Flickus flackus flum

Jacobs tankar om och med kvalitet

Archive for December 2011

Avkriminalisering av droger fungerar

written by jacob, on Dec 22, 2011 1:34:17 AM.

Richard Branson bloggar om hur Portugal genom att avkriminalisera droger har minskt drogberoendet. Jag har tidigare argumenterat för att avkriminalisering av droger skulle minska samhällsproblemen i form av beroende och ekonomisk makt till krininella gäng. Jag har baserat detta på erfarenheter från Kanada och USA, och var inte medveten om att Portugal har haft en policy med avkriminalisering och behandlingsstöd. Som Richard Branson skriver så har man haft stor framgång, och har gått från att vara bland de länder inom EU med störst drogberoende och flest människor som prövat på till att ligga lägst. På köpet har antalet stölder minskat drastiskt.

Portugal är ett 10 år långt försök i full skala med enastående resultat. Sverige måste sluta sticka huvudet i sanden och börja driva en human narkotikapolitik som räddar människor från beroende och destruktiva livssituationer. Piratpartiet bör gå före och visa vägen.

Utlåtande från Legal Services om ACTA

written by jacob, on Dec 20, 2011 12:06:32 AM.

HAX bloggar kort om att hemligstämpeln på Legal Services utlåtande om ACTA-avtalet har hävts av JURI-utskottet. Det är bra och parlamentet lever i det här fallet upp till sin roll som medborgarnas organ för att skapa öppenhet i EU. Utlåtandet och diverse andra dokument kring det finns här. Det är i det näst sista dokumentet som själva utredningen av frågorna ligger.

Jag ska inte referera dokumentet här, utan nöjer mig att lämna några kommentarer om vad som står i dokumentet, vad som kan utläsas och vad som inte står.

  • EU har kompetens att fatta beslut om hela fördraget under förutsättning att man tillämpar paragraf 83(2) Treaty on the Functioning of the European Union (TFEU), men man måste då ta hänsyn till Storbrittanniens, Irlands och Danmarks fördragsundantag.
  • Kommissionen kan välja att endast ratificera den del av fördraget som inte innebär straffrättsliga konsekvenser och lämna de straffrättsliga delarna till de nationella parlamenten att besluta om. Det är vad kommissionen har valt att göra i det här fallet.
  • Man kan undra vad det får för konsekvenser för ACTA-avtalet att det i praktiken är 28 olika lagstiftande församlingar som ska besluta om det. Vad händer t.ex. om några nationella parlament förkastar den straffrättsliga delen?
  • Lika så kan man tycka att det kan uppstå bekymmer om EU beslutar sig för att frånträda avtalet, eller om ett land beslutar sig för att lämna EU.
  • Om parlamentet ratificerar ACTA-fördraget har det samma lagstiftande konsekvenser som att parlamentet fattar beslut om ett direktiv. Att det saknas gällande lagstiftning är inget hinder.
  • Här ligger pudelns kärna. Parlamentsledamöterna har inte haft den påverkansmöjlighet som ett direktiv hade givit det. Kommissionen har förhandlat om ACTA utan att ge parlamentet något inflytande över processen. Om parlamentet ska slippa bli överkört i framtiden bör man sätta ned foten nu och visa att det inte går att kortsluta den demokratiska processen och skapa lagar genom att i hemliga förhandlingar med tredje part bestämma hur de ska se ut.
  • ACTA-avtalet kommer att kräva ändring av befintlig lagstiftning, trots att kommissionen bedyrat att så inte är fallet.
  • TRIPS har precedens över ACTA. När de två står i konflikt med varandra gäller det som står i TRIPS.
  • Det här är en komplexitet som är riktigt oaptitlig. Dels för att det ger upphov till massor av tolkningsmöjligheter, vilket sänker rättssäkerheten och förutsägbarheten i i systemet. Dels för att det skapar en extremt komplex situation om vi skulle vilja frånträda eller omförhandla TRIPS. Det är inte ens säkert att det går utan att frånträda ACTA.
  • Parlamentet har rätt att från fall till fall besluta om att publicera hemliga dokument som tillställts det, efter hörande av den myndighet som skapat dokumentet. Dock har man att ta hänsyn till den regel, som kräver att sådana dokument som kan undergräva allmänhetens intresse vad avser internationella relationer, inte får publiceras.
  • Jag vill hävda att det är parlamentet som är högst beslutande organ för vad som är allmänhetens intresse. Parlamentet kan inte överträda denna paragraf.
  • Det här var en snabbanalys av dokumentet. Jag hoppas det är till hjälp för någon.

Filmen om ringen

written by jacob, on Dec 19, 2011 9:53:00 PM.

Anna Troberg påminner om att det är 10 år sedan den först filmen om Sagan om Ringen hade premiär. Hon länkar till Drömmarnas Berg där 20 personer berättar om sina upplevelser av filmen/erna. Det är kul läsning för en gammal Tolkienist som undertecknad och det väcker minnen.

Till skillnad från de flesta var jag nämligen djupt besviken på filmatiseringen av Sagan om Ringen. På vissa plan var det fantastiska filmer. Scenografin med ett uppbyggt Fylke och fenomenala bilder från Nya Zealändska landskap var djupt suggestiv och uppbyggnaden av filmerna bildmässigt var fantastisk. Som äventyrsfilm var den ganska bra - över normal Hollywoodstandard. Det fanns till och med element ur böckerna som var återgivna med en ovanlig trogenhet mot originalet. Så vad var det då som gjorde mig så djupt besviken?

Jo, Tolkiens saga handlar om mod. Den enskilda lilla människans mod att mot övermäktiga odds samla sig och att i alla lägen göra sitt bästa när det man älskar och tror på hotas. Den handlar om moralisk plikt och lojalitet - om det aktiva ställningstagandet som krävs för att vara en god person.

Det är något som helt saknas i filmerna. De är actionfilmer utan några djupare filosofiska ställningstaganden.

På det sättet liknar filmatiseringen väldigt mycket dagens samhälle. Det är en actionrulle med massor av avlyssning, hårdare straff, frihetsinskränkningar och onda företagsimperier som vill kontrollera världen. Ingen djupare eftertanke. Mest pengar ger mest makt och mest makt ger mest pengar.

Jag ser en parallell i mitt och andras engagemang i Piratpartiet med bokens idéer om att med mod och moraliska ställningstaganden arbeta för den frihet som vi älskar, i en tid då den är starkt hotad.

Heter det mepar eller meppar?

written by jacob, on Dec 6, 2011 4:04:19 PM.

Så har äntligen Amelia Andersdotter fått tillträda som EU-parlamentariker. Ett stort grattis till henne, hennes kanslichef Mattias Bjärnemalm och hela Piratpartiet. Det här innebär att vi får dubbelt så mycket resurser i Bryssel för att föra fram vår politik. Det innebär med största säkerhet en kassaförstärkning för att föra piratpolitik på hemmaplan.

Jag vill med det här inlägget uppmärksamma ett litet lyxproblem som har uppstått. Tidigare hade vi bara Christian Engström, vår MEP (Member of the European Parliament), och det var enkelt att skriva och uttala i singularis. Nu har vi två och vi måste prata om dem i pluralis. Traditionellt så sägs MEP med ett kort e och pluralisering med svenska språkregler bör därför vara med -ar som ändelse och ett kort e även i pluralformen. Det för oss över på skrivregler. Om om förkortningens uttal som ord inte ses som vedertagen mör det skrivas MEP:ar på svenska. Om den däremot kan anses vara del av vårt normala språkbruk, så ska ordet i sin helhet försvenskas. Då kan man inte stava det som mepar, för det är ett ord som ska uttalas med långt e. Det blir därför meppar.

Piratpartiet har nu två meppar i EU-parlamentet. Hurra!

ISP:erna slår tillbaka

written by jacob, on Dec 6, 2011 1:29:00 AM.

Upphovsrättsmaffians debattinlägg i SvD har kommenterats av många bloggare och Anna Trobergs svar har fått välförkänt uppmärksamhet. Nu svarar även ISP-branschen, och det är ett intressant svar.

Formuleringarna är mycket mer återhållna än Anna’s, men innehållet är ändå glasklart. Förutom de sedvanliga formuleringarna för branschföreträdare så finns det ett avsnitt som förtjänar extra uppmärksamhet: Vad vi alla bör fråga oss själva är om de nuvarande upphovsrättsliga modellerna verkligen fungerar i vårt digitala samhälle. Kan det vara så att konsumenterna har sett vad som är möjligt med digital kulturkonsumtion. Men att förutsättningarna för att ta fram nya, spännande tjänster som svarar mot detta kundbehov direkt motarbetas av nuvarande strukturer och praxis inom upphovsrätten?

Det här är signifikant, för det visar att internetleverantörerna har tröttnat på upphovsrättsindustrins divalater och är beredda att ta strid för sina och sina kunders rättigheter att bli lämnade ifred. Det finns gott hopp om att vi får en del av affärsvärlden att aktivt agera på vår sida. Det är ett viktigt steg på vägen att bli accepterad i de breda folklagren och ett lika viktigt steg mot reelt politiskt inflytande.

Det är visst ditt fel

written by jacob, on Dec 4, 2011 3:44:26 PM.

Magnihasa skriver om sociala strukturer och individuella rationella beslut som leder till irrationella resultat. Jag måste erkänna att jag inte håller med om hans slutsats att det är inte ditt fel. I hans exempel med bilköerna så är det så att du har fattat ett beslut om att bo på ett visst ställe, ett beslut om att ha bil och ett beslut om att köra bilen vid ett visst tillfälle. Du har fattat dessa utifrån din egen ekonomi, din egen bekvämlighet och dina egna ambitioner i livet. Du har inte tagit hänsyn till att världen inte är inrättad för dig, utan att det finns andra människor med ambitioner som är väldigt lika dina.

Din järnbur har uppstått på grund av att du inte tog nödvändiga hänsyn. På grund av att du inte använt de faktorer som står under din kontroll för att undvika det som du inte kan styra.

Fallet med bilkön är enkelt, för där finns det många handlingssätt som undviker att du hamnar i kön, men i verkliga livet så finns det naturligtvis situationer där du inte har något val, eller där du gjorde ett val vid en tidpunkt då du saknade möjlighet att förstå konsekvenserna. Min gränsdraging skiljer sig från Magnihasa’s. Jag vill kräva mycket mer av människor. Har ditt resonemang enbart baserat sig på vad som är rationellt för dig, så har du inte levt upp till mina krav.

Enligt min tes har den som röstade på alliansen i valet 2006 ett ansvar för utförsäkringen av svårt sjuka människor. Den som röstade på SD i senaste valet bär ett ansvar för försöken att utvisa dementa gamlingar och skilja dem från sina enda släktingar. De har gjort val, ibland utan att tänka på konsekvenserna och ibland genom att cyniskt betrakta människor som olika värda, beroende på deras ursprung.

Den som tar ansvar för sina beslut måste vara beredd att omvärdera dem, att svälja förtreten över att ha haft fel och handla rätt, i stället för att för sig själv och andra hävda att beslutet var bra, eller att skylla på någon annan.

Utbildningspolitik och den politiska konferensen

written by jacob, on Dec 1, 2011 2:16:00 AM.

I helgen ska Ung Pirat hålla politisk konferens i Norrköping. Jag har tyvärr inte tid att vara med, så jag tänkte göra några reflektioner som jag hoppas konferensen tar med i sina diskussioner.

Det är nu 35 år sedan jag gick ut gymnasiet. Det är faktiskt rätt lite som har hänt i de pedagogiska metoder som tillämpas sedan dess. Chockerande lite, faktiskt. Samhället i övrigt har nämligen förändrats drastiskt, och det har skett en enorm pedagogisk utveckling på flera andra håll. Jag var själv med genom militärens omvälvning från ensidiga drillövningar till varierad och problembaserad inlärning. Jag har arbetat med utveckling av programvara som anpassar sig till elevens förutsättningar och som avlastar läraren från det omöjliga kravet att undervisa på en nivå som passar den främsta och sista eleven samtidigt. Jag har läst rapporter från forskning som undersöker vad som händer i våra hjärnor när vi lär oss nya saker. Den visar tydligt att de pedagogiska metoder som vi använder idag inte är de bästa. Ändå framhärdar skolan i att undervisa på samma sätt som den alltid har gjort.

Fördokumentet talar en del om pedagogisk utveckling, och det är bra. Jag tycker att man skulle kunna fördjupa Piratpartiets politik på området ytterligare, genom att fokusera på att forbildning av lärare ska leda till att vetenskapligt grundad modern pedagogik sprids i skolorna.

En annan reflektion som jag har gjort är naturligtvis över vilka delar av min utbildning som har varit nyttiga, vilka som har varit bortkastade och vad som saknades. En sak som slår mig är hur enastående viktigt kvaliteten på mina lärare har varit. Trots att jag tidigt började läsa ganska avancerade ämnen på egen hand så var lärarinsatserna helt avgörande för mina framsteg i skolan. Jag har haft turen att ha några lysande lärare som skapade entusiasm i klassrummet. Jag har haft några medelmåttor och jag klarade mig ifrån en riktig katastrof i 6:e klass, genom att vi efter 6 veckor med den nya läraren flyttade utomlands. Mina klasskamrater hade inte samma tur och fick genomlida ett helvetiskt skolår.

Så, vad har varit nyttigt från grundskola och gymnasium? Faktiskt har det mesta varit lite smånyttigt, men det tog alldeles på tok för lång tid att gå igenom materialet. Det tragglades svensk historia i flera varv, och jag saknade väldigt mycket ett helhetsperspektiv. Man fick aldrig ett sammanhang mellan vad som hände i vetenskap, handel, konst, musik, regentlängder och krig. Allting delades upp i slutna avdelningar, ungefär som att se en stad genom att bara åka tunnelbana. Man får öar av kunskap runt tunnelbanestationerna, men har ingen aning om hur de hänger ihop.

Jag blir nästan gråtfärdig när jag tänker på hur mycket tid vi lade på att lära oss främmande språk, och hur lite det gav i resultat. Jag arbetar just nu med att utveckla verktyg och en pedagogisk metod för undervisning i främmande språk. Där jag lade över 800 timmar på franska, kan vi nå bättre resultat på 60. Den tid som blir över kan användas till så mycket annat.

Det som jag genom livet har saknat mest är en gedigen grundutbildning i hushållsekonomi. När jag gick ut gymnasiet visste jag inte vad en bostadsrätt var och vad man har för rättigheter och skyldigheter som bostadsrättsägare. Likadant med hyresrätt. Mina föräldrar bodde i villa, vilket gav mig en hum om hur det fungerade.fungerade. Skolan gav ingen inblick i hur man lånar pengar i banken och hur räntesättning fungerar. Stora beslut, där jag har gått på några ganska dyra nitar innan jag lärde mig. Skolan gav nästan ingen insikt i arbetsrätt och avtalsrätt. Det läste jag många år senare på Chalmers, och det har varit en av de allra nyttigaste kurser jag har läst.

Något som jag lärde mig först på Chalmers var vetenskaplig metod och källkritik. Tyvärr är det massor av människor som aldrig får den insikten, och det är en viktig faktor i att vårt samhälle är så eländigt som det är. I min skola löper vetenskaplig metod som en röd tråd från första klass genom hela grundskolan och gymnasiet. Alla vuxna människor bör som en ryggmärgsreflex kunna säga om ett påstående är falsifierbart, eller inte. Det är lika viktigt som att kunna läsa, skriva och räkna.

Något annat som jag anser att skolan ska ha som obligatoriskt ämne är programmering. Alla medborgare bör ha grundläggande kunskaper i programmering för att kunna lösa vardagsproblem, som t.ex. att skrapa webbsidor efter information man behöver. Det är en pedagogsikt viktig poäng att man lär sig att skapa sina egna verktyg och inte blir beroende av andras produkter. Jag förväntar mig inte att alla ska kunna producera avancerade program, men att kunna skriva ett enkelt tycker jag hör till allmänbildningen.

Det för mig över på den mer filosofiska sidan. En gång i tiden hade Socialdemokraterna ett uttalat folkbildningsideal. Arbetareklassen skulle läsa, utöva konst och musik, med mera, för att på ett jämställt sätt kunna delta i kuturliv och politiskt liv, samt ha en personlig glädje av sina kunskaper. De har övergivit den linjen för länge sedan och har blivit ett rent ekonomiskt intresseparti. Inget annat parti har axlat manteln. Jag anser att Piratpartiet ska driva en folkbildningslinje för alla samhällsklasser. Det minskar klyftorna i samhället och är basen för en jämnare ekonomisk fördelning. Konkret för skolan innebär det att den ska uppmuntra och värdesätta studier av ämnen som inte direkt har en praktisk, arbetsmarknadsinriktad tillämpning. Jag läste Psykologi och Filosofi på Gymnasiet, vilket har varit till stor glädje för mig, även om det inte har varit till någon direkt nytta i något av mina jobb. Det hade varit ännu bättre om kurserna inte hade varit omoderna redan då. Det blev för mycket Platon och för lite Russel, Popper och Sartre.

När jag tänker på det så påminns jag en stor pedagogisk brist i flera ämnen - ordningen man läser dem. När man börjar med Filosofi så är det ofelbart de gamla grekerna som står först på schemat. När man läser historia så börjar man med stenåldern. Det här är inte direkt aktuella och spännande ämnen (fast stenålder och vikingar var lite coolt). Så nya, friska hjärnor som törstar efter kunskap serveras det som är äldst i stället för det som har mest bäring på dagens samhälle. Ofta så segar utbildningen, så man kan bli serverad Gustav Vasa tre gånger, men missar 1800-talets historia helt.

Till sist så vill jag påminna om vad Richard Stallman sade på Gnutiken. Skolan ska uppfostra barn till att bli goda samhällsmedborgare. För att göra det måste den vara ett gott föredöme. Det kan man inte vara om det inte går att ta isär programvaran man använder för att se ut hur den ser ut inuti. Det kan man inte vara om man inte lär ut att det är rätt att dela med sig. Det kan man inte vara om man inte ger alla elever goda förutsättningar för att bygga kunskaper för livet.