Flickus flackus flum

Jacobs tankar om och med kvalitet

En biståndspolitik för Piratpartiet

written by jacob, on Feb 13, 2011 1:02:00 AM.

Under min uppväxt bodde jag under 3 år i Zambia. Min far jobbade för SIDA och var i det Zambiska Jordbruksministeriet “Farm Building Engineer”. På den tiden gick det 3 peroner på fältet på varje administratör på SIDA:s huvudkontor i Stockholm. Inräknat i personer på fältet var alla dem som jobbade på SIDA:s kontor i Lusaka. De var nästan lika många som samtliga övriga svenska biståndsarbetare i Zambia. Det gjorde att ungefär hälften av all SIDA-personal i början på 1970-talet var administratörer. Det gjorde att mer än hälften av biståndsbudgeten försvann innan den ens kom så långt som till ett försök att förbättra förhållandena i ett mottagarland.

Sedan gick stora delar bort för att de satsades på dödfödda prestigeprojekt. Min far var lyckligt lottad för han hade en tjänstemannapost mitt inne i ett ministerium och kunde i alla fall fungera som en mentor och kugge i en förvaltning. Värre var det för volontärer som skulle driva kooperativ och efter 2 månader satt med traktorer utan reservdelar eller ambitiös grupp människor som skulle bygga upp en lantbruksskola mitt ute i bushen. Inte ett spår av vad de arbetade med finns kvar idag. Zambia var ändå relativt bra, för pengarna gick inte direkt ner i ministrars fickor och det fanns på många håll en ambition att verkligen skapa förbättringar. De flesta svenska satsningar på den tiden var i ännu bedrövligare skick. De försämrade förutsättningarna för utveckling i mottagarländerna.

Zambia blev medan vi bodde där en enpartistat och i praktiken blev Kenneth Kaunda envåldshärskare under en ganska lång period. Det föranledde inte att Sverige drog bort sitt bistånd. Vi har en stolt tradition av att stötta diktaturer under den välmenande men felaktiga föreställningen att humanitärt bistånd går till människorna och inte ger något stöd till regimen. Problemet med att hjälpa folk under en förtryckarregim är att man genom hjälpen förlänger deras lidande. Eftersom hjälpbehovet i världen är bottenlöst så har man spenderat pengar som skulle kunna hjälpa någon annan på att stärka en auktoritär regim.

Nu är Zambia ett lyckligt undantag, för landet gick under 1990-talet igenom en inre revolt och har sedan dess varit en förhållandevis god demokrati. Trots det så har levnadsvillkoren i landet inte utvecklats nämnvärt sedan jag reste därifrån 1973.

Svensk biståndspolitik har utvecklats sedan 1970-talet. SIDA är en mer slimmad organisation. Insatserna fungerar bättre och är inte längre skadliga för mottagarländerna, men vi stödjer fortfarande diktaturer och vi sprider fortfarande pengarna på för många projekt och för många länder.

Mitt förslag till en biståndspolitik för Piratpartiet är att vi ska satsa pengar på färre länder och med andra bidragsgivare komma överens om vilket land som satsar på vilken mottagare. Det ska finnas en eller max två huvudmän för biståndet till varje mottagarland. Det gör att vi får mer effekt för insatta pengar. Sedan ska vi kräva att mottagarlandet uppfyller vissa minimikrav när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Det ska finnas ett flerpartisystem. Det ska hållas fria och rättvisa val. Det ska inte finnas politiska fångar i nämnvärd omfattning. Korruption ska vara begränsad. Vi ska i samtliga mottagarländer stödja utbyggnaden av en civil infrastruktur för kommunikation som har god redundans och som inte enkelt kan blockeras eller styras av staten. Bistånd ska framför allt användas som ett medel att stärka demokratier i tredje världen. Starka demokratier som ger sina medborgare frihet och välstånd är den mest effektiva vägen att skapa en bättre värld. Information når nämligen ända in i hjärtat av de mest repressiva diktaturer och väcker människors längtan efter frihet och bättre materiella förhållanden.

Medan övriga partier inte har drivit en sådan här politik tror jag inte att vi kommer att se mycket opposition mot den. Biståndsfrågor har fört en tynande tillvaro och det finns mycket utrymme för förnyelse.

Comments

  • vi har en diskution på forumet som har kommit fram till liknande ståndpunkter. Det skulle vara bra om du gick in och delade med dig av dina erfarenheter.

    https://forum.piratpartiet.se/showthread.php?t=32734&highlight=bist%E5nd

    mvh
    /Christoffer Willenfort

    Comment by christoffer — Feb 13, 2011 11:40:32 AM | # - re

  • Dexe har skrivit om E-bistånd, som du säkert finner intressant dexe.nu/2011/02/aktivt-e-bistand/

    Comment by Jimmy — Feb 13, 2011 8:30:24 PM | # - re

  • Precis som Jimmy skrev ovan har jag petat lite i biståndspolitiken, en biståndspolitik som på många sätt faller väl samman med Piratpartiets grundläggande åsikter. Alltså det fält vari Piratpartiet själva sagt att de vill röra sig.

    Jag blir dock lite oroad av dina tankar här. Du anser att det ska vara ett krav att ett land står upp för mänskliga fri- och rättigheter för att detta land ska tilldelas bistånd. Jag förstår grundprincipen, en allt för stor del av bistånden som delas ut idag försvinner in i administrationer och liknande. Men ditt resonemang imploderar när man ser till medborgarna och människorna bakom länderna. De repressiva länderna är oftast de med fattigast befolkning, det är där svälten är som mest utbredd. Du säger att om dessa människor får informationen om att det i deras demokratiska grannländer går mycket bättre så kommer de att resa sig mot sin diktator eller militärjunta? Med andra ord anser du att man ska ta bort allt stöd från de som har det värst, för att de ska få viljan att organisera sig och revoltera mot en militärmakt?

    Någonstans här blir jag lite illamående. Visst, det finns NGO:er som kan verka i områdena, men från vad du säger så ska även dessa rikta sitt bistånd enbart mot demokratier?

    För det första tror jag inte att PP bör vända sig åt en biståndspolitik riktigt än, det finns klart allvarligare problem för en så liten politisk kraft som PP att ägna sig åt. Och om man faktiskt ska göra det så bör man fokusera på områden där man som organisation faktiskt har något att bidra med, tekniskt kompetens och intresse. Så, läs gärna vad för förslag jag har givit om biståndspolitiken, för jag tror i ärlighetens namn att den är mer lämpad för Piratpartiet än ovan givna förslag. dexe.nu/2011/02/aktivt-e-bistand/

    Comment by Jacob Dexe — Feb 14, 2011 12:34:54 AM | # - re

    • Jacob,

      jag håller inte med om ditt resonemang. Det finns så många kandidater som uppfyller kraven på att vara någorlunda demokratiska att vi utan problem kan rikta vårt bistånd till dem under överskådlig tid. Behovet är enormt och att lägga resurser på repressiva diktaturer försämrar bara befolkningens chanser att komma ur sin misär.

      Comment by jacob — Feb 14, 2011 11:28:20 AM | # - re

      • Visst finns det länder som uppfyller kriterierna, men i ärlighetens namn är de inte så många av de som får vårat bistånd idag. Bistånd ser inte jag som en belöning för att ens stat sköter sig, jag ser biståndet som ett sätt att underlätta för de absolut fattigaste och mest utsatta människorna i världen. Kanske kan det komma in mer konkreta åtgärder i länder där det går bra, dels för att de är lättare att ha att göra med, dels för att de har potentialen att förvalta åtgärder.

        Men att lämna de fattigaste människorna i världen för att deras ledare förtrycker dem är väl ändå lite väl magstarkt?

        Comment by Jacob Dexe — Feb 14, 2011 11:06:05 PM | # - re

Leave a Reply