cannabis Indica som är källan till drogen. (Trikomer är en speciell utväxt på plantan som har som uppgift att skydda växten mot insektsangrepp. Den har extra hög koncentration av de aktiva substanserna.) De är växter ur hampfamiljen och växer ursprungligen i södra och sydöstra Asien. Jag har själv sett den växa vilt i vägrenen i en större stad i Kashmir. Cannabis odlas legalt och illegalt för husbehov och i kommersiell skala över hela världen.

Aktiva substanser finns även i andra växtdelar, men i mycket lägre koncentrationer. Det finns även andra hampvarianter som har låga koncentrationer av THC. Vissa av dessa har genom urval framodlats till att ha mycket låga koncentrationer av THC, för att de ska kunna odlas industriellt i länder som har förbud mot odling av Cannabis.

En beredning av torkade blomställningar kallas vanligen marijuana. Torkade och pressade blomknoppar och trikomer ger en kåda med mycket växdelar i. Det är vad som kallas hasch. Det går även att utvinna hascholja, vilket man vanligen gör ur frökapslar, trikomer eller möjligen blomknoppar. Hascholjan är trögflytande eller en fast kåda som är mörkbrun eller svart.

Cannabis Indica har mycket högre koncentration av cannabidolen CBD i förhållande till THC, än vad Cannabis Sativa har. Indica ger därför mer trötthet och sänker ångest och oro. Den nyttjas därför ofta som nattdrog vid medicinsk behandling med cannabis. Sativa är mer uppiggande och nyttjas som dagdrog.

Dosering

En cigarett med cannabis behöver leverera någonstans mellan 0,2 och 4,4 mg THC för att ge ett behagligt rus. För att göra det behöver cigaretten innehålla mellan 2 och 45 mg THC. Beroedne på beredningsform behövs det mellan 10 mg och 1 g substans för att leverera en dos. Det är ett mycket stort spann, där det är lätt att få en större dos än vad man tänkt sig.

Det är tack och lov ett mindre problem än vad man kan tro, för det är i princip inte möjligt att uppnå en dödlig dos av THC, om man inte intar det i ren form.

Cannabis röks vanligen, men går också att förånga och inhalera, eller att konsumera i mat - t.ex. hash brownies. Vid rökning och förångning inträffar ruset inom någon minut. Vid förtäring tar det normalt en halvtimme innan ruseffekten börjar.

Positiva effekter

THC i kombination med andra cannabinoider ger avslappning, lyckokänslor, och förändrade upplevelser av människor och kulturyttringar. Man känner starkare samhörighet med de personer man för närvarade umgås med och man upplever ofta konst och musik på ett intensivare sätt. Ruset varar många timmar, med höjdpunkten c:a 2 timmar efter intag. Man upplever sig själv som berusad i c:a 12 timmar.

För medicinsk behandling har Cannabis en positiv påverkan på en lång rad sjukdomstillstånd. THC har en smärtdämpande och ångestdämpande effekt som lämpar sig mycket väl för vissa cancerpatienter. Cannabis Sativa stimulerar dessutom aptiten, vilket höjer livskvalitet och ökar livslängden hos patienter med cancer och AIDS. Cannabis har även tillväxthämmande effekter på bröstcancertumörer och hjärntumörer. Det finns även djurförsök som visar på positiva effekter mot Alzheimers.

De medicinska tillämpningarna av Cannabis har hämmats av att det inte är en isolerbar substans som levererar effekten och det faktum att cannabisbruk är förbjudet i stora delar av världen.

Negativa effekter

Den viktigaste negativa effekten på kort sikt är att man får sämre minne, sämre kognitiv förmåga och kraftigt försämrad reaktionsförmåga medan ruset pågår. Man är påverkad upp till 24 timmar, även om man själv anser sig vara över ruset efter 12 timmar.

Det finns många motstridiga uppgifter om skadeverkningarna från Cannabis. Det finns ett visst samband mellan psykisk sjukdom och cannabisbruk, men det har inte gått att fastställa ett orsakssamband. Nyttjar man Cannabis för att man är psykiskt sjuk, eller blir man psykiskt sjuk av att nyttja Cannabis?

Det finns undersökningar som visar att högstadieelever som brukar Cannabis blir dumma i huvudet och får sämre korttidsminne och sämre inlärningsförmåga. Samtidigt så har man gjort undersökningar på universitetselever, där cannabisbrukare har presterat bättre än sina klasskamrater.

Man kan med ganska god säkerhet säga att Cannabisbruk medan man växer har en permanent negativ inverkan på minne och intelligens, och man har konstaterat att foster får liknande skador om modern använder Cannabis under graviditeten. Troligen även under amningsperioden.

Eftersom cannabinoiderna är fettlösliga så lagras de i kroppens fettvävnad. Det tar c:a 6 månader efter en period med cannabisbruk innan kroppen är helt kvitt substanserna. Det ger en långtidspåverkan på tillväxtprocesserna i hjärnan som är av skadlig art.

Beroende

Cannabis saknar fysiologiskt beroendeframkallande effekter och ett beroende ligger därför på det mentala planet. Det finns ett starkt samband mellan konsumtion av Cannabis bland ungdomar och ungdomsarbetslöshet i Sverige.

Det finns en teori om att Cannabis skulle fungera som gateway-drog till tyngre droger, men det finns inga vetenskapliga belägg för det. Man kan i och för sig konstatera att de som använder tyngre droger ofta har använt Cannabis först, men det säger ingenting om orsakssambanden. Många droganvändare söker en lösning på problemet att de inte är lyckliga, och om Cannabis inte ger önskad effekt söker man vidare.

Däremot finns det ett starkt samband mellan nikotinberoende och hasch. Eftersom hasch och hascholja är koncentrerade produkter blandar de flesta ut dem med tobak för att kunna röka preparatet. Rökningen av tobak är, som vi har sett i ett tidigare inlägg, mycket beroendeframkallande.

Reglering

Cannabis är narkotikaklassat i Sverige och de flesta andra länder i världen. I Kalifornien, Washington och Vermont i USA kan man få Cannabis utskrivet på recept och i Colorado kan man sedan en folkomröstning 2012 köpa Cannabis legalt i specialiserade butiker. I Nederländerna kan man legalt bruka Cannabis i speciella Coffee Shops och i Portugal är Cannabis och andra narkotikaklassade preparat legala att inneha för eget bruk.

Politisk åsikt

Cannabis är måttligt skadligt och bör regleras på samma sätt som alkohol och tobak. Försäljning bör ske av väl kontrollerade preparat genom ett statligt monopol. Preparaten bör vara gjorda för inhalation eller förtäring, för att undvika bronkit och andra skador som förknippas med rökning av Cannabis. Det ska vara förbjudet att röka på allmän plats och bilkörning inom 24 timmar efter intagande ska också vara förbjudet. Reklam för preparat ska inte få förekomma. Information om skadeverkningar och propaganda likt den mot alkohol och tobak bör bedrivas.

Med en sådan policy skulle vi dra bort en stor inkomstkälla för kriminella organisationer i Sverige. De omsätter idag miljarder enbart på handeln med Cannabis, och de redovisar inte någon moms till Skatteverket.

Vi skulle dessutom kunna använda polisresurser som idag går till att jaga narkotikaanvändare till mer vettiga arbetsuppgifter.

Erfarenheter från Nederländerna och Portugal visar inte på någon signifikant ökning av cannabisbruk vid en legalisering, men även med en måttlig ökning så anser jag att de sociala vinsterna av en avkriminalisering motiverar en lagändring.

Tidgare artiklar

Tidigare artiklar i den här serien hittar du här:

I nästa episod ger vi oss på amfetamin.

Edit: Fixat ett antal stavfel.

Droger i samhället - del 5 - GHB

written by jacob, on Mar 26, 2013 12:51:00 AM.

Kemi

GHB är en förkortning för gammahydroxibutyrat. Det är en liten och enkel molekyl som naturligt förekommer i metabolismen i alla kroppens celler. Kroppen producerar GHB om man förtär GBL (gammabutyrolakton) eller BD (1,4 butandiol). Det går dessutom att framställa GHB på ett antal kemiska reaktionsvägar. GHB med släktingar är mycket lätt lösliga i vatten.

Källa

GHB förekommer i mycket låga koncentrationer i all muskelvävnad och det går inte att praktiskt utvinna ämnet ur naturprodukter. Däremot är GBL och BD mycket vanligt förekommande ämnen i industriella processer och industriella produkter. GBL förekommer bland annat i vissa sorters flytande tvål och som lösningsmedel i borttagningsvätska för nagellack. BD är basen för en stor uppsättning ämnen som används vid framställning av syntetiska material. Att framställa GHB, GBL eller BD är enkelt och kräver inte mycket i form av kemikunskaper. Att göra det med precision och till förutsägbar styrka är betydligt mer krävande.

Dosering

I mycket små doser, typiskt i storleksordningen 100 mg/dygn, stimulerar GHB förbränning i musklerna och fungerar muskelbyggande. Effekten är ganska liten, men GHB användes av kroppsbyggare innan det blev en innedrog. Doser som är aningen högre är blodtryckssänkande och kan ge tillfälliga minnesluckor. I intervallet 1-5 g kan GHB ge en stark känsla av eufori och har en påverkan som på många sätt liknar alkohol.

Vid doser i intervallet 5-15 g faller man normalt i sömn, som kan vara mycket djup. Doser över 15 g kan vara dödliga. Det är bara 3 gånger högsta normaldosen!

Vid höga doser blir man medvetslös. Hjärtrytmen sänks, man kan få andningsstillestånd, kramper, kräkningar. Effekterna förvärras i kombination med alkohol. Akuta förgiftningar kan kräva respirator, kramplösande medlel och behandling med en temporär intravenös pacemaker. Om man överlever krisen kan man ofta bara några timmar senare lämna sjukhuset utan komplikationer.

GHB är i sin mest koncentrerade form ett vitt pulver. Normalt konsumeras drogen i vätskeform, där drogen är mer eller mindre utspädd. Det finns inga enkla analysmetoder och styrkan på det preparat man intar kan variera med en faktor 100. Det är ett mycket besvärligt problem när dödlig dos är 3-15 gånger normaldos. Svenska sjukhus får varje år ta emot några hundra fall av GHB-förgiftning. Några få personer dör varje år på grund av överdosering.

Jämfört med GHB och GBL har BD en fördröjd effekt och leder till djupare sömn och medvetslöshet.

Positiva effekter

Som nämnts ovan kan GHB framkalla eufori inom ett snävt doseringsintervall. I små doser är drogen metabolismhöjande och muskelbyggande. I större doser fungerar GHB som en ersättning för alkohol, utan alkoholens bakrus. Sexuell lusta ökar och man känner sig mer avspänd. Sociala hämningar släpper.

Lågt pris och brist på bakrus är också faktorer som lockar ungdomar att använda GHB i stället för alkohol.

GHB används ibland som avvänjningsdrog för opiat-missbruk.

Negativa effekter

GHB har provats som anestesimedel, men man fann att medlet var allt för svårt att dosera i den extremt kontrollerade miljö som finns i en operationssal. Risken att dö av att bruka GHB i okänd koncentration är påtaglig.

Andra negativa faktorer har redan nämnts under dosering. Temporär minnesförlust, varierande blodtryck, sänkt hjärtfrekvens, trötthet, koma, andningsstillestånd, kramper och illamående är alla vanliga negativa effekter.

Beroende

GHB är måttligt beroendeframkallande både på det fysiologiska och det mentala planet. Det krävs ofta återkommande bruk under flera veckor för att man ska utveckla ett beroende. Eftersom det finns en fysiologisk komponent så är beroendet ganska starkt när det väl har byggts upp. Beroende missbrukare kan ta en dos på 10 g GHB upp till 4-5 gånger per dygn. Det är på flera plan jämförbart med grav alkoholism.

Reglering

GHB är sedan 2000 narkotiakklassat i Sverige. I många andra länder är medlet förbjdet som drog. I Sverige är även GBL och BD reglerade kemikalier. Det innebär att man måste ha tillstånd för att handskas med dem, men det finns många företag som har det. Det finns också syntesvägar så att man kan producera GHB från kemikalier som finns fritt tillgängliga i handeln.

Politisk åsikt

GHB är förbjudet för att det finns en stor risk för överdosering och risken för överdosering kommer främst ifrån att det inte finns väl kontrollerade doser att få tag på. D.v.s. förbudet ökar skaderisken betydligt. Att nyttja GBH under kontrollerade former är betydligt mindre farligt än att sniffa lim eller att äta blodförtunnande mediciner. I valet mellan att upplysa människor om positiva och negativa effekter av drogen, och vilka risker som finns eller att införa ett förbud som inte går att kontrollera speciellt väl, så har våra myndigheter gått på förbudslinjen.

Jag tror det är kontraproduktivt. Jag tror vi kan minska antalet akutfall med en informationspolicy och ett program för harm reduction. Vi bör informera ungdomar om att alkohol är ett mindre riskfyllt alternativ, med likartade positiva och negativa effekter.

Tidgare artiklar

Tidigare artiklar i den här serien hittar du här:

I nästa episod tar vi oss en titt på cannabis.

Droger i samhället - del 4 - alkohol

written by jacob, on Mar 17, 2013 2:21:07 PM.

Alkohol har en särställning bland rekreationsdroger. Människan har nyttjat alkohol i tiotusentals år. Så lång tid att vi har hunnit utvecklas genetiskt på grund av alkoholens inverkningar.

Kemi

Alkohol är egentligen ett samlingsnamn för en grupp organiska molekyler. Den minsta molekylen i serien heter metanol och är mycket giftig. Den är huvudbeståndsdelen i träsprit. Därnäst kommer etanol, som är svagt giftig för däggdjur och det som vi i dagligt tal kallar alkohol. Närmast större molekyler i serien kallas för propanol och butanol. De används tekniskt som lösningemedel, men kan också förekomma i spritdrycker. Det beror på att destilleringen har skett under dåligt kontrollerade temperaturförhållanden. De kallas då för finkeloljor. De högre alkoholerna är giftiga och påverkar kroppens metabolism av etanol så att man får fler skadliga biprodukter.

Det finns andra tekniska spritsorter, t.ex. isopropanol som är starkt fettlösande. De är alla giftiga i högre eller mindre grad.

Etanol-molekylen är alltså en liten molekyl som snabbt tas upp av kroppen och snabbt passerar blod-hjärn-barriären.

Källa

Nästan all alkohol för mänsklig konsumtion kommer från jäsning av enkla sockerarter. Jästsvampar bryter ned sockret till alkohol och koldioxid. Sockret som jästsvamparna använder kan komma från tidigare nedbrytning av kolhydrater, vilket innebär att det går att få alkohol ur såväl frukt, där sockret finns tillgängligt direkt, som ris, potatis och säd, där stärkelsen först måste brytas ned till socker. Det sker t.ex. genom att man gror och mältar sädeskornen.

Det finns en stor grupp bakterier som producerar alkohol när de bryter ned syror. Mängderna är mycket mindre än med jäst, men t.ex. finns det något som kallas malolaktisk fermentering viner. Bakterier omvandlar då äppelsyra till mjölksyra och producerar alkohol som en biprodukt.

Det går också att framställa alkohol på teknisk väg, med olja som råvara. Den används sedan i industriella processer och i konsumentprodukter som T-röd. Alkohol för mänsklig konsumtion kommer i princip aldrig från teknisk produktion.

Dosering

Alkohol har även här en särställning bland sinnespåverkande droger. Medan det krävs 1-2 mg nikotin för att uppnå önskad påverkan behövs det c:a 25 g alkohol. Det är en faktor 10 000 gånger mer. Det gör att det blir opraktiskt att inta alkohol i förångad form. Enda sättet att få i sig tillräcklig mängd är genom mag-tarmkanalen. Hur snabbt man blir påverkad begränsas därför av överföringsytan i mage och tarm. Lungorna har en överföringsyta som är stor som en fotbollsplan, medan mag-tarmkanalen har en överföringsyta som är mindre än en kvadratmeter. Eftersom etanolmolekylen är liten så sker överföringen ändå ganska snabbt och det tar i storleksordningen 15-30 minuter från första intag tills man uppnått berusning.

Etanolen filteras inte ut av kroppen utan förbränns i kroppens metabolism. Till 95% sker den i levern. Medan förbränningen pågår blockeras andra viktiga uppgifter för levern.

Etanol i sig är inte speciellt giftigt. Man kan fortfarande vara levande med en halv procent etanol i blodomloppet. Problemet är att kroppens förbränning av alkohol producerar ämnen som är mycket giftiga. Med ett måttligt intag av alkohol hinner levern oskadliggöra dessa utan att själv ta skada. Med ett stort intag överbelastas systemet och förbränninsgprodukterna skadar cellstrukturer i hela kroppen. Värst utsatta är lever och njurar, som har till uppgift att oskadlggöra och filtrera bort de skadliga ämnena.

Vad som är dödlig dos av alkohol är därför mycket svårt att säga. Det beror nämligen på vad man har ätit, vilken kropssammansättning man har och hur snabb metabolism man har. Vissa delar av befolkningen har utvecklat en högre tolerans mot alkohol och vad som är dödlig dos kan variera mycket. Som tumregel så kan vi säga att om normaldos är 25 g så är dödlig dos c:a 20 gånger högre, d.v.s 500 g. Det är mycket mindre än för de flesta andra droger, där dödlig dos ligger i området 50-100 gånger normaldos.

Positiva effekter

Alkohol har en lugnande verkan och reducerar personens hämningar. Den höjer även självförtroendet. Den kan också skapa en tillfällig känsla av lycka. I högre doser fungerar den smärtstillande och sänker medvetandegraden.

Vid en måttlig alkoholkonsumtion har alkohol en rad positiva fysiologiska effekter. Minskad risk för små infarkter i hjärnan, minskad risk för njur- och gallsten, minskad risk för diabetes, högre mineraldensitet i benstommen, minskad risk att utveckla reumatism och minskad risk för blodproppar är bara några. Minskad risk för reumatism och njur- och gallstenar kvarstår även vid hög konsumtion.

Till alkoholens positiva effekter hör även dess desinficerande egenskaper. Att blanda dricksvattnet med sprit var t.ex. nödvändigt för att man skulle överleva långresor till sjöss, innan man hittade andra sätt att hålla färskvattnet drickbart.

Alkohol är mycket lösligt i såväl vatten som fett. Det gör den till en extremt bra bärare för smak- och doftämnen. Öl, vin och spritdrycker konsumeras lika mycket för sina smaksensationer som för berusningseffekten. T.ex. har estrar en mycket högre löslighet i alkohol än i vatten. Parfym innehåller alkohol som bärare för de doftämnen som ingår i parfymen.

Negativa effekter

Till alkoholens negativa effekter hör att den sänker reaktionsförmågan och omdömet. Även små doser gör mätbar skillnad och vid stora doser blir effekten mycket tydlig. Stora doser kan leda till kräkningar och medvetslöshet. Efterverkningar efter större alkoholintag i form av huvudvärk, illamående och nedstämdhet är mycket vanliga.

De fysiologiska negativa effekterna av stor alkoholkonsumtion är många. Cancer i mun och svalg, hjärtbesvär, skrumplever, skador på magens slemhinnor och blodbrist är bara några i floran. De psykiska skadeverkningarna är också många med depressioner, hallucinationer, sömnstörningar och ångest som några exempel. För storkonsumenter är alkohol en av de värsta droger vi har.

Beroende

Alkohol är starkt beroendeframkallande hos somliga individer, medan den inte skapar beroende hos andra. Det finns en stark ärflig faktor för beroende, men det finns också sociala samband som ökar tendensen till beroende. Vi kan dela in mänskligheten i 4 grupper avseende deras förhållande till alkohol.

  1. De som inte nyttjar alkohol
  2. De som är måttlighetsbrukare
  3. De som överkonsumerar
  4. Missbrukare
Gruppen rena missbrukare, personer som helt försakar familj, hälsa och arbete, för alkoholen är ganska liten. Gruppen överkonsumenter är ganska stor. I Sverige konsumerar c:a 90% av den vuxna befolkningen alkohol och av dessa har var 10:e en problematisk konsumtion. Överkonsumtion och missbruk förekommer i alla samhällsklasser, men den sociala utslagningen är större i de lägre samhällsklasserna.

Reglering

Alkohol är en tillåten drog i de flesta länder i världen, men är samtidigt ganska hårt reglerad. I Sverige har vi ett statligt monopol på försäljning till allmänheten och en reglering av utskänkningstillstånd för restauranger. Det är förbjudet att destillera spritdrycker utan särskilt tillstånd och jäsning av alkoholhaltiga drycker får endast ske utifrån vissa bestämda råvaror.

Vissa religioner, som Islam och Mormonkyrkan, förbjuder bruket av alkohol. Förtäring i smyg är vanligt bland utövare av båda religionerna. I vissa länder, där Islam är statsbärande religion, är det förbjudet att framställa, handla med, inneha och förtära alkohol. Saudiarabien är det främsta exemplet på sådana länder.

Historisk har det skett flera experiment med att försöka förbjuda eller reglera konsumtionen av alkohol. I Sverige sade en folkomröstning nej till förbud 1922. Vi hade då haft ransonering av rusdrycker med motbokssystemet sedan 1914/1917. Motbokssystemet upphörde 1955.

Ingen beskrivning av alkoholens historia är komplett utan förbudstiden i USA. Totalförbud mot alkohol infördes 1920, efter att ett tillägg införts i den amerikanska konstitutionen. Initialt sjönk alkoholkonsumtionen till 30% av vad den hade varit innan förbudet, men efter bara ett par år var man uppe i en högre konsumtion än innan förbudet. Smuggling, hembränning och lönnkrogar var mycket vanligt förekommande. Hanteringen av illegal alkohol gav enorma inkomster till den organiserade brottsligheten, med maffian i spetsen. De har än idag ett stort inflytande i USA som ä baserat i de förmögenheter och strukturer som byggdes upp under förbudstiden.

Förbudet upphävdes, med ytterligare ett tillägg till konstitutionen 1933, efter nästan 14 år av totalförbud mot alkohol. Ingenting i samhället hade blivit bättre av förbudet och massor av saker hade blivit sämre. Fängelserna blev fullare, polisen fick starkare befogenheter att göra husrannaskan och gripa in i människors liv, säkerheten i vissa områden blev sämre när gäng gjorde upp om kontroll.

Det är precis samma sak som händer idag, med nolltolerans mot narkotika. Det är mycket sannolikte (men inte helt säkert) att narkotikaförbudet har samma effekter som USA:s alkoholförbud. Högre konsumtion och ett starkt gynnande av kriminella organisationer. Mer om det i senare aktiklar.

Tidgare artiklar

Tidigare artiklar i den här serien hittar du här:

I nästa episod ger vi oss på den första illegala drogen, GHB.

Droger i samhället - del 3 - nikotin

written by jacob, on Mar 15, 2013 12:07:04 PM.

Kemi

Nikotin är en förhållandevis liten och förhållandevis vattenlöslig molekyl. Den passerar lätt blod-hjärn-barriären. den binder hårt till receptorer i hjärnan och får därför en stark långtidsverkan.

Källa

Nikotin kommer ifrån tobaksplantor som är en undergrupp till Solanaceae, en växtgrupp där bland annat Beladonna, potatis och tomater ingår. Plantans blad torkas och smaksätts eventuellt innan konsumtion. Beredning för konsumtion sker i form av cigarrer, piptobak, cigarretter, tuggtobak och snus. För nikotinavvänjning finns beredningar i form av inhalatorer för nikotin, tuggummi och nikotinplåster. Dessa skiljer sig betydligt från tobaksprodukterna, som innehåller andra aktiva substanser, som påverkar kroppen på olika sätt. Mer om det senare.

Dosering

En cigarrett tillför kroppen c:a 1-2 mg nikotin. En prilla snus ger ungefär samma mängd. Cigarrer kan leverera mycket mer, men röks normalt inte med halsbloss. Det blir därför svårt att fatstställa hur mycket nikotin man får i sig från en cigarr. Inhalatorer och plåster ger betydligt lägre nikotindoser, men används i gengäld under längre tid. Plåstret sitter på under stora delar av dygnet och användare av inhalatorer nyttjar dem ofta för att komma upp tillräcklig underhållsdos.

Nikotin når hjärnan på c:a 10 sekunder och halveringstiden efter intag är c:a 2 timmar.

Dödlig dos nikotin är c:a 50 mg, vilket motsvarar 25-50 cigaretter. Det är svårt men möjligt att ta livet av sig med nikotin, genom att använda flera metoder för administrering.

Positiva effekter

De sinnespåverkande effekterna av nikotin är breda men måttliga, sett på kort sikt. Man får en temporärt bättre inlärningseffekt om man försöker minnas saker, och hjärnans belöningssystem stimuleras. Den snabba kopplingen mellan nikotinintaget och belöningseffekten ger en stark konditionering att nikotinintag är bra. Nikotin ger brukaren en känsla av lugn, avslappning och mental skärpa.

Negativa effekter

Nikotin är pulshöjande och blodtryckshöjande. Det finns ett svagt samband mellan nikotin och cancer. Den huvudsakliga skadeverkningen är att nikotinet skapar obalanser i det neurologiska signalsystemet. Frigörandet av dopamin vid nikotinintag leder till att kroppens förmåga att producera dopamin vid andra tillfällen påverkas. Denna påverkan kan finnas kvar i upp till 6 månader och leder till depressioner under tiden.

Den viktigaste negativa effekten har egentligen inte med nikotinet att göra utan är knutet till sättet som nikotinet administreras. Att tända eld på en släkting till Beladonna och potatis för att sedan inhalera röken är rent vansinne. Plantor i allmänhet innehåller en stor mängd bioaktiva substanser och den här gruppen är extra känd för sina gifter. Värmen skapar dessutom en mängd föreningar och partiklar med kemiskt aktiva molekyler på ytan. En rökare kan därför räkna med en förlust av c:a 5 levnadsår och en betydligt sämre hälsa under en stor del av livet. I Sverige dör c:a 4000 människor i lungcancer varje år. Jag har haft 3 fall i min närhet där personen har haft 2 veckor att leva från diagnos till frånfälle. Det är inte mycket tid att ordna sina affärer och acceptera in egen död.

Andra konsumenter av tobaksprodukter förlorar i storleksordningen ett halvt år av sin livstid och har betydligt bättre hälsa under tiden.

Tobak har dessutom negativa milöeffekter. Dels när det gäller närmiljön kring rökare. De utsätter andra för passiv rökning och de lämnar ofta giftigt skräp i form av fimpar och aska efter sig. Dels när det gäller odling av tobak. Framställning i kommersiell skala utarmar jordar, kräver stora mängder konstgödsel och kräver besprutning med ett stort antal bekämpningmedel. Det sistnämnda är lite intressant, för nikotin är ett starkt bekämpningsmedel mot insekter och har funnits tillgängligt som kommersiell produkt. Tobaksplantan är nämligen känslig för ett stort antal nematoder, svampar, bakterier och virus.

Beroende

Nikotin är inte speciellt starkt beroendeframkallande i sig, men i kombination med Monoaminoxidashämmare (MAOI), som också finns i tobak får man en beroendeframkallande effekt som är i klass med kokain och heroin. MAOI har en depressionsreducerande effekt och har en kombinationspåverkan tillsammans med nikotinet. Det är därför som avvänjningsmedel som nikotinplåster fungerar relativt dåligt. Dels så får man inte hela drogeffekten ur plåstret, dels så har man en väldigt lång period då kroppen ropar efter mer tobak, för att kompensera för sin dåliga förmåga att producera dopamin. Det blir väldigt lätt att återfalla till tobakskonsumtion.

Mot bakgrund av tobakens skadeverkningar och hur hårt beroendeframkallande tobaksbruk är, så är det svårt att förstå EU:s attityd, där snus är helt förbjudet i nästan hela EU, medan tobak för rökning endast har måttliga begränsningar. Ur ett folkhäloperspektiv och ett nationalekonomiskt perspektiv vore det väldigt bra om dagens rökare gick över till snus. Det kan naturligtvis finnas en förhoppning om att alla rökare ska sluta och att inga ungdomar ska börja, men det känns som en oerhört naiv inställning. Människors beroendenivå är olika och de flesta av dem som kan sluta har redan gjort det.

Reglering

Tobaksprodukter är reglerade och beskattade i hela världen. Det finns regler för när och var man får röka och det finns regler för vem som får köpa tobak. Med regleringen och med informationskampanjer om hälsoeffekterna har många länder lyckats minska rökningen drastiskt. Vissa länder har satt ett datum långt in i framtiden då man avser att förbjuda tobak helt. Mot bakgrund av hur effektiva andra drogförbud har varit måste man ifrågasätta det kloka i dessa beslut. Fortsatt informationsarbete och hårdare restriktioner för rökning på offentlig plats borde ha bättre effekt än rena förbud. Det sista vi vill är att det ska vara coolt och rebelliskt att röka.

I nästa episod avslutar vi kollen på legala droger med en titt på alkohol.

Droger i samhället - del 2 - koffein

written by jacob, on Mar 14, 2013 12:41:00 PM.

Kemi

Koffein är en ganska liten, hyfsat vattenlöslig molekyl. Molekylstorlek och löslighet har stor påverkan på hur snabbt en drog får effekt och hur snabbt den försvinner ur kroppen. En liten molekyl har lätt för att passera blod-hjärn-barriären och en vattenlöslig molekyl finns inte kvar i kroppen speciellt länge. Den binder dessutom relativt löst till receptorer i hjärnan. Koffein är alltså snabbverkande och försvinner ur kroppen på ganska kort tid. Efter c:a 12 timmar har ett koffeinintag helt förbrukats.

Källa

Koffein produceras av vissa växter som ett skydd mot insektsangrepp och utvinns vanligen genom att man gör infusioner, d.v.s. man häller hett vatten på växtdelar. Eftersom koffeinmolekylen är vattenlöslig så hamnar drogen i vattnet och kan sedan drickas och absorberas av mag-tarmkanalen. Våra främsta koffeinkällor är kaffebusken och te-busken. Koffein förekommer också i mindre mängd i kakao. Koffein i raffinerad form används i tabletter och tillsätts till vissa läskedrycker, t.ex. Coca Cola och Red Bull.

Dosering

En kopp kaffe (15 cl) innehåller c:a 100-125 mg koffein. En kopp te kan ha en mycket varierande koffeinmängd, men ett riktmärke är 50 mg per kopp svart te. Coca Cola innehåller c:a 35 mg/33 cl burk. Red Bull ligger på 80 mg /25 cl burk. Koffeintabletter finns med styrka 100 och 200 mg/tablett.

Dödlig dos koffein motsvarar 100 koppar kaffe. Kom ihåg den siffran, för den är viktig i vårt fortsatta resonemang om droger. Eftersom koffein är snabbverkande så har man mycket svårt att komma upp i dödlig dos innan man får starka biverkningar i form av hjärtklappning, svettningar, oro, illamående och sömnstörningar.

Positiva effekter

Koffein är uppiggande och svagt metabolismhöjande. Hos många människor fördröjer den trötthet och förmåga att sova. Koffeinintag strax innan fysisk träning ger högre uthållighet i träningen.

Negativa effekter

Koffein är såväl fysiskt som mentalt beroendeframkallande. Det är också blodtryckshöjande, urindrivande och det försämrar finmotorik. Dessutom kan koffein skapa mental oro, speciellt vid höga doser under längre tid. Det sker en viss tillvänjning, där kroppen kräver högre doser för samma effekt, men denna är måttlig. Dygnsdosen för nya brukare ligger kring 300 mg och vanebrukare har sällan en dygnsdos som överskrider 1000 mg.

I sällsynta fall kan högre koffeindoser utlösa maniska episoder och psykoser.

Beroende

Det fysiska beroendet till koffein är starkt, men upphör snabbt. Det har åter igen med molekylens egenskaper att göra. Den är snabbverkande och försvinner snabbt ur systemet. En brukare som har byggt upp hög koffeintolerans får abstinensbesvär efter c:a 12 timmar och dessa besvär håller i sig i 2-5 dygn. Vanligaste besväret är skarp huvudvärk, men irritabilitet, hjärtklappning, svettningar och sömnsvårigheter är också vanligt förekommande.

Det mentala beroendet av koffein är mycket varierande, men i allmänhet ganska svagt. Den som vill sluta med koffein kan i allmänhet göra det genom att plåga sig igenom perioden med fysisk abstinens.

Reglering

Koffein är idag en oreglerad drog världen över. Det är framför allt svårigheten att konsumera en dödlig dos som gör att drogen är oreglerad. Vissa trossamfund, med mormonerna som framstående exempel, anser att koffein inte är acceptabel drog på grund av dess sinnespåverkande effekter. Historiskt har kaffe varit förbjudet i några olika länder under perioder. I Sverige hade vi 4 perioder med förbud mellan 1756 och 1823, framför allt av nationalekonomiska skäl. Det gav upphov till en del lönnkaféer, men framför allt så började man gå hem till varandra för att dricka kaffe. Smugglingen av kaffe var så omfattande att det aldrig uppstod någon direkt brist på kaffe.

I nästa episod tittar vi på ännu en legal drog - nikotin

Droger i samhället - del 1

written by jacob, on Mar 13, 2013 11:56:05 PM.

Det här är tänkt att bli en lite längre serie om droger och vad som är fel med svensk drogpolitik. Jag tänker göra en systematisk genomgång av alla de stora rekreationsdrogerna och diskutera dem en efter en. Vilka verkningar av drogen som brukare söker och vilka skadeverkningar som de utsätts för. Hur svårt eller lätt det är att bli beroende och hur svårt eller lätt det är att lämna beroendet.

De droger/klasser av droger jag ska behandla är:

  • Koffein
  • Nikotin
  • Alkohol
  • GHB
  • Cannabis
  • Amfetamin
  • Kokain
  • Heroin
Det finns en poäng med att ha både oreglerade, reglerade och förbjudna droger på listan. Genom att beskriva dem i liknande ordalag så blir de mer jämförbara. Det faktum att vissa av drogerna är olagliga demoniserar dem och gör ett rationellt samtal kring dem svårt.

Innan jag går in på ämnet ska jag tydligt deklarera vilken position jag kommer ifrån. Jag tror det är nödvändigt för att förstå mitt resonemang.

Jag ogillar starkt de flesta droger som är sinnesförändrande. Jag ogillar dem för egen del, därför att jag gillar min egen personlighet som den är och uppskattar den mindre under inverkan av psykoaktiva substanser. Jag ogillar de minnen jag har av mina sinnesintryck under inverkan av substanser. Det är en förvrängd bild av verkligheten som inte är min. Jag gillar verkligheten så som jag normalt ser den, med alla sina fel och brister. Verkligheten är vacker. Med droger är verkligheten sminkad och falsk - bara en fasad.

Jag ogillar när andra är drogade av liknande skäl. Deras personlighet förändras till det sämre, oavsett hur de själva upplever situationen. Drogerna används ofta som en flykt. Det kan finnas starka själ att fly, och jag ska inte döma dem som tar till droger. Jag behöver inte gilla deras droganvändning för det.

Själv så är jag måttlig brukare av alkohol. Jag är övertygad om att jag dricker alkohol för att den är smakbärare för fantastiska smaker. Jag uppskattar goda viner. Whisky, cognac, grappa eller calvados i liten kvantitet någon gång ibland. Sällan mer än en halv flaska vin på en kväll. Naturligtvis kan jag ha fel om bakgrunden till mitt vindrickande, men med tanke på att jag utan någion känsla av sug kan göra uppehåll i några veckor så känner jag mig rätt trygg.

Jag använder nästan inget koffein längre. Tidvis mitt intag varit så stort att jag har fått fysiska symptom (stark huvudvärk) vid avbrott i koffeintillförseln. koffein är en känd drog för mig.

Jag har provat att röka tobak i olika former en handfull gånger. När jag tjuvrökte cigarretter vid 9 års ålder tyckte jag det var så äckligt att jag lovade mig själv att aldrig börja röka. Jag rökte i och för sig en cigarr vid ett extra festligt tillfälle när jag var 23 år gammal, men det kändes egentligen ganska meningslöst. A fire in one end, a fool in the other and a piece of tobacco in between. Mina övriga tester med tobak var när jag var 8 år gammal och innefattade både snus och pipa. Jag var rätt driftig som barn.

Jag har ingen egen erfarenhet av cannabis, GHB, amfetamin eller kokain, även om jag har vänner, bekanta och kollegor som har varit brukare/missbrukare i olika grad.

Heroin har jag inte heller använt, men jag har gått på morfin under flera längre perioder i mitt liv. Det har varit i samband med olyckor och stora operationer. Vid ett tillfälle gick jag under 6 veckor på vad som betraktades som säker maxdos av ett oralt administrerat (dvs piller) morfinderivat. Jag hade en maxgräns på ett piller var 12:e timme och jag hämtade ut mina piller utan minsta förskjutning under hela 6-veckorsperioden. Det gjorde personalen orolig för att jag hade ett beroendeproblem, men vad som i verkligheten hände var att morfindosen gav mig en timmes nästan smärtfri sömn, c:a 30 minuter efter att jag hade tagit det. När smärtan sedan gick tillbaka hade jag inga problem att sluta. Jag ska göra en jämförelse mellan morfin och heroin när jag kommer till kapitlet om heroin.

Jag hoppas att jag på det här sättet har visat att:

  • Jag har inget eget intresse i en legalisering av droger. Jag nyttjar inte droger, förutom alkohol, i rekreationssyfte.
  • Jag helst ser att människor inte nyttjar droger. Jag vill förändra politiken så att färre människor börjar och att de som börjar tar så lite skada som möjligt.
  • Jag någorlunda begriper vad jag talar om. Jag utgår inte bara ifrån skrivet material utan jag har egen erfarenhet. Inte av missbruk, men av bruk. Konsekvenserna av missbruk har jag sett hos folk i min närhet.

Nästa del i serien kommer att diskutera koffein

Att kunna bli en gömd flykting är viktigt

written by jacob, on Mar 12, 2013 7:43:58 AM.

Filosofiskt är jag för en totalt fri rörlighet för alla människor mellan alla länder och platser i världen. Filosofiskt så är jag emot nationer som koncept, men… När det nu finns nationalstater så finns det ett behov av att reglera vem som får tillgång till en nations skydd. Vi kan inte lämna våra gränser helt öppna om vi vill bibehålla de sociala skyddsnät som vi har byggt upp. För många flyktingar som behöver stöd och hjälp gör att skattebasen inte räcker till. Det finns därför en prövning av flyktingstatus i Sverige och de flesta andra länder. Somliga människor har inte tillräckliga skäl för att få flyktingstatus. En del av dem åker tillbaka till sina hemländer, en del fortsätter till andra länder för att försöka bli mottagna där. Den senare vägen har blivit svårare, för det finns en överenskommelse inom EU att man ska få sin sak prövad bara en gång, i det land man först anlände till.

Tyvärr kan inte en byråkrati fatta rätt beslut i alla fall. Då och då begår man ganska grova misstag, vilket leder till att den som har fått avslag gömmer sig i Sverige.

Att leva som gömd flykting är ingen dans på rosor. Man saknar rättigheter på arbetsmarknaden och man har inte tillgång till a-kassa, försörjningsstöd, sjukpenning och andra sociala förmåner. Man kan inte hyra lägenhet eller köpa bostad. Man är rättslös om man blir lurad. Dessutom måste man sköta sig så att man inte blir kollad av polisen, för då riskerar man att bli utvisad.

För att man ska välja att gömma sig så måste alternativet vara mycket värre än att leva rättslös.

Därför så är det ganska få människor som väljer det alternativet. Gömda flyktingar är inget stort samhällsproblem. Möjligheten att gömma sig är en pusselbit i skapandet av ett mänskligt samhälle. Den som är gömd har i alla fall ett skydd för sin person. Skydd mot att bli fängslad, torterad, avrättad.

Att mot den bakgrunden starta en kampanj för att hitta gömda flyktingar är djupt omoraliskt. Systemet är inte trasigt, så det finns inget behov av att laga det. Människor som lever under hård press får ytterligare en sak att oroa sig för.

De partier som jag håller ansvariga för den omoraliska REVA-kampanjen är Alliansen, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Miljöpartiet verkar inte heller vara helt utan skuld. Det är bara Vänsterpartiet av riksdagspartierna som är utan skuld. Det parti som en gång i världen hade en falang av Stalin-kramare. Tiderna förändras.

Om man som jag anser att Vänsterpartiet står för en oansvarig ekonomisk politik, och inte vill rösta på ett parti som för en omoralisk flyktingolitik, då återstår bara partier utanför riksdagen. Det är inte en slump att Piratpartiet har haft en stark närvaro på demonstrationerna mot REVA. Varje medlemsmöte i Piratpartiet har haft en rad motioner om hur man ska kunna förbättra förhållandet för flyktingar. De har inte alltid varit verklighetsförankrade, men de visar på ett patos för människors lika värde. Det är en av de saker som gör att jag är Piratpartist.

Haxx är inte cynisk nog

written by jacob, on Mar 10, 2013 12:59:27 AM.

Haxx skriver om sina upplevelser av den så kallade demokratiska processen kring det han kallar cirkusen om porren i EU. Jag är inte lika oroad som Henrik, för jag är mer cynisk än vad han är. (Otroligt, men sant.)

Jag tror det finns företag med enorma mängder pengar som kommer att försvara porrens ställning i media. Jag vet inte hur det kommer att gå till, men försäljning av porr (och gratistittande) kommer att fortgå ostört, oavsett vad statsfeministerna genererar för lagstiftning. Det blir bara ytterligare en i mängden av lagar som kommer att ignoreras. Självklart kommer det att ytterligare urholka respekten för rättsväsendet och Lagen, men det är den väg som tongivande politiker har slagit in på sedan flera år tillbaka.

Som jag ser det så är målet med porrförslaget att få kontroll på internetleverantörerna. Att göra dem till censurens lydiga redskap. Det har kommit många försök i den riktningen, med IPRED. ACTA, three strikes och liknande. De har inte varit riktigt framgångsrika, så nu försöker samma lobbyister som tidigare att smyga in kontrollen under radarn.

Budbärarimmuniteten, som posten och telefonioperatörer åtnutjer är en grundval i ett demokratiskt samhälle. Internetoperatörer borde ha lika stark ställning, men deras isolering från vad deras kunder företar sig har redan naggats i kanten. Med det här förslaget så fräter man bort ytterligare ett stycke av den. Det är ett jättestort samhällsproblem, för den enda som ska utöva statsmaktens monopol på våld är Polisen. När vi tvingar andra att göra det så bygger vi en angivarkultur av klassisk stalinistisk modell. Ett öppet samhälle bygger på tilltro och tillit mellan människor. Om jag måste dölja mina förehavanden för min granne, min mataffär och min internetleverantör så lever jag en otrygg tillvaro. När som helst kan de skvallra på att jag inte sopsorterar som jag ska, köper för mycket choklad eller intresserar mig för mycket för bitcoin/bomber/Bilbo/bröst.

I ett oövervakat samhälle kommer det då och då att hända att galningar spränger bomber, kidnappar politiker eller skjuter sina skolkamrater. Det är dock extremt sällsynta händelser och jag är beredd att betala priset i form av ett och annat liv för friheten att inte vara övervakad. Övervakningen kostar nämligen ett stycke av varje människas liv, och sammantaget så är summan många gånger större än förlusten i form av vansinnesdåd.

Det här syftet med övervakning är vad politikerna i båda blocken använder för att motivera sin förändring av lagstiftningen, iför sig själva och inför sina väljare. Bakom står dock vinsintressen, som vill övervaka din kommunikation, så att du inte överför gratis något som de skulle kunna ta betalt för.

Däri ligger min cynism. Jag tror att alla initiativ i EU och nationellt, som påverkar internetleverantörer och övervakning av personlig kommunikation drivs av upphovsrättslobbyn och dess intressen. Det är en tes i sann Poppersk anda. Det räcker att någon kan presentera ett motexempel för att motbevisa tesen. Någon som antar utmaningen?