Innehav av barnporr
Det pågår en debatt om Ricks utspel tidigt i valrörelsen om att Piratpartiet ville tillåta innehav av barnpornografiskt material. Det som var startskottet var Hax blogginlägg men sedan dess har debatten förts mest på en Skype-kanal där få har tillgång till den. Magnihasa har skrivit ett blogginlägg om debatten, men ägnar sig mest åt snirkliga argument runt juridiska spetsfundigheter.
Jag anser att hela debatten visar på att frihetsdemagogik har fått övertrumfa det moraliska resonemanget. Piratpartiet står som känt för Integritet - Kultur - Kunskap. När någon dokumenterar ett övergrepp på ett barn så kränks den individens integritet. Det finns ingen tvekan om att så är fallet, för ett barn har inte den mognad som krävs för att förstå konsekvenserna av sitt handlande och kan därför aldrig samtycka till att medverka i ett barnpornografiskt alster. (Det är därför vi har en straffmyndighetsålder.) Att nyttja ett verk där någon kränks är att fortsätta den kränkningen. Att veta att individer, utan risk för konsekvenser, roar sig med att återuppleva övergreppet är oerhört stigmatiserade. Därför är det inte rimligt att innehav av barnpornografiskt material ska vara lagligt.
Det här innebär naturligtvis att tecknat material och material som inte utgör en kränkning av individen inte ska räknas som barnpornografi. Det ska stå människor fritt att ha vilka fantasier de vill.
Det innebär inte heller att vi ska ha straffskalor för innehav som låter polisen göra husrannsakan på misstanke om innehav. Vi behöver ingen häxjakt på personer med skadad sexualitet. Det är alltid de som producerar och sprider materialet som ska jagas och det är där som hela insatsen av resurser ska fokuseras.
Piratpartiet står för personlig integritet och personer som utsätts för barnpornografiska övergrepp har kanske det största behovet av alla att få sin integritet skyddad. Att inte ställa upp för dem vore att grovt svika vår egen ideologi.