Flickus flackus flum

Jacobs tankar om och med kvalitet

Orsak och verkan

written by jacob, on Apr 2, 2010 2:45:00 PM.

Svenska Dagbladet skriver om att kommissionären Cecilia Malmström har presenterat ett förslag som syftar till att stärka skyddet för dem som utsatts för barnpornografiksa brott. I förslaget så finns en del som handlar om att blockera adresser på internet som innehåller barnpornografiskt material.

Jag tror vi är många som vore beredda att ge upp ett stycke av vår frihet om vi kunde rädda ett stort antal barn från övergrepp. Tyvärr finns det ingenting som pekar på att blockering skulle ge ett sådant resultat, och om åtgärden inte har en tydlig och mätbar verkan så har vi sålt vår frihet för ingenting. Friheten är en skör blomma och den tål inte ovarsam behandling.

Det första man måste titta på när man överväger en åtgärd är historiska resultat. I Sverige, Finland och en del andra länder har man haft sådana här filter i flera år. Var finns statistiken som visar en minskning i övergreppen mot barn? Hur många barn kan vi rädda genom att ge upp vår frihet från censur? Det är det enda mått som är relevant!

Jag vet att tillskyndare av förslaget vill komma dragande med statistik om blockerade försök att komma åt material, men det är betydelselösa siffror. Det som den svenska blockeringen av barnporrsajter har åstadkommit är artificiell bristsituation för dem som laddar hem barnpornografiskt material. Det gör att pedofilerna idag använder sig av hemliga, ofta krypterade och anonymiserade kanaler för att ladda hem och samla på så mycket material som möjligt. Någon pratade häromdagen om en pedofil som hade en samling med 370 000 bilder. Det påminner om en samlarmani som utöses av att något är sällsynt eller svåråtkomligt, och därför attraktivt. Det är amatörmässigt och naivt i överkant för en kommissionär att tro att blockering kommer att förhindra spridningen av barnpornografiskt material. Tekniken för anonymisering och kryptering finns redan i flera olika former. Idag är den inte spridd till den breda allmänheten, men all censur driver utvecklingen framåt i högre tempo. Det skulle inte dröja många månader innan gemene man nyttjade tjänster som TOR och i2p för att ta reda på vad det är som myndigheterna vill hindra honom från att se.

Det mest effektiva sättet att skydda barn från övergrepp är att identifiera, straffa och övervaka dem som begår övergreppen. Det bästa verktyg man har för det är de bilder och filmer som produceras och sprids. Om trafiken drivs under jorden så har man försämrat och kanske förlorat det verktyget. Det leder till att förövarna hinner ge sig på fler barn innan de blir fast. Eftersom de flesta som producerar sådant här material är personer med obotliga störningar som kommer att fortsätta med sina övergrepp tills de fångas och döms så innebär det att mängden övergrepp kommer att öka. Det är cyniskt att utsätta fler barn för övergrepp för att samla politiska poäng och visa sig handlingskraftig.

Vad är då skadan som en blockeringsfunktion åstadkommer, utöver att försämra skyddet för barnen? Om man ska gå efter Finlands blockeringslista som för något år sedan läckte ut, så blockerades ett stort antal sajter som inte innehöll barnpornografiskt material. En del av dem saknade all form av sexuell anspelning och tillhörde organsationer eller företag som någon illvillig person ville skada. Missbruk sker av alla system och censursystem är speciellt lätta att missbruka. Det är en stark anledning till att vi ska undvika dem så långt det över huvud taget går.

Därför, Cecilia Malmström, vill jag att du talar om hur många barn vi räddar från övergrepp genom att tillåta censur av Internet. Jag vill att du detaljerat redovisar hur du har kommit fram till siffran, så att jag kan kontrollera dina metoder. Om du inte kan leverera en beräkning så måste du kasta förslaget i papperskorgen, för i så fall ger vi ifrån oss vår frihet för en okänd och troligtvis negativ nytta.

Comments

  • Underbart Jacob!

    Comment by OlofB — Apr 2, 2010 3:20:14 PM | #

  • Lägger man dessutom till att <a href=www.boingboing.net/2010/03/25/child-abuse-survivor.html> barn som själva blivit utsatta för dylika övergrepp </a> motsätter sig filtrering med argumentet att det är att sopa saken under mattan blir det ännu mer bisarrt...

    Comment by Björn Odlund — Apr 2, 2010 10:22:14 PM | #

  • Det är ju helt sjukt av politiker att fatta beslut (bör hända!) för att sedan inte följa upp (vad hände?).

    Citat: ”… Jag känner inget av människa byggt system som fungerar utan återkoppling. Samhällsutvecklingen är förbluffande lite inriktad på att skapa återkopplingssystem…” www.certec.lth.se/dok/tankaromoptik/

    What is feedback ? A connection between the output of a system and its input, in other words a causality loop - effect is fed back to cause. This feedback can be negative (tending to stabilise the system - order) or positive (leading to instability - chaos). Feedback results in nonlinearities, constraints on the system behaviour leading to unpredictability. www.calresco.org/sos/sosfaq.htm

    Comment by Uno Hansson — Apr 3, 2010 12:48:33 AM | #

  • Förtydligande: Följa upp för att korrigera, förändra metoden eller... (riv upp, gör om, gör rätt) om resultatet blev annorlunda än vad som var avsikten med beslutet (fungerade inte alls som avsågs...).

    Comment by Uno Hansson — Apr 3, 2010 12:58:01 AM | #

  • Uno: det är en intressant systemobservation. Min vän Martin kallar fenomenet makt utan ansvar. Dvs politiker som vill verka "driftiga" (och på så sätt få politiska poäng) marknadsför & drar igenom lagförslag, som de sedan inte står till svars för. Det finns liksom ingen återbetalningsskyldighet, skulle förslaget i praktiken visa sig dåligt. Det är gratis för politikern att genomföra..

    Comment by OlofB — Apr 3, 2010 10:15:05 AM | #

  • Tack Uno för en mycket tänkvärd kommentar. Jag har börjat fundera kring jämförelsen mellan de rigorösa metoder som jag har lärt mig att använda vid utveckling av elektronik och programvara och de metoder som politikerna nyttjar. Att det inte finns utvärderingskriterier för för vad som är en lyckad samhällsförändring redan när förslaget läggs är egentligen helt upp åt väggarna. Om man inte kan mäta förändringen, hur vet man då att den var vettig?

    Comment by jacob — Apr 3, 2010 1:17:47 PM | #

  • Mycket bra argumenterat, oerhört koncist "to the point" osv.. Vet du vad, skriv ut det på ett papper, underteckna med ditt namn och lägg det i ett kuvert addresserat till henne. Ja, ett riktigt snigelbrev. Jag skulle tro att hennes sort ser det som mer "riktigt", inte något som liksom försvinner som om det aldrig existerat när man klickar på Delete. Ett sådant brev innebär troligen att fler i kretsen runt henne också läser det eftersom ett fysiskt brev innebär ett visst arbete, det skall kopieras, bäras omkring, arkiveras osv..

    Comment by steelneck — Apr 6, 2010 1:05:21 AM | #