Flickus flackus flum

Jacobs tankar om och med kvalitet

Utbildningspolitik och den politiska konferensen

written by jacob, on Dec 1, 2011 2:16:00 AM.

I helgen ska Ung Pirat hålla politisk konferens i Norrköping. Jag har tyvärr inte tid att vara med, så jag tänkte göra några reflektioner som jag hoppas konferensen tar med i sina diskussioner.

Det är nu 35 år sedan jag gick ut gymnasiet. Det är faktiskt rätt lite som har hänt i de pedagogiska metoder som tillämpas sedan dess. Chockerande lite, faktiskt. Samhället i övrigt har nämligen förändrats drastiskt, och det har skett en enorm pedagogisk utveckling på flera andra håll. Jag var själv med genom militärens omvälvning från ensidiga drillövningar till varierad och problembaserad inlärning. Jag har arbetat med utveckling av programvara som anpassar sig till elevens förutsättningar och som avlastar läraren från det omöjliga kravet att undervisa på en nivå som passar den främsta och sista eleven samtidigt. Jag har läst rapporter från forskning som undersöker vad som händer i våra hjärnor när vi lär oss nya saker. Den visar tydligt att de pedagogiska metoder som vi använder idag inte är de bästa. Ändå framhärdar skolan i att undervisa på samma sätt som den alltid har gjort.

Fördokumentet talar en del om pedagogisk utveckling, och det är bra. Jag tycker att man skulle kunna fördjupa Piratpartiets politik på området ytterligare, genom att fokusera på att forbildning av lärare ska leda till att vetenskapligt grundad modern pedagogik sprids i skolorna.

En annan reflektion som jag har gjort är naturligtvis över vilka delar av min utbildning som har varit nyttiga, vilka som har varit bortkastade och vad som saknades. En sak som slår mig är hur enastående viktigt kvaliteten på mina lärare har varit. Trots att jag tidigt började läsa ganska avancerade ämnen på egen hand så var lärarinsatserna helt avgörande för mina framsteg i skolan. Jag har haft turen att ha några lysande lärare som skapade entusiasm i klassrummet. Jag har haft några medelmåttor och jag klarade mig ifrån en riktig katastrof i 6:e klass, genom att vi efter 6 veckor med den nya läraren flyttade utomlands. Mina klasskamrater hade inte samma tur och fick genomlida ett helvetiskt skolår.

Så, vad har varit nyttigt från grundskola och gymnasium? Faktiskt har det mesta varit lite smånyttigt, men det tog alldeles på tok för lång tid att gå igenom materialet. Det tragglades svensk historia i flera varv, och jag saknade väldigt mycket ett helhetsperspektiv. Man fick aldrig ett sammanhang mellan vad som hände i vetenskap, handel, konst, musik, regentlängder och krig. Allting delades upp i slutna avdelningar, ungefär som att se en stad genom att bara åka tunnelbana. Man får öar av kunskap runt tunnelbanestationerna, men har ingen aning om hur de hänger ihop.

Jag blir nästan gråtfärdig när jag tänker på hur mycket tid vi lade på att lära oss främmande språk, och hur lite det gav i resultat. Jag arbetar just nu med att utveckla verktyg och en pedagogisk metod för undervisning i främmande språk. Där jag lade över 800 timmar på franska, kan vi nå bättre resultat på 60. Den tid som blir över kan användas till så mycket annat.

Det som jag genom livet har saknat mest är en gedigen grundutbildning i hushållsekonomi. När jag gick ut gymnasiet visste jag inte vad en bostadsrätt var och vad man har för rättigheter och skyldigheter som bostadsrättsägare. Likadant med hyresrätt. Mina föräldrar bodde i villa, vilket gav mig en hum om hur det fungerade.fungerade. Skolan gav ingen inblick i hur man lånar pengar i banken och hur räntesättning fungerar. Stora beslut, där jag har gått på några ganska dyra nitar innan jag lärde mig. Skolan gav nästan ingen insikt i arbetsrätt och avtalsrätt. Det läste jag många år senare på Chalmers, och det har varit en av de allra nyttigaste kurser jag har läst.

Något som jag lärde mig först på Chalmers var vetenskaplig metod och källkritik. Tyvärr är det massor av människor som aldrig får den insikten, och det är en viktig faktor i att vårt samhälle är så eländigt som det är. I min skola löper vetenskaplig metod som en röd tråd från första klass genom hela grundskolan och gymnasiet. Alla vuxna människor bör som en ryggmärgsreflex kunna säga om ett påstående är falsifierbart, eller inte. Det är lika viktigt som att kunna läsa, skriva och räkna.

Något annat som jag anser att skolan ska ha som obligatoriskt ämne är programmering. Alla medborgare bör ha grundläggande kunskaper i programmering för att kunna lösa vardagsproblem, som t.ex. att skrapa webbsidor efter information man behöver. Det är en pedagogsikt viktig poäng att man lär sig att skapa sina egna verktyg och inte blir beroende av andras produkter. Jag förväntar mig inte att alla ska kunna producera avancerade program, men att kunna skriva ett enkelt tycker jag hör till allmänbildningen.

Det för mig över på den mer filosofiska sidan. En gång i tiden hade Socialdemokraterna ett uttalat folkbildningsideal. Arbetareklassen skulle läsa, utöva konst och musik, med mera, för att på ett jämställt sätt kunna delta i kuturliv och politiskt liv, samt ha en personlig glädje av sina kunskaper. De har övergivit den linjen för länge sedan och har blivit ett rent ekonomiskt intresseparti. Inget annat parti har axlat manteln. Jag anser att Piratpartiet ska driva en folkbildningslinje för alla samhällsklasser. Det minskar klyftorna i samhället och är basen för en jämnare ekonomisk fördelning. Konkret för skolan innebär det att den ska uppmuntra och värdesätta studier av ämnen som inte direkt har en praktisk, arbetsmarknadsinriktad tillämpning. Jag läste Psykologi och Filosofi på Gymnasiet, vilket har varit till stor glädje för mig, även om det inte har varit till någon direkt nytta i något av mina jobb. Det hade varit ännu bättre om kurserna inte hade varit omoderna redan då. Det blev för mycket Platon och för lite Russel, Popper och Sartre.

När jag tänker på det så påminns jag en stor pedagogisk brist i flera ämnen - ordningen man läser dem. När man börjar med Filosofi så är det ofelbart de gamla grekerna som står först på schemat. När man läser historia så börjar man med stenåldern. Det här är inte direkt aktuella och spännande ämnen (fast stenålder och vikingar var lite coolt). Så nya, friska hjärnor som törstar efter kunskap serveras det som är äldst i stället för det som har mest bäring på dagens samhälle. Ofta så segar utbildningen, så man kan bli serverad Gustav Vasa tre gånger, men missar 1800-talets historia helt.

Till sist så vill jag påminna om vad Richard Stallman sade på Gnutiken. Skolan ska uppfostra barn till att bli goda samhällsmedborgare. För att göra det måste den vara ett gott föredöme. Det kan man inte vara om det inte går att ta isär programvaran man använder för att se ut hur den ser ut inuti. Det kan man inte vara om man inte lär ut att det är rätt att dela med sig. Det kan man inte vara om man inte ger alla elever goda förutsättningar för att bygga kunskaper för livet.

Comments

  • Det var lite vad jag hade i tankarna, visste inte om det var “rätt” men det borde ju vara något som alla önskar. De enda glada minnen jag har är just från mina pedagogiska lärare, som faktiskt velat att jag utvecklas och det spelar ingen roll om jag är precis som systemet vill utan de hittar något som får mig att bli intresserad på ett djupare plan. Ungefär som de små individuella valen av livsstil man har även idag. Det fungerar sällan att rabbla glosor upp och ned och lära sig något permanent. Att gå i skola bör inte främst handla om att få ett högt betyg i ett ämne man glömmer dagen efter ett prov. Utan om en vilja att utvecklas och lära sig saker som är relevanta i det livet man sedan kommer att kastas ut i.

    Det är dessutom alldeles för få som har en aning om vad de vill bli när de går ut nian. Man får pröva för lite i skolan, vissa saker kanske man får höra om och man hör vad som är inne och inte. Men det gör ju absolut inte att man som person skulle passa i ett sådant yrke. Vill vi verkligen att vi ska fortsätta vara vilsna och ineffektiva, så som surtant på konsum som arbetat där sedan begynnelsen och är mer intresserad av att smyga ut och röka än att ta emot en kund.

    Jobbar man på konsum finns det också krav, kan du inte uppfylla en hel del av de kraven kommer du troligen inte heller att trivas där i längden. Folk som inte tivs mår ofta dåligt, är sjukskriven oftare och det är inte ovanligt att sådant påverkar allt annat i sitt liv.

    Efter 3år i gymnasiet och flera år i yrket har jag insett att: jag behövde ingen utbildning för att jobba i restaurang, alla troll hamnar ändå där och kvinnor får inte jobba på operakällarn. Servering är en kurs du sällan stöter på i vanliga restauranger, men jag är glad att jag gick utbildningen för oftast när jag kommer till ett jobb har de ingen koll vars bestick ska vara och vilket glas som är rätt. Jag trodde att allt skulle vara strikt och seriöst, att man fick dricks och att det allmänt var ett trevligt yrke. Det är fortfarande ett trevligt yrke, men jag kan prestera så mycket mer. Gick en Event utbildning i Åre, jisses vad bra jag är på att tänka och vilken innovatör jag är. I grundskolan var jag värdelös, i gymnasiet var jag bara konstig, I event lär man sig fort att gruppdynamik är viktigt, att alla tillför. Jag kan göra helt surrealistiska flumideer till realistiska. Får jag en fråga på en problem lösning hinner jag tänka ut 3olika möjliga resultat och välja den bästa lösningen att presentera, innan någon reflekterat på att jag har tänkt. Jag tänker naturligt från målet till starten istället för att stå och leta nästa steg.

    Men den personen var i de flesta ämnen helt värdelös, finns lärare som har berättat det för mig. Jag tror vi behöver se individen och utveckla den. Inte sätta den i en anstalt där den måste tänka som alla andra, för det hämmar deras utveckling som individ. Där är pedagogiken avgörande.

    Comment by Nathalie — Dec 1, 2011 3:56:56 AM | # - re

    • Jag tror du är ett typexempel på person som skolan inte klarar att anpassa sig till. Den hämmar kreativitet, för det stör ordningen och ställer väldigt höga krav på läraren. Skolan måste förändras så att lärarens roll inte blir lika avgörande för resultatet.

      Comment by jacob — Dec 1, 2011 2:52:54 PM | # - re

  • En fråga att fundera på och kanske framförallt fråga andra så att de sätter igång och funderar: Vilka blir det digitala samhällets trasproletariat?

    Comment by steelneck — Dec 1, 2011 1:30:47 PM | # - re

    • Det är en ganska enkel fråga. Det är analfabeterna och dyslektikerna. När all världens kunskap finns att läsa en sökning bort och när en stor del av det politiska samtalet sker genom bloggar så är det ett enormt handikapp att ha svårt att läsa och skriva.

      Du kan inte ens titta på Youtube-klipp utan att vara skrivkunnig. Du hittar inte fram till rätt material.

      Comment by jacob — Dec 1, 2011 2:56:37 PM | # - re

  • @jacob: Nu tror jag inte riktigt du förstod ordet “proletariat”, eller gör en annan abstraktion än mig, uppenbarligen måste frågan specifieras till den moderna (sedan industrialismen, typ. 1800-tal och framåt) betydelsen.

    Comment by steelneck — Dec 2, 2011 2:42:56 AM | # - re

  • Måste nog förtydliga mig än mer är jag rädd, ordet “proletär” framkallar en massa knävecksreaktioner hos folk. Under den industriella eran så var en proletärer de lönearbetande som inte hade någon kontroll över produktionsmedlen, alltså en stor del av befolkningen. Trasproletariat var dem längt ned i denna hierarki, folk som visst har jobb men ändå lever mer eller mindre ur hand i mun. Överför nu detta till ett digitalt samhälle där industrialismen får allt mindre betydelse. Jag omformulerar frågan till att inte använda det blockerande ordet. Vilka är det som inte kommer att ha kontroll över produktionsmedlen i det digitala samhället?

    Jag talar alltså inte om analfabeter i något land som ännu inte ens kommit fram till den industriellan fasen, utan om de ändå hyggligt stora folkmängder i de utvecklade länderna som både kan räkna, skriva, använder mobiltelefoner, skickar texmeddelnaden använder datorer osv.. Vanligt folk du ser i affären varenda dag, men som ändock står rätt långt ned. Du har delvis redan svarat på frågan i din bloggpost.

    Comment by steelneck — Dec 2, 2011 3:01:37 AM | # - re

    • Jag talar om analfabeter i Sverige och människor som är språkligt handikappade. Den digitala eran undanröjer kravet på att ha ett stort kapital för att starta och driva en verksamhet eller för att påverka i samhället. Det skapar en jättestor medelklass av människor med potential för att nyttja den digitala världen för sina ändamål. Det kommer att finnas en överklass som har realiserat den potentialen och ett trasproletariat som saknar alla förutsättningar för att nyttja den digitala revolutionen. De tre klasserna kan också rubriceras som producenter, konsumenter och uteslutna. De uteslutna är ingen liten grupp. Det rör sig om c:a 5% av befolkningen.

      Comment by jacob — Dec 4, 2011 3:59:07 PM | # - re

Leave a Reply