Flickus flackus flum

Jacobs tankar om och med kvalitet

Archive for November 2012

Fri programvara spar pengar i offentlig förvaltning

written by jacob, on Nov 27, 2012 12:36:00 AM.

Sedan 2008 har stadsförvaltningen i München använt sig av Linux och OpenOffice som kärna i sin IT-verksamhet. Planen var från början att flytta samtliga 14 000 arbetsplatser, men än så länge har man inte nått ända fram. I juni 2010 hade man flyttat över 3 000 arbetsplatser. Ett år senare var man uppe i 6 500 och idag ligger siffran på över 10 500.

På en förfrågan från gruppen “Freie Wähler”, som är partiobundna fulläktigeledamöter, har stadskansliet i München gjort en sammanställning av det ekonomiska utfallet av övergången. Deras slutsats är att systemkostnaden med det så kallade Limux-systemet har varit €24 miljoner, medan kostnaden för motsvarande Microsoftinstallation (med stadens normala rabatter) skulle ha varit €34 miljoner. En 30-procentig besparing. I systemkostnaderna har man räknat in utbildning, hårdvara, licenser, support, administration etc. Alla relevanta kostnader för att installera och driva systemet.

Översatt till svenska förhållanden skulle Stockholms stad kunna spara nästan lika mycket, för München och Stockholm är ungefär lika stora. Göteborg skulle kunna spara minst 10 miljoner kronor per år, troligen mer.

Besparingarna är bara den ena sidan av myntet. Öppenheten ger så många andra fördelar:

  • Man kan styr systemets vidareutveckling och beställa ny funktionalitet på en öppen marknad
  • Man kan undersöka systemet om man misstänker att det finns buggar eller spionkod i programvaran
  • Man kan ge medborgarna tillgång till programkod när de vill ta del av vad som görs i förvaltningen
  • Man får ett stabilare och mer tillförlitligt system enligt principen “Many eyeballs make all bugs shallow”
  • Om många offentliga institutioner använder samma fria programvara kan man få synergivinster. Idag tar den kommersiella aktören alla sådana vinster.
  • Kontrollen ligger hos myndigheten, inte hos leverantören

Byte till fri programvara i offentlig förvaltning bör vara en prioriterad fråga på alla nivåer i nästa val. Kommuner, landsting och statsförvaltningen ska byta till fri programvara av såväl demokratiskäl som för ren besparing av pengar.

Läs mer på h-online och den ursprungliga rapporten (på tyska).

70-regeln

written by jacob, on Nov 25, 2012 4:14:20 AM.

Geometrisk tillväxt, eller ränta-på-ränta är ett fantastiskt fenomen, som vi människor har rätt svårt att fatta. Däremot så har vi lätt för att begripa något som är dubbelt så mycket. Om jag har 5 äpplen så är 10 äpplen dubbelt så mycket.

Det finns en enkel tumregel som gör det väldigt enkelt att gå från räntesatser till “dubbelt så mycket”. Den bygger på talet 70.

Om jordens befolkning växer med 2,5% per år, hur länge dröjer det innan vi är dubbelt så många?

70/2,5 = 28 år

Om Sveriges befolkning krymper med 0,7% per år, hur länge dröjer det innan vi är hälften så många?

70/0,7 = 100 år

Om jag om 5 år vill ha dubbelt så mycket pengar som jag har nu, vilken årlig avkastning måste jag ha?

70/5 = 14%

Om priserna på bostäder har fördubblats på 6 år, hur hög har den genomsnittliga prisökningen varit?

70/6 = 11,7%/år

Det här är kunskaper som alla människor borde ha i sin verktygslåda. Vi kan nämligen göra ganska avancerade slutsatser med lite enkel huvudräkning. Vi vet t.ex. att Riksbanken strävar efter att hålla inflationen på 2%/år (penningvärdet minskar till hälften på 35 år). Om vi sätter ihop det med bostadspriserna så får vi 11,7% - 2% = 9,7% realvärdesökning per år. Om ökningen är konstant över tiden så får vi då en fördubbling av realvärdet på 70/9,7 % = 7,2 år. Om vi dessutom vet att boendekostnaden utgör över 30% av hushållens utgifter så kan vi dra slutsatsen att marknadspriset på bostäder inte ingår i underlaget för inflationsberäkning.

En ekonomisk rävsax

written by jacob, on Nov 25, 2012 3:33:31 AM.

Jag har länge intresserat mig för vad som styr ekonomisk utveckling och just nu lever vi i mycket intressanta tider. På det sätt som menas i den kinesiska förbannelsen må du leva i intressanta tider. Det är inte lätt att få ett grepp om varför det är så stora problem på olika håll i världen, men jag ska göra ett försök att förklara vad som är kärnan i krisen i Spanien, och vad som skulle kunna bli ett stort problem i Sverige.

Jag bor i en bostadsrättslägenhet som jag köpte för 6 år sedan. När jag köpte den så ägde jag 25% av lägenheten och banken ägde resten. Jag hade alltså betalat en fjärdedel av min lägenhet med egna pengar och lånat resten av banken. Idag så äger jag 65% av lägenheten. Dels så har jag amorterat av en del av lånet, dels så har lägenheten stigit i värde. Om jag sålde lägenheten idag så skulle jag kunna betala tillbaka mina lån och få en vinst, som jag sedan kunde använda för att köpa en ny lägenhet, alternativt ta med mig till Thailand och leva för under många år framöver. Jag utgör idag nästan ingen risk alls för min bank. Min lägenhet kan förlora 2/3 av sitt marknadspris och banken får ändå igen sina utlånade pengar.

Om jag däremot hade köpt min lägenhet för ett år sedan och lånat så mycket som banken då tillät så skulle jag äga någonstans mellan 0 och 10% av lägenheten, medan banken skulle äga nästan hela lägenheten. Att jag står som ägare på köpekontraktet innebär att det är jag som tar marknadsrisken, men banken har min lägenhet som pant för lånen jag har tagit, så vid minsta misstanke om att jag inte kan betala räntor och amortering, eller att panten inte täcker lånet, så kan jag bli tvingad att sälja.

Det här är inte något problem (för banken och för mig som köpare) om fastighetspriserna hela tiden ökar. Det har de gjort i Sverige sedan fastighetskraschen i början på 1990-talet. Ur ett annat perspektiv är prisökningen ett jätteproblem. Trots att räntorna fortfarande är väldigt låga så går en större andel av våra inkomster till räntebetalningar. Pengar som går till feta löner och stora aktieutdelningar i finanssektorn. Dessutom så äger bankerna en allt större del av allt som finns att äga i samhället.

Det är här som kärnan i problemet ligger. Varje år så flyttar c:a 12% av alla svenskar. De flesta skaffar sig en ny bostad som ligger på gränsen av vad de ekonomiskt klarar av att ha. Villor, bostadsrätter och fritidshus belånas så högt som banken tillåter. Med de låga räntorna som vi har idag så blir månadskostnaden ganska låg, så nästan ingen känner osäkerhet inför belåningen. Därför så är en mycket stor del av bostadsbeståndet belånat till över 80% av nuvarande marknadsvärde.

Om marknadsvärdet faller med mer än 20% så så blir alltså bostadsägaren skyldig mer pengar än vad lägenheten är värd. Om banken har is i magen så blundar man för detta så länge som räntor och amorteringar betalas, men man kan lika gärna kräva att bostaden säljs. Banken får tillbaka en del av sina pengar och ägaren sitter med en restskuld som ofta kan motsvara flera årslöner.

Det finns några faktorer som kan utlösa kraftiga prisfall på bostadsmarknaden. En är att det blir lågkonjunktur, med arbetslöshet och allmän osäkerhet. Om jag inte är säker på att få behålla jobbet så satsar jag inte på att köpa en ny bostad. En annan är att räntorna höjs. Det är något som i huvudsak styrs av Riksbanken, med hänsyn till inflation och konjunkturindikatorer. Höjda matpriser (på grund av torka i världen), eller kraftiga höjningar av oljepriset, skulle vara inflationsdrivande och innebära räntehöjningar, oavsett om vi har hög arbetslöshet eller inte. Valutakurser och kriser i andra länder kan också vara utlösande faktorer för en omvärdering av fastighetsmarknaden. Det är till och med så att vi en dag kan ha ett kollektivt uppvaknande då vi inser att priserna har skenat iväg på ett ohållbart sätt. Priserna kan då falla med 50% eller mer på bara några veckor. En bubbla spricker inte långsamt. Det går oerhört fort och den som sitter med för hög belåning ahr ingen chans att kliva av medan fallet pågår.

Det är illa nog att den enskilde låntagaren råkar illa ut, men när allt för många låntagare hamnar i knipa så börjar banken förlora mycket pengar. De pengar som en bank lånar ut kommer från 3 olika källor:

  • Bankens aktiekapital - ofta bara någon procent av alla utlånade pengar
  • Inlånade pengar - andra kunders besparingar - oftast 4-5% av alla utlånade pengar
  • Lån från Riksbanken och andra finansiella institutioner

Eftersom en mycket stor andel av en banks kapitalbindning är just lån med fastigheter som säkerhet så räcker det med några få procent dåliga lån för att banken inte lägre ska ha pengar nog för att betala tillbaka till sina långivare. I Spanien har fastighetspriserna fallit med c:a 50 procent sedan toppen. Sverige är risken för ett stort fall troligen ganska hög. Det beror på att belåningen i förhållande till hushållens inkomst och i förhållande till BNP ligger på nivåer som vi inte har sett sedan den stora depressionen på 1930-talet.

Att det blir en krasch är ingalunda säkert. Det pågår åtgärder för att förstärka bankernas soliditet. Det finns nya krav på egen kapitalinsats och på amortering. Det finns en medvetenhet om riskerna. Ökat bostadsbyggande kan också dämpa priserna, för en del av prisökningen beror på att det råder skriade brist på bostäder, främst i storstäderna.

Som spekulant på bostad så kan man dra sitt eget strå till stacken genom att vara mer försiktig. Inte betala rekordpris för någon bostad. Ställa högre krav på den egna ekonomins motståndskraft. Om du inte kan klara ett prisfall på 50% utan att gå i personlig konkurs ska du nog inte köpa bostad.

Ur Piratpartiets perspektiv är det här viktiga frågor. Ung Pirat har bostadspolitiska förslag som skulle underlätta byggande i storstäderna. Vi har ett ett sakpoltiskt program för att minska bankernas risktagande. Vi har en väljarkår där många är i början av sin bostadskarriär. De måste få rimliga förutsättningar för att skaffa sig och äga sitt eget boende. För det krävs en fungerande bostadsmarknad med långtidsstabila priser. I det här fallet så är det 40-talisterna som är generation gratis. De har bott gratis, eller till och med fått betalt för att bo. Det är inte grundvalen för en sund samhällsekonomi.

Att stänga ned fildelning minskar biografintäkterna

written by jacob, on Nov 25, 2012 1:04:08 AM.

I en undersökning som gjorts vid unversitetsinstitutioner i München och Köpenhamn visas att konsekvensen av att stänga ned Megaupload var att biografintäkterna totalt minskade. Det fanns en viss ökning för de mest populära filmerna, men totalt så gick alltså intäkterna ned.

Det här är ytterligare ett bevis för att fildelning är en viktig marknadsföringskanal för filmbolagen och att det krig de för mot sina kunder skadar dem.